Nonicoclolasos

Vilka barn blir homo?

Psykologen Jesse Bering går igenom forskning som visar att barns beteendemönster — i synnerhet könsotypiska sådana — relativt väl kan prediktera vilken sexuell läggning de kommer att ha. En pojke som leker mycket med Barbie är mer sannolikt homosexuell senare i livet än en pojke som mest spelar fotboll; en flicka som brottas mycket med pojkarna är mer sannolikt lesbisk senare i livet än en flicka som mest leker med Barbie. Därmed inte sagt att korrelationen nödvändigtvis ligger nära 1 mellan könsotypiskt beteende och homosexualitet. Nå, Bering nämner bl.a. studien ”Sexual Orientation and Childhood Gender Nonconformity: Evidence from Home Videos”, publicerad i Developmental Psychology:

Retrospective studies have also shown large differences in childhood gender nonconformity, but these studies have been criticized for possible memory biases. The authors studied an indicator of childhood gender nonconformity not subject to such biases: childhood home videos. They recruited homosexual and heterosexual men and women (targets) with videos from their childhood and subsequently asked heterosexual and homosexual raters to judge the gender nonconformity of the targets from both the childhood videos and adult videos made for the study. Prehomosexual children were judged more gender nonconforming, on average, than preheterosexual children, and this pattern obtained for both men and women. This difference emerged early, carried into adulthood, and was consistent with self-report.

Själv minns jag hur jag en gång blev retad i skolan efter att någon hade fått nys om att jag hade önskat mig en Barbie i julklapp — och hur jag gråtande bad min pappa att få slippa spela fotboll när jag var sju. Så blev jag som jag blev också (även om de tidiga tecknen i mitt fall nog inte finns på film).

Är du förälder? Då rekommenderar jag även ”Tänk om ditt barn är homosexuellt”, ”Ung och homo-gay” och ”Är mödrar beredda på homosexuella barn?”.

Written by Niclas Berggren

21 september 2010 den 4:30

Publicerat i barn, forskning, homosexualitet, kön

22 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Jaha.

    Biologin har ändå betydelse.

    Allt är inte Tabula Rasa.

    Är det någon som blir förvånad?

    Anders B Westin

    21 september 2010 at 8:26

  2. Det stämmer inte perfekt. Jag var lite av en TOMBOY när jag var liten – lekte med killarna, spelade boll, gillade inte rosa – men är inte det minsta lesbisk eller bisexuell. Min kvinnlighet blommade ut under tonåren även fast jag fortfarande inte är särskilt typiskt kvinnlig. Rosa skyr jag som pesten.

    Helena

    21 september 2010 at 9:15

  3. Är inte själva den här frågeställningen lite tabu? Har iaf något vagt minne av att ha läst om arga protester mot forskning som försökt undersöka om det finns någon genetisk förklaring till vilken sexualitet man har. Skulle i så fall kanske bero på en iofs förståelig rädsla för att medicinsk forskning i sig skulle innebära en sorts sjukdomsstämpel. Vet man vad det beror på, går det ju kanske att ”bota”.

    Lennart W

    21 september 2010 at 10:24

  4. Ja tänk om vi kunde bota homofili genom att manipulera nån molekyl. Då borde vi ju förresten kunna bota pedofili också. Det vore väl ”en nåd att stilla bedja om”.

    PS (till Lennart W – det var ett skämt)

    swingthatcat

    21 september 2010 at 10:38

  5. Helena:
    Alla kvinnor är lite lesbiska. Så det så ;)

    Andreas

    21 september 2010 at 10:48

  6. Swingthatcat levererar sällan roliga skämt.

    Andreas – in your dreams boy!

    Helena

    21 september 2010 at 10:57

  7. Tala om öppna en maskburk. Men när vi lika gärna håller på, kan vi väl öppna en till? :-)

    Den här studiens resultat känns ju ändå inte så överraskande kan man tycka. Verkar bekant på något sätt, från sånt man har sett själv, eller som i Niclas fall något man upplevt själv. Även om det iofs kan problematiseras, som t.ex. att fotboll numera är en rätt så populär tjejsport, och då kanske iaf inte bara för lesbiska gissar jag.

    Men hur ÄR det då egentligen med det här om vem som är ”man” och vem som är ”kvinna” i homosexuella relationer? Jag känner iaf ett par där det är helt solklart vilka roller de har. Det är ”mannen” jag kan dricka öl och snacka fotboll med, medan ”kvinnan” t.o.m. är en av min frus bästa ”väninnor”. Är förstås inte helt samma, för då skulle de, eller iaf den ena av dem, vara hetero.

    Lennart W

    21 september 2010 at 11:40

  8. […] Vilka barn blir homo? […]

  9. Utsöndringen av könshormon och den sk testosteronduschen, under fosterveckorna är individuell och mycket varierande. Det skulle ge vid handen att vi även hos lesbiska och bögar har en glidande skala från extremt manlig till extremt kvinnlig.

    Däremot är jag inte säker på att spridningen följer en gausskuva, alltå att extremt manliga lesbiska är mkt ovanligare än mittemellan manliga, om Ni förstår, eller vv åt det kvinnliga hållet
    Just nu är jag inte så uppdaterad, men säkert kan Niclas hitta en utredning om detta

    Kristian Grönqvist

    21 september 2010 at 12:37

  10. haha. Lite får man väl drömma :)

    Andreas

    21 september 2010 at 14:41

  11. Jag antar dock att sambandet är att något genetiskt eller biologiskt eller liknande orsakar/påverkar både (a)stereotypt beteende och sexuell läggning.

    Så det är ingen idé att försöka övertala sina barbielekande döttrar att istället gå och brottas med pojkarna, i hopp om att de när de blir vuxna ska föredra kvinnor.

    David Bergkvist

    21 september 2010 at 16:11

  12. Lennart: Du får nog ta och se om denna film.

    Niclas Berggren

    21 september 2010 at 16:17

  13. Niclas: jag har inte glömt den. Men varför skulle det vara ”heteronormativt” och fel och allmänt mörker att jämföra vuxna homosexuella med vuxna heterosexuella, men OK att jämföra dockintresserade småpojkar med flickor osv? Förstår inte riktigt skillnaden.

    Lennart W

    21 september 2010 at 18:04

  14. Niclas: Filmen handlar ju om folk som går runt och frågar vem som är ”mannen” och vem som är ”kvinnan”, vilket är störande, medan Lennart W, av hans inlägg att döma, faktiskt hade observerat att en var ”man” och en var ”kvinna”.

    David Bergkvist

    21 september 2010 at 18:27

  15. David: Man får glädja sig åt det lilla.

    Niclas Berggren

    21 september 2010 at 18:42

  16. Vadå ”det lilla”? Hade du föredragit om den gode Lennart W inte gjort sin observation? Eller borde han använt andra ord än ”mannen” och ”kvinnan”?

    David Bergkvist

    21 september 2010 at 19:35

  17. Något som gör studier av den här typen mindre intressanta är att de som självidentifierar sig som homosexuella i undersökningar gissningsvis är just de, och endast de, som lekte med fel leksaker som barn. ”Homosexuell” betyder ju nämligen i dagligt tal ”en man som uppträder omanligt”.

    Baphomet

    21 september 2010 at 22:13

  18. Baphomet: Är det kanske den omanlige homosexuelle som iaf vi ”heteronormativa” skulle beskriva som ”kvinnan” i hans relation? Den här mannen jag tänker på, hälsar med slapp hand, talar med ljus röst, sitter alltid i bilens passagerarsäte, pyntar så det blir fint och mysigt hemma, och är väldigt intresserad av blommor, och faktiskt nästan på pricken som tjuren Ferdinand (är f.ö. min favoritdel på Kalle Ankas julafton).

    När vi var där i somras talade jag med partnern om bl.a. grovleken på balkarna han använt när HAN hyggde deras terass. Inte alls som könsstereotyperna va? OK, detta är ju bara ett fall, så statistiken i mina observationer är ju minst sagt urusel..

    Lennart W

    22 september 2010 at 20:47

  19. Så Ni vill mena att uttrycken ”väskbög” och ”läderbög” har utsprungit från ingenstans eller möjligen från heteronormativas fantasi?
    Kom igen…

    Kristian Grönqvist

    22 september 2010 at 21:12

  20. insikten om homosexualitet här på bloggen är inte slående precis. Dock är trosigkunnaallt här på bloggen slående.

    uylrik

    22 september 2010 at 23:12

  21. Intressant. Jag har ett starkt minne från då jag var ca 4 år. Min mamma och moster hade varit inne i centrum och handlat. När de kom hem fick min syster och vår kusin (tjej) en varsin docka medan jag fick ett dykarset om ett cyklop med tillhörande snorkel. Min besvikelse och ledsamhet visste inga gränser. Jag ville ju ha en fin docka.

    Senare i livet lekte jag med för min generation typiska kill-leksaker. Dock aldrig någonsin med bilar.

    Henrik

    26 september 2010 at 14:46

  22. Lennart W:

    ”sitter alltid i bilens passagerarsäte”

    ???

    Gustav

    27 september 2010 at 12:38


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: