Nonicoclolasos

Kan och bör staten vara neutral?

Liberaler säger sig ofta förespråka en neutral stat. Konservativa kritiker går ibland till motangrepp genom att hävda att neutralitet är en illusion: staten kan aldrig vara helt neutral. Den konservativa kritiken bygger dock på en missuppfattning, som — det medges — möjligen beror på ett missvisande sätt att uttrycka sig från liberalt håll. Liberaler i allmänhet menar inte att staten ska vara neutral i alla avseenden – en sådan hållning skulle de facto innebära en motsägelse (i det att den implicerar anarki samtidigt som den anger hur den icke-existerande staten ska agera). De former av icke-neutralitet som anses oacceptabla kallas diskriminering; de är emellertid inte de enda formerna av icke-neutralitet. Jag försöker klargöra detta lite mer exakt i den korta texten ”A Clarification of Government Neutrality and Discrimination”:

In other words, non-neutrality does not necessarily imply that there is discrimination (although discrimination implies that there is non-neutrality). Rather, discrimination is defined as non-neutrality without a factual basis or invalid non-neutrality. Note first that ‘without a factual basis’ and ‘invalid’ are normative assessments which, as such, cannot be subjected to truth claims.

Jag menar alltså att det objektivt går att fastslå när icke-neutralitet föreligger men inte när diskriminering föreligger, eftersom definitionen av diskriminering innefattar en värdering. När två personer är oeniga om i vilken grad lagstiftning ska vara icke-neutral beror det alltså på olika värderingar om vilken typ av icke-neutralitet som är acceptabel och vilken typ av icke-neutralitet som är oacceptabel. Liberalen är den som anser att staten ska vara neutral relativt ofta; den konservative är den som anser att staten ska vara neutral relativt sällan. Proklamationer av typen ”Din hållning är förkastlig då den implicerar att staten är icke-neutral” torde inte leda till större samsyn.

Den djupare frågan om vad som bestämmer människors värderingar om när neutralitet är bra eller dåligt är spännande, men svaret på den känner jag inte närmare till.

Not: Jag talar här om diskriminering som ett normativt, icke-legalt begrepp. Det finns förstås en definition av diskriminering i olika typer av lagstiftning, vilken torde möjliggöra, åtminstone i princip, ett objektivt fastslående av huruvida diskriminering föreligger i ett visst fall.

Written by Niclas Berggren

16 december 2010 den 5:29

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Neutral finns inte. Den värderingen är kontextberoende. En stat bör vara pragmatisk i första hand. Se bara på hur illa det går i Sverige när man försöker vara PK. Dvs sk neutral…

    Kristian Grönqvist

    16 december 2010 at 16:47

  2. Niclas, kanske läste jag för snabbt, men det verkar som att både ”Case 1” och ”Case 2” är falskt om du inte kräver att V är strikt växande.

    Om du antar det så har vi en ordningsbevarande bijektion V:R->R (dvs x > y V(x)>V(y)). Då kan vi utan förlust ta bort V (sätta till identitetsfunktionen) eftersom din diskussion endast är baserad på jämförelser (två fall: neutral eller partisk).

    Det tycks reducera din analys till påståendet staten är neutral om alla grupper har exakt samma rättigheter?

    Vetenskapare

    16 december 2010 at 17:36

  3. Av någon anledning äter kommentarsfältet upp vissa symboler. Ovan ska ”(dvs x > y V(x) > V(y))” vara ”(dvs x > y omm V(x) > V(y))”.

    Vetenskapare

    16 december 2010 at 17:38

  4. Vilken vetenskap sysslar ”Vetenskapare” med?

    swingthatcat

    16 december 2010 at 20:22


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: