Nonicoclolasos

Ger religion marknadsliberalism?

Att religion påverkar såväl ekonomi som politik är inte någon nyhet. En ny studie, ”Religion, Income Inequality, and the Size of Government”, antyder att denna påverkan kan vara av ett slag som kan glädja marknadsliberaler. Deras teoretiska resonemang kan uttryckas så här:

The role of religion in influencing people’s giving attitudes has an important politico-economic implication: Keeping all else equal, religious individuals would prefer to make their financial contributions to collective goods privately and voluntarily rather than through mandatory means. As such, when compared with secular individuals, religious individuals on average are likely to prefer lower levels of spending by the state (be it on public goods or redistribution), as this increases their disposable income out of which voluntary donations are to be made. If policy outcomes reflect variation in citizen preferences, then we can also expect countries with higher levels of religiosity to have lower levels of government taxation and spending. Put differently, we can expect the size of the government to be smaller in countries with higher levels of religiosity.

Empiriskt finner de följande:

[W]e find that there is a significant positive correlation between religiosity and income inequality across a wide spectrum of countries including both advanced and less advanced countries. We next show that there is a negative correlation between religiosity and state welfare spending … However, we go beyond these studies and show that a negative correlation is also present between religiosity and total government spending as well as between religiosity and government spending excluding spending on welfare. This finding suggests that the religious might have an inherent preference for a smaller state and that a smaller welfare spending observed in more religious countries documented by these studies is just a manifestation of this more general outlook.

Således föreligger ett dilemma för en liberal ateist (det finns fler!), medan en liberal socialist mer enkelt kan avvisa religionen som negativ även på det ekonomisk-politiska området. Detta resultat kan för övrigt relateras till ekonomipristagaren James Buchanans uppfattning, att religionens nedgång kan bidra till att förklara efterfrågan på en stor välfärdsstat. Utan en trygg gud som tar hand om dem, vänder sig människor till staten.

Written by Niclas Berggren

3 november 2010 den 5:28

18 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Jag tror inte man kan säga att religion ger marknadsekonomi. Det finns för många exempel på mycket religiösa länder som helt saknar en fungerande marknadsekonomi. Men jag tror absolut att det finns ett samband mellan en negativ attityd till religion och en överdrivet positiv syn på staten.

    Det är nog också viktigt att påpeka skillnaden mellan tro och religion. Jag tror nämligen inte att det är en fråga om ateism kontra teism utan mellan civilsamhälle (församlingsliv) och stat.

    Christopher Aqurette

    3 november 2010 at 6:06

  2. Nej det är är tror jag. Jag tror att det är en mentalitetskillnad. Gud arbetar i det fördolda och det gör den osynliga handen också. De religiösa accepterar sin okunskap om sakernas tillstånd vilket också är en förutsättning för att acceptera marknadsekonomin (om man inte är ekonom).
    Men skillnaden går djupare tror jag. Det hänger på hur man ser på världen och livet som sådant. Om man tror att detta liv är det enda man har och man ser att världen är fullt av orättvisor faller det sig väl naturligt att man gör allt man kan för att undanröja dem, även om man vet att risken för stora oönskade konsekvenser är stor.
    Om man däremot ser livet här bara som en prövning och tror att alla orättvisor i detta liv blir korrigerade eller uppfattas som meningslösa i livet efter detta så är det lättare att acceptera ett visst mått av orättvisor och välja vilka som ska attackeras med urskiljning.

    Ulf L

    3 november 2010 at 7:35

  3. ”Utan en trygg gud som tar hand om dem, vänder sig människor till staten.”

    Ja, eller så vill man ha ett jämlikt samhälle utan att sjuka, svaga och fattiga samt de med taskiga uppväxtvillkor skall behöva stå i tacksamhetsskuld till religiösa tokar eller enskilda människor öht.

    Martin

    3 november 2010 at 8:25

  4. Ja, för att stå i tacksamhetsskuld till en maktfullkomlig och självgod politisk ”ledare” har ju visat sig vara så mycket bättre.

    Adolf

    3 november 2010 at 9:24

  5. Det är just av denna anledning som jag definierar mig som ”naturvetenskaplig socialdemokrat”.

    Inget annat funkar i längden. Se bara vad som händer när man flummar i väg och blir ”socialkonstruktivistisk socialdemokrat”.

    För att inte tala om äkta liberal.

    Då får man faktiskt stå ut med skjutningar och gated communitys och ett exploderande antal av nya Ulf Ekmantyper.

    Och kom då inte och snacka om den fria viljan och att föräldrarna faktiskt måste ta ansvar.

    Anders B Westin

    3 november 2010 at 9:30

  6. Beträffande den sista meningen:

    Det är förmodligen inte den trygga Guden som är skyldig, utan församlingarnas människor som har hållit utsatta om ryggen. Gud har bevisligen inte gjort någonting, utom att det påstås att han en gång lät det regna manna.

    Kristian Grönqvist

    3 november 2010 at 12:35

  7. Kristian, nu drog du väldigt tydligt på dig bevisbördan. Fram med bevisen du påstår dig ha för att Gud inte har någonting. Eller hittar du på?

    Nota bene! JAG påstår inte att jag kan bevisa någonting alls om Gud. Men du gör faktiskt det. Visa upp vad du har.

    Lennart W

    3 november 2010 at 13:15

  8. Lennart

    Nu har Du missförstått det här rejält Lennart. Till dags dato finns det faktiskt inget som bevisligen kan komma från Gud.
    Om man påstår att Gud har gjort något och vill att andra allmänt skall tro det, så måste man bevisa, att det faktiskt förhåller sig så. Jag har däremot bara påstått att än så länge har ingen, som påstår det ena eller det andra om Guds existens, kunnat bevisa att det är sant.
    Hur har Du det med kausaliteten Lennart. Skulle Du inte ha sagt att Du var fysiker, så skulle jag inte ens tro att Du har slutfört gymnasiet.

    Det är inte jag som påstår att Gud existerar… och det är därför inte jag som skall bevisa något…

    Kristian Grönqvist

    3 november 2010 at 14:10

  9. Återkom dock gärna, när Du fått ordning på orsak och verkan..

    Kristian Grönqvist

    3 november 2010 at 14:27

  10. Kristian: du skrev ”Gud har bevisligen inte gjort någonting”.

    Så var är bevisen?

    Lennart W

    3 november 2010 at 15:24

  11. Vatikanen kräver mirakel för varje helgonförklaring. Dessa mirakel kan ses som bevis på Guds existens. Har du granskat dessa ”bevis” eller utgår du bara från att det inte kan vara bevis.
    Jag hävdar inte att dessa mirakel är bevis utan bara att man bör granska dem innnan man tvärsäkert påstår att bevis inte finns.

    Ulf L

    3 november 2010 at 15:43

  12. Kristian, kanske lite klumpigt uttryckt ”Gud har bevisligen inte gjort någonting” men ännu mer fånigt av Lennart att öht ta upp spåret. Det ovan skrivna är naturligtvis identiskt med att skriva ”den lilla sjöjungfrun har bevisligen inte gjort någonting” och det är väl inte så mkt att haka upp sig på utan även jag tycker att bevisbördan måste infinna sig hos dem som påstår att den lilla sjöjungfrun har gjort något.

    Martin

    3 november 2010 at 16:16

  13. Lennart

    Jag är färdig med att köra in förvåningens finger i häpnadens mun.

    Jag skriver precis det jag skriver. Ingen har bevisat att Gud har gjort någonting och det är samma sak utom i semantiken.

    Att Du överhuvudtaget börjar hårklyva, visar bara att du simmade självmant ut i forsen och vill nu ha mig som räddningsplanka.

    Nej Du.

    Den gubben går inte.

    Kristian Grönqvist

    3 november 2010 at 16:23

  14. Kristian: ”Samma sak utom i semantiken”? Lol.

    Lennart W

    3 november 2010 at 17:07

  15. Kristian tycks ha menat att Gud inte bevisligen gjort någonting men skrev att Gud bevisligen inte gjort någonting. Semantik är det förstås, men samma sak är det inte.

    Per

    3 november 2010 at 17:24

  16. ”medan en liberal socialist mer enkelt kan avvisa religionen som negativ även på det ekonomisk-politiska området”

    Jag håller inte med om det. Man kan lika gärna tolka det som att religionen är ställföreträdande välfärdsstat när en sådan inte finns. I de fall en välfärdsstat inte är möjligt pga korruption, lågt allmänt förtroende för människor i kulturen osv, kanske religion är det enda alternativet. Men om välfärdsstat är möjligt men hindras av religiösa krafter så har en socialist anledning att se negativt på religion.

    devadatta

    3 november 2010 at 23:24

  17. Devadatta
    Smart kommentar.

    Triss

    4 november 2010 at 1:54

  18. Omvänd kausalitetsriktning tror jag. Människor söker trygghet, eftersom en mer renodlad marknadsekonomi leder till stor individuell otrygghet för det stora flertalet så söker man trygghet i religionen i stället. I ett mer socialistiskt samhällssystem så är inte människor lika otrygga till att börja med, och då fyller religionen inte lika stor funktion.

    Karl

    5 november 2010 at 0:21


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: