Nonicoclolasos

Betalning efter kompetens?

Dan Ariely berättar om ett möte med en låssmed som berättade följande:

He was tipped better when he was an apprentice and it took him longer to pick a lock, even though he would oftentimes break the lock! Now that it takes him only a moment, his customers complain that he is overcharging and they don’t tip him. What this tells is that consumers don’t value goods and services solely by their utility, benefit from the service, but also a sense of fairness relating to how much effort was exerted.

Detta är förstås en möjlig tolkning. Jag kan även tänka mig att en annan typ av rättviseaspekt ligger till grund för beteendet: viljan att frivilligt omfördela. Om man får hjälp av en person som verkar ung och oerfaren kan man känna sympati och vilja förbättra dennes materiella situation (helt oavsett hur mycket personen ansträngde sig i utförandet av den aktuella uppgiften). En äldre, erfaren person kan däremot tänkas ha sparat pengar under åren och ha en relativt hög lön, varför behovet av att frivilligt omfördela kan upplevas mindre i det fallet.

I vilket fall kom jag att tänka på balett när jag läste om denna låssmed. Det har slagit mig att dans ser någorlunda lätt ut när riktigt duktiga dansare utför den. Det är nästan först när man ser mindre duktiga dansare (t.ex. unga och oerfarna) som man inser hur mycket dramatisk och teknisk skicklighet samt träning som ligger bakom en bra balettinsats. Visst ser det lätt och okomplicerat ut när Jonathan Cope och Yoshida Mayako dansar i Nötknäpparen:

Nu vet jag inte om unga, oerfarna balettdansare får mer betalt i olika sammanhang än mer erfarna och skickliga — det tror jag trots allt inte — men jag tror att många inte inser vilken fantastisk prestation som ligger bakom dans av det slag som visas i klippet. Samma okunskap återfinns säkert på många andra områden, däribland på låssmedernas.

Written by Niclas Berggren

26 december 2010 den 4:35

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Min forsta tolkning var en helt annan: Det langa modosamma arbetet fran den oerfarne larlingen signalerade att hans kunskaper var unika och svara att absorbera – tjansten ar i ”short supply”. Nar han senare med all sin erfarenhet kan oppna ett las pa ett par sekunder, sa kanner sig kunderna lurade (dvs. hogt pris trots abundant supply).

    pontus

    26 december 2010 at 10:20

  2. Kan nog stämma jag upplevde att hon som sjöng andrarollen i Norma som var mer av en debutant som lyckades väldigt väl fick mer applåder och uppskattning av publiken än huvudstjärnorna. Hoppas du får/har det bra på sydligare breddgrader. Själv har jag två Operabesök inplanerade de närmsta två veckorna. Blir Wozzeck och Andrea Chénier.

    Jonas Grafström

    26 december 2010 at 11:20

  3. Om smeden är väldigt duktig är väl hans marginalkostnad lägre per jobb än för lärlingen, vilket gör att en duktig låssmed har högre producentöverskott per jobb (om de tar samma pris). I så fall kan det vara att man omfördelar mot vad man tror är en utjämning av överskotten

    Mounir

    26 december 2010 at 13:07

  4. Jonas: Min favoritinspelning av Norma har Joan Sutherland som Norma och Marilyn Horne som Adalgisa: ett fall av två lika genialiska och underbara sångare, vars röster kompletterar varandra. Man tänker inte ”vem är bäst?” utan bara njuter.

    Wozzeck såg jag tidigare denna månad – och fann den oerhört intellektuellt stimulerande.

    Niclas Berggren

    26 december 2010 at 21:02

  5. Man kan ju också ta i beaktande att man nog inte är på bästa humör när man behöver en låssmed, om öppnandet ser för enkelt ut kanske man tar ut lite av sina aggressioner på låssmeden.

    Dennis

    27 december 2010 at 12:23


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: