Nonicoclolasos

Vad är nationalekonomi?

Det börjar bli allt svårare att definiera vad ”nationalekonomi” är. En möjlig definition rör själva det ämne som studeras: ekonomiska fenomen på mikro- och makroplanet. Det kan röra hur en person påverkas av ett högre pris på en vara eller hur arbetslösheten påverkas av högre inflation. Men en stor mängd personer som kallar sig nationalekonomer studerar inte ekonomiska fenomen i denna strikta mening. En annan möjlig definition är mer generell: enligt Lionel Robbins är nationalekonomi ”the science which studies human behavior as a relationship between ends and scarce means which have alternative uses”. Denna definition rymmer förstås ekonomiska fenomen — men som bl.a. Gary Becker har påpekat kan denna ansats tillämpas på i stort sett allt mänskligt beslutsfattande, även icke-ekonomiskt sådant. I ”Retrospectives: On the Definition of Economics”, publicerad i Journal of Economic Perspectives, diskuteras denna definitionsfråga:

At a time when economists are tackling subjects as diverse as growth, auctions, crime, and religion with a methodological toolkit that includes real analysis, econometrics, laboratory experiments, and historical case studies, and when they are debating the explanatory roles of rationality and behavioral norms, any concise definition of economics is likely to be inadequate. This lack of agreement on a definition does not necessarily pose a problem for the subject. Economists are generally guided by pragmatic considerations of what works or by methodological views emanating from various sources, not by formal definitions: to repeat the comment attributed to Jacob Viner, economics is what economists do.

En fråga rör då om allt personer med anställning på nationalekonomiska institutioner och forskningsinstitut sysslar med är nationalekonomi i deras kollegors ögon. (För det är rimligen en fråga om intersubjektiv bedömning av nationalekonomer, vad nationalekonomi är.) Finns det inga gränser? I en tid när ”vinekonomi”, ”neuroekonomi” och ”religionsekonomi” tydligen accepteras som nationalekonomi är frågan inte ointressant. Är ett krav att det som studeras, oavsett ämne, använder en av andra nationalekonomer accepterad metod? Problemet här är väl att nästan alla metoder accepteras. Måhända inte ”postmodernistiska”, men i övrigt? Vilket ämne som helst som studeras med randomiserade fältexperiment accepteras nog av en stor majoritet nationalekonomer som nationalekonomi.

Nationalekonomi är det nationalekonomer gör, längre kommer vi kanske inte.

Tips: Henrik Jordahl. Se även inläggen ”Vad hände med Milton Friedman?” och ”Nationalekonomen som politisk ekonom”.

Written by Niclas Berggren

9 september 2010 den 4:54

Publicerat i nationalekonomi

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Ett ämne som borde vara med är hur resurser skapas. I definitionen ovan tycks man utgå från att resurserna och deras alternativa användning är känd. Själva dynamiken i ekonomin beror åtminstone till en del på att någon (Kirznersk) entreprenör använder resurser på ett nytt sätt. Alltså vore det något att studera.

    Ulf L

    9 september 2010 at 7:17

  2. Ulf: En kartläggning av en kollega till mig visar att entreprenörskap inte var en så framträdande del av nationalekonomiska läroböcker för några år sedan.

    Niclas Berggren

    9 september 2010 at 7:25

  3. Det som publiceras i nationalekonomiska tidskrifter kanske?

    Niklas Jakobsson

    9 september 2010 at 20:12

  4. Niklas: En intressant utveckling, som jag uppfattar den, är att nationalekonomer i allt högre grad publicerar sig i icke-nationalekonomiska tidskrifter. Själv har jag t.ex. publicerat en artikel i en psykologisk tidskrift. Frågan är hur det betraktas när man söker nationalekonomiska tjänster. Är det som nationalekonomer gör nationalekonomi – eller endast det nationalekonomer gör som publiceras i nationalekonomiska tidskrifter nationalekonomi? Frågorna hopar sig!

    Niclas Berggren

    9 september 2010 at 20:52

  5. Jag trodde att nationalekonomi var nationens ägares ekonomi alltså kungens i en monarki folkets i en demokrati. Med andra ord trodde jag att nationalekonomi var en rent empirisk vetenskap byggd på ekonomisk statistik. Fast om nationalekonomi handlar om vad nationalekonomer gör borde det då inte kallas ekonomisk filosofi och idéhistoria istället.

    Anders Henningsson

    17 november 2012 at 12:17


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: