Nonicoclolasos

Institutionernas centrala betydelse

Jag tänkte uppmärksamma att ekonomipristagaren Douglass North idag fyller 90 år. Han är en av dem som har inspirerat mig mycket i min egen forskargärning. Från hans prisföreläsning lär vi oss vad institutioner är och vad de betyder:

Institutions are the humanly devised constraints that structure human interaction. They are made up of formal constraints (rules, laws, constitutions), informal constraints (norms of behavior, conventions, and self imposed codes of conduct), and their enforcement characteristics. … Institutions form the incentive structure of a society and the political and economic institutions, in consequence, are the underlying determinant of economic performance.

Det är denna insikt som ligger till grund för senare arbeten i politisk ekonomi, t.ex. det med rätta uppmärksammade bokkapitlet ”Institutions as a Fundamental Cause of Long-Run Growth” av Daron Acemoglu och hans medförfattare, i vilket denna figur illustrerar de viktiga sambanden:

Om jag ska rekommendera något ytterligare av Douglass North, för den som vill bekanta sig med hans arbete, får det bli två böcker och en artikel:

Jag kan slutligen nämna att North också inspirerade en av mina handledare under doktorandtiden på Handelshögskolan, Johan Myhrman, som i Norths anda skrev en mycket läsvärd institutionell analys av Sverige: Hur Sverige blev rikt.

Written by Niclas Berggren

5 november 2010 den 11:55

8 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Själv vill jag hellre uppmärksamma att Elke Sommer fyller 70 år i dag. Hon inspirerade mig mycket i min gärning som ung.

    swingthatcat

    5 november 2010 at 12:18

  2. Det verkar vara lite förvirring kring vad som verkligen ingår i institutioner. Många forskare verkar lägga in ett index över rule of law i sina regressioner och hävdar att det är ett mått på goda institutioner. Jag skulle hävda att det är mer än så som påverkar tillväxten, exempelvis ekonomisk frihet. Men det är väl mindre kontroversiellt att hävda att rule of law är bra för tillväxten än att avregleringar och privatiseringar är det…

    Jacob Lundberg

    5 november 2010 at 13:26

  3. Jacob: Som jag ser det är de rättsliga institutionerna en delmängd av den totala mängden institutioner – och, enligt en hel del empirisk forskning, troligen de institutioner som är starkast relaterade till tillväxt. Notera att i de empiriska indexen över ekonomisk frihet ingår ”rule of law” som ett område, även om det förstås finns fler. (Se gärna min artikel i Ekonomisk Debatt om ekonomisk frihet.)

    Niclas Berggren

    5 november 2010 at 13:31

  4. Herregud, vilket fult skägg! Var hamnar han på den där skalan då?

    https://nonicoclolasos.wordpress.com/2010/05/14/skagg-skapar-tillit/

    Yrla

    5 november 2010 at 14:21

  5. Svagheten i NIE är väl just den breda definitionen av institionerna. Begreppet kan inkludera lite vad som helst, verkar det som. Och de proxies som används känns ibland lite väl långsökta. Den dagen institutionernas verktygslåda har sorterats ut och deras inbördes relationer retts ut har vi löst det mesta om utvecklingens problematik. Se ex Rothstein.

    Fredrik Segerfeldt

    5 november 2010 at 14:38

  6. Glaeser et al skiljer på policies och institutioner:

    ”North (1981) defines institutions as “a set of rules, compliance procedures, and moral and ethical behavioral norms designed to constrain the behavior of individuals in the interests of maximizing the wealth or utility of principals” (p. 201-202). A key word that this and other definitions share is constraints. Thus constitutions or electoral rules are good examples of institutions, but good policies chosen by dictators who have a free hand are not. But there is another essential aspect of institutions noted even in dictionaries: the constraints need to be reasonably permanent or durable.”

    Glaeser, Edward L., La Porta, Rafael, Lopez-de-Silane, Florencio & Shleifer, Andrei (2004), “Do Institutions Cause Growth?”, NBER Working Paper no. 10568

    Min lärare hävdade att kausaliteten är: institutioner -> policies -> tillväxt. På frågan varför man då oftast bara mäter institutioner och inte policies kunde han inte ge något bra svar.

    Men du anser alltså att policies också är institutioner?

    Intressant att läsa din artikel om EF, synd att jag inte såg den tidigare. När jag gjorde en egen enklare litteraturgenomgång http://jacoblundberg.blogspot.com/2009/11/kapitalism-ger-valstand.html hittade jag mest artiklar från början av 2000-talet. Har det publicerats några nya artiklar om EF-tillväxt sedan du skrev din artikel 2003?

    Jacob Lundberg

    5 november 2010 at 14:40

  7. Jacob: Det finns mycket att säga om dessa saker, men jag utvecklar inte min syn här och nu, förutom att påpeka att man förvisso kan göra åtskillnad på institutioner och politik, som jag ser det, och där det finns gott om studier som både undersöker institutioners och olika politiska åtgärders effekter på tillväxt. För att ta ett exempel på skillnaden kan den regel som anger riksbankens konstitutionella ställning (som relativt oberoende) sägas vara en institution, medan de penningpolitiska beslut som direktionen fattar kan sägas vara politik.

    Låt mig tipsa om två översiktsartiklar om effekterna av ekonomisk frihet som nog kan intressera dig: se här och här. Detta är ett pågående forskningsfält, och det finns en hel del publikationer att tillgå.

    Niclas Berggren

    5 november 2010 at 15:37

  8. Hej Niclas!
    Jag pluggar till civilekonom och förstår mig inte riktigt på hur institutioner, innovationer samt integrationer hänger ihop. Vag gör en institutuion för att öka tillväxten i världsekonomin??

    Maria

    13 november 2010 at 17:29


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: