Nonicoclolasos

Tillväxt och lycka

Det sprids många myter om sambandet mellan inkomst och lycka (se t.ex. härhärhär och här). Det sprids, turligt nog, också många insikter om detta samband. I den nya studien ”Subjective Well-Being, Income, Economic Development and Growth” rapporteras:

We show that richer individuals in a given country are more satisfied with their lives than are poorer individuals, and establish that this relationship is similar in most countries around the world. Turning to the relationship between countries, we show that average life satisfaction is higher in countries with greater GDP per capita. The magnitude of the satisfaction-income gradient is roughly the same whether we compare individuals or countries, suggesting that absolute income plays an important role in influencing well-being. Finally, studying changes in satisfaction over time, we find that as countries experience economic growth, their citizens’ life satisfaction typically grows, and that those countries experiencing more rapid economic growth also tend to experience more rapid growth in life satisfaction. These results together suggest that measured subjective well-being grows hand in hand with material living standards.

Denna sista slutsats tycks mig oerhört viktig. Inte minst resultatet att tillväxt i ekonomiska resurser är positivt relaterad till ökad lycka fann jag intressant (sambandet mellan inkomst och lycka är i huvudsak känt sedan tidigare). I denna figur illustreras hur förändringar i lycka mellan fyra olika vågor av World Values Survey är relaterade till tillväxt i BNP per capita:

Written by Niclas Berggren

21 oktober 2010 den 10:09

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Ska vi tolka det här som att antalet orgasmer tilltar med ökad tillväxt?

    Peter

    21 oktober 2010 at 17:15

  2. Kan man tolka det här som ett försök till svar på föregående tråd om städning eller bara som ett inlägg i debatten?

    Kristian Grönqvist

    21 oktober 2010 at 18:58

  3. De där linjerna mellan punkterna är nog gjorda efter konstens alla regler, med regresson, R2-mått osv. Men spec. den nere till vänster tillåter jag mig ändå att tvivla lite på. Ta bort en enda datapunkt, ”HUN”, så tror jag inte ens att regressionslinjen skulle luta uppåt längre. Och hur mäter man egentligen ”life satisfaction”? Även GDP har förresten också en del frågetecken, ang. obetalt hemarbete osv.

    Iofs är väl resultatet precis vad man skulle förvänta sig, men jag får nog säga att man kan förstå skeptiker lite grann iaf.

    Lennart W

    22 oktober 2010 at 10:20

  4. Intressant! Kan du bara förklara det där begreppet vågor som används utan förklaring (såvitt jag kan se)?
    Tack på förhand. mvh

    peter adler

    24 oktober 2010 at 14:44

  5. Peter: En ”våg” är helt enkelt en undersökningsperiod. Det finns fem vågor nu i WVS tror jag, med början på 1980-talet och fram till nu. Varje våg omfattar några år, eftersom undersökningen genomförs vid lite olika tidpunkter i olika länder.

    Niclas Berggren

    25 oktober 2010 at 13:10


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: