Nonicoclolasos

Välståndet i olika länder 1820

Hur rikt var Sverige och liknande länder år 1820? Docent Rodney Edvinsson presenterar nya beräkningar i uppsatsen ”Swedish GDP 1665-2010”, bl.a. uttryckta i denna figur:

Andra beräkningar har gett högre respektive lägre siffror, men Rodney argumenterar (i mina amatörmässiga ögon) övertygande för sin nya kalkyl (”PS” i figuren). Nederländerna och Storbritannien var rikast vid denna tidpunkt. Slutligen: tänk vad mycket rikare vi är idag!

Written by Niclas Berggren

2 oktober 2010 den 15:18

Publicerat i ekonomi, historia, välstånd

6 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Holland 1820 var alltså mer än dubbelt så rikt som Sverige 2010. Inte särskilt imponerande av Rajraj. Eller läser jag fel?
    Undrar om den läbbiga tantan Arkelsten kan fixa det här bättre. Är hon förresten gej?

    swingthatcat

    2 oktober 2010 at 21:25

  2. swing: Du läser det fel.

    Alla siffror gäller läget 1820. Siffrorna inom parentes gäller när de olika uppskattningarna publicerades.

    Ingen skulle uppskatta 2010 års svenska BNP/capita i 1990 års priser till $800…

    Karl Avedal

    2 oktober 2010 at 23:41

  3. Jag kan förstå STC. I vanlig ordning är grafiken utan någon¨anvisning om sorter eller dollarmärken, sen kan ju inte en vanlig dödlig, som inte vet hur extremt oexakta ekonomiska beräkningar är, ens i sin vildaste fantasi föreställa sig att diskrepansen mellan två uppskattningar om samma sak skiljer sig med 100%.
    I min skolbok ett fullständigt missförstånd av arbetsuppgiften och ett resultat som helt saknar bevisvärde.
    Och varför en graf överhuvudtaget? Sett till exaktheten på Sveriges siffror så kan man förutsätta att siffrorna är lika oexakta på de andra posterna, vilket gör att hela grafen troligen helt saknar sanningshalt och därför relevans.
    Man kan ju hävda att siffrorna proportionellt står i ett ungefärligt förhållande till varandra som motsvarar verkligheten, men det vet vi ju egentligen inte heller, av den här grafen i alla fall. v.s.b.
    En klassisk ”pissa längst”-forskning.

    Kristian Grönqvist

    3 oktober 2010 at 10:04

  4. Alltså för de ekonomer som inte hängde med i matematiken. Backen på kurvan kan slutta åt motsatt håll om man förutsätter att alla siffror har en osäkerhet på 100%

    Kristian Grönqvist

    3 oktober 2010 at 10:59

  5. Var finns artikeln tillgänglig? Jag hittar den inte på den länk du bifogat.

    Old Whig

    12 oktober 2010 at 0:50

  6. Old Whig: Uppsatsen är mig veterligen inte publicerad på nätet ännu. Vill du läsa den kan du, förslagsvis, mejla Rodney och fråga om han kan skicka ett ex.

    Niclas Berggren

    12 oktober 2010 at 1:19


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: