Nonicoclolasos

Förbättrar friskolor elevers prestationer?

Det finns få som idag ifrågasätter friskolesystemet i Sverige. Det kan man hälsa med tillfredsställelse, om man bryr sig om goda testresultat. En ny studie, ”‘Every Catholic in a Catholic School’: Historical Resistance to State Schooling, Contemporary School Competition, and Student Achievement Across Countries”, publicerad i Economic Journal, finner nämligen att friskolor är gynnsamma för elevers prestationer. Forskarna beskriver sina resultat:

Our results indicate that the share of schools that are privately operated has an economically and statistically significant positive effect on student achievement in mathematics, science, and reading … Importantly, much of the positive effect of private school shares accrues to students in public schools, suggesting that the overall effect is not simply due to privately operated schools being more effective, but rather it reflects benefits of competition. … Interestingly, descriptive evidence also suggests that a larger share of privately operated schools is also associated with a strong reduction in the dependence of student achievement on socioeconomic status – as long as all schools are publicly financed (Woessmann et al. 2009). In other words, the additional choice created by public funding for privately operated schools seems to particularly benefit disadvantaged students and thus boost equity in the school system.

En illustration av sambandet:

Dessa resultat är helt i linje med en tidigare studie av effekten av friskolor just i Sverige. Den som motsätter sig friskolor får gärna klargöra på vilken grund, givet vad forskningen verkar visa om deras effekter.

Written by Niclas Berggren

3 december 2010 den 4:27

9 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Sossarna tog märkligt nog aldrig bort friskolorna under sin långa tid vid makten trots starkt motstånd när de infördes. Det förstår jag ej.

    Terja

    3 december 2010 at 7:39

  2. Å andra sidan hittar denna studie, som jag anser vara metodlogiskt bättre, enbart mycket små och kortsiktiga positiva effekter. Dessutom finns det en risk att även dessa små positiva effekter egentligen fånga betygsinflation.

    I sin tolkning likställer Woessmann en hög förekomst av katolska skolor med den konkurrens som uppstår via exempelvis friskolor. En annan möjlighet är att de katolska skolorna har en framgångsrik modell för utbildning varför länder med en hög andel elever i sådana skolor presterar bättre. Det kanske alltså inte alls har med konkurrens att göra.

    Jonas Vlachos

    3 december 2010 at 9:15

  3. Jonas: Tänkvärda invändningar; i vilket fall finner jag det intressant, i den studie du refererar till, att de inte hittar negativa effekter. En sak jag gillar med den studie jag presenterar ovan är att de inte använder betyg utan testresultat som utfallsvariabel, vilket torde ta bort problemet med betygsinflation.

    Niclas Berggren

    3 december 2010 at 9:28

  4. Kausalt samband?

    Vetenskapare

    3 december 2010 at 9:51

  5. Ett annat perspektiv är den uppfostrande funktion skolan har. Man kan dels se en uppmuntran till valfrihet och olikhet vid friskolor, dels se det motsatta när t.ex. religiösa grupper skapar homogena skolklasser. Detta påverkar skolans möjligheter att ”ena folket”. Skolan har ju inte enbart till uppgift att lära ut betygsatta ämnen.

    Camilla

    3 december 2010 at 10:53

  6. ”En sak jag gillar med den studie jag presenterar ovan är att de inte använder betyg utan testresultat som utfallsvariabel, vilket torde ta bort problemet med betygsinflation.”

    Sant i någon mening, men det är ju också ett välkänt problem att många anpassar sin undervisning för att maximera testresultaten snarare än kunskaperna, och detta beteende skulle ju kunna tänkas öka i en situation med ökad konkurrens.

    Olof Johansson-Stenman

    3 december 2010 at 11:01

  7. OJS: Eftersom detta är test som inte har någon egentlig bäring på någon enskild aktör i skolan (det är PISA eller liknande) så är de problem du pekar på knappast relevanta här. Däremot är de en viktig invändning mot de flesta andra studier som använder sig av provresultat.

    Jonas Vlachos

    3 december 2010 at 11:12

  8. Sent på kvällen och ögonekonometri. Men, ta bort Belgien från grafen ovan, åt vilket håll lutar regressionslinjen då??

    KM

    3 december 2010 at 22:53

  9. Precis, KM och Vetenskapare!

    Joakim

    4 december 2010 at 17:20


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: