Nonicoclolasos

Byte av religion

Undersökningar tyder på att barn i hög grad har samma religiösa tillhörighet som sina föräldrar. Icke desto mindre finns det många som under sitt liv byter religion. I studien ”Religious Conversion in 40 Countries”, publicerad i Journal for the Scientific Study of Religion (preliminär gratisversion här), konstateras följande om faktorer som kan tänkas påverka omfattningen av religionsbyte:

Findings accord with several hypotheses: religious-conversion rates are positively related to religious pluralism, gauged by adherence shares; negatively related to government restrictions on religious conversion; positively related to levels of education; and negatively related to a history of Communism. Conversion rates are not related to per capita GDP, the presence of state religion, and the extent of religiosity. Effects from the types of religious adherence are minor, except for the negative effect of Muslim adherence.

Denna studie tittar på byte av religion. Än mer intressant vore, enligt mitt förmenande, att undersöka vilka faktorer som påverkar flöden in och ut i religion. Vilka faktorer är t.ex. relaterade till att många blir ateister?

Se även inlägget ”Dilemma för en liberal ateist”.

Written by Niclas Berggren

19 oktober 2010 den 9:01

7 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Insikten om vad många religioner det verkligen finns och vilka tokdårar som tror på dem.
    Jag tror det kallas fjällfall.

    Kristian Grönqvist

    19 oktober 2010 at 11:10

  2. Nu verkar den där undersökningen inte vara inriktad på det individuella perspektivet, dvs hur folk själva motiverar sina byten av livåskådning. Iaf i bloggposten nämns ju mest allmänna samhällsfaktorer, vilket iofs också kan vara intressant. Men om man nu ändå iaf intresseras sig för varför enskilda individer byter som de gör, tror jag att två saker spelar roll: dels livssituationen beroende på hur det går i livet på olika plan med både glädje och sorg, och dels det sociala nätverk man har. Den icketroende som allvarligt funderar på att ta livet av sig, kan ju tänkas landa i att det nog är bättre att ge t.ex. Filadelfiakyrkan en chans. Och när det gäller det sociala nätverket kan man påverkas av nära vänner och speciellt sin livspartner.

    En annan fråga är också hur djupt förändringen sitter egentligen. Finns många som aldrig går i någon kyrka som ändå säger sig tro på ”något”. Och för många av de här bytarna som bytt av någon av anledningarna jag nämnde är det nog bara en social grej.

    Lennart W

    19 oktober 2010 at 11:53

  3. Lennart: Nu blir jag nästan nostalgisk, som f.d. medlem av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm.

    Niclas Berggren

    19 oktober 2010 at 12:24

  4. Niclas, varför var du med i en kyrka?

    Vetenskapare

    19 oktober 2010 at 21:48

  5. Vetenskapare: Det är en bra fråga – och något som jag inte direkt är stolt över. Jag betraktar min tid som pingstvän som en ungdomssynd. Jag har skrivit kort om min väg ifrån religionen här.

    Niclas Berggren

    20 oktober 2010 at 12:22

  6. Föreställde mig en lite mer skräckartad upplevelse av den kristna tiden än så där. Verkar ju närmast idylliskt. Lite som att när man var liten trodde man på tomten, tills man kom på andra tankar när man såg honom pussa mamma. Du har alltså trevliga minnen av fina kompisar och så. Så varför numera ”rabiat ateist”? De flesta som själva trodde på tomten som barn drar ju mer än gärna precis samma rövare för sina egna barn. Så att får tindra med ögonen på samma sätt som man själv gjorde..

    Lennart W

    20 oktober 2010 at 15:57

  7. Man borde naturligtvis testa detta även på byte av politisk ideologi. Det vimlar ju t.ex. av gamla kommunister i de nyliberala organisationerna. Varför blev inte dessa pragmatiker snarare än att byta en allomfattande ideologi, som ”förklarar” allt och inget, mot en annan?

    Gunnar

    20 oktober 2010 at 18:09


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: