Nonicoclolasos

IQ och hälsa

Är intelligenta män friskare än ointelligenta? Ja, enligt studien ”Does a Fitness Factor Contribute to the Association between Intelligence and Health Outcomes? Evidence from Medical Abnormality Counts among 3654 US Veterans”, publicerad i Intelligence. Hur kan det komma sig? En möjlighet:

This offers tantalising – yet preliminary – evidence that health and intelligence are the result of common genetic factors, and that low intelligence may be an indication of harmful genetic mutations.

En annan möjlighet är att smartare män bättre inser hur de ska leva för att uppnå bättre hälsa.

Written by Niclas Berggren

11 november 2010 den 15:06

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Dessa utesluter inte varann. Låg intelligens som funktion av t.ex. för nära släktskap mellan föräldrar går inte sällan hand i hand med andra problem orsakade av samma skäl. Och ju dummare man är desto större förfaller risken vara att begå misstag av alla möjliga slag, självklart även medicinska.

    Jens

    11 november 2010 at 16:40

  2. Jag läste precis vad Platon har att säga om detta.

    ”-Och attiska bakverk, berömda för sin läckerhet? -Det måste jag också fördöma.”

    ”-Kan du hitta ett tydligare belägg på att uppfostran i en stat är usel och skamlig än detta att inte bara tarvliga människor och kroppsarbetare, utan också människor som påstår sig ha fostrats som friborna behöver skickliga läkare?”

    ”Tycker du inte att det är skamligt att behöva läkarkonsten för att slöheten och den livsstil vi har beskrivit fyller kroppen med vätskor och ångor så att den blir som ett träsk och de smarta asklepiaderna tvingas införa namn som ‘väderspänningar’ och ‘katarrer’?”

    Humor.

    Daniel

    11 november 2010 at 19:24

  3. Märkligt skrivet av författarna. Hur kan de kalla det ”preliminary evidence” för den hypotes de för fram? De har hittat en korrelation som stödjer hypotsen, men inget mer. Den hypotes du lyfter upp känns ju också mycket tänkbar.

    Att de verkar ha mätt IQ bland män i åldrar 31-49 känns också lite tveksamt. Man kan ju, vilket det finns mången evidens på, träna sig till bättre resultat i de flesta av de standardiserade IQ-testerna. Så frågan är vad resultatet plockar upp för en mängd av andra relevata individspecfiak egenskaper likaså.

    Mikael

    11 november 2010 at 23:06

  4. Bryan Caplan har i artikeln nedan visat på att det finns ett stort behov av att studera hur det kommer sig att de med lägre kognitiv förmåga fattar felaktiga beslut. Studier har visat att fattiga och de med låg kognitiv förmåga fattar sämre beslut en den förväntade normal antangandet.

    Det jag inte förstår är varför alla beteende ekonomer studerar hur den övre medelklassen fattar beslut. Att vi behöver nudgar när vi köper hus eller fonder. För medelklassen är ett felaktigt husköp eller ett felaktigt fondval inte ett livsavgörande beslut, vi får det bara lite mindre bra.

    De borde istället studera de som kostar samhället mest dvs den 10 % lägsta inkomstpercentilen. Jag är själv för det som kallas asymmetrisk paternalism, Assymetrical Paternalism, se artikel nedan. Caplan skriver och jag håller med:

    Specifically, it is theoretically possible for government to help the disadvantaged by reducing their choice set below the laissez-faire level. The traditional conservative critique of the welfare state is fundamentally paternalist. Once you accept the idea that you can hurt people by giving them more choices, you cannot dismiss the idea that you can help them by taking some of their choices away. In practice, of course, the latter is much more costly and intrusive than the former. (Glaeser 2006)

    Jag har aldrig förstått varför de 90 % som klarar av att göra mer eller mindre goda val ska drabbas av vare sig mjuk eller hård paternalism bara för att 10 % är oförmögna. Är det inte bättre att paternalismen drabbar de som inte kan fatta rationella beslut?

    Behavioral Economics and Perverse Effects of the Welfare State (with Scott Beaulier)

    Abstract

    Critics often argue that government poverty programs perversely make the poor worse off by discouraging labor force participation, encouraging out-of-wedlock births, and so on. However, basic microeconomic theory tells us that you cannot make an agent worse off by expanding his choice set. The current paper argues that familiar findings in behavioral economics can be used to resolve this paradox. Insofar as the standard rational actor model is wrong, additional choices can make agents worse off. More importantly, existing empirical evidence suggests that the poor deviate from the rational actor model to an unusually large degree. The paper then considers the policy implications of our alternative perspective.


    REGULATION FOR CONSERVATIVES: BEHAVIORAL ECONOMICS AND THE CASE FOR “ASYMMETRIC PATERNALISM”
    COLIN CAMERER, SAMUEL ISSACHAROFF, GEORGE LOEWENSTEIN,TED O’DONOGHUE, AND MATTHEW RABIN

    Old whig

    12 november 2010 at 19:20

  5. Old whig: Det där tror jag att marknade kan sköta, givet att ansvarsfördelningen blir lite klarare på en del punkter.

    Om jag lånar ut mina pengar till ett högriskabelt företag, genom att köpa deras nyemitterade aktier eller konvertibla skuldebevis eller what ever, är det jag som får ta hela smällen själv om/när företaget går i putten.

    Om Folkia lånar ut pengar utan några säkerheter alls till en person som redan är belånad upp över öronen, och sen naturligtvis får problem med betalningar av räntor och amorteringar, så är det ändå på något sätt inte Folkias ansvar för deras totalsunkiga placering. (Som jag ser det är Folkias utlåning mot ockerränta helt analog med mitt ev. köp av skräpobligationer med hög ränta.)

    Ändra reglerna, så att sådana företag som Folkia har samma sorts ansvar som jag för mina köp av värdepapper. Så att DE oftare får ta smällen. Så får du den önskade paternalismen mot dem som uppenbarligen inte kan hantera pengar.

    Lennart W

    12 november 2010 at 20:13


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: