Nonicoclolasos

Hur ser människor på topplöner?

Rätt ofta hör man klagomål på toppdirektörers löner, som anses för höga. Nu senast rörde klagomålen den nya Electrolux-chefens ersättningsnivå. Hur ser människor i olika länder på denna fråga? Det undersöks i den nya studien ”The Public Perception and Normative Valuation of Executive Compensation: An International Comparison”:

The econometric analysis shows that substantial differences in subjective perceptions of and beliefs about executive pay remain, even after accounting for various individual-level determinants, and that some of these remaining differences are associated with differences in the effective level of inequality and amount of redistribution. Specifically, the desired decrease in executive compensation is higher in those countries where the difference between inequality before and after taxes and transfer payments is large (i.e. where there is a lot of actual redistribution). I also find that there is a strong empirical association between individuals’ subjective estimates of executive compensation and more general political preferences. Individuals who believe that top executives earn more than they deserve tend to be in favor of redistribution by the state and progressive taxation. It thus seems likely that people’s perceptions and normative evaluations of executive compensation feed back into the political process through their voting behavior, for example.

Jag är något förvånad över att människor i länder med hög omfördelning är mer negativa till höga direktörslöner. Visst, de attityder som bestämmer omfördelningens omfattning omfattar säkert även topplöner; men om omfördelningsgraden är hög blir ju nettolönen trots allt mindre än i länder med liten omfördelning. Nå, i vilket fall tror jag att jag är en något udda fågel, för jag bryr mig inte det minsta om vad toppdirektörer tjänar. Om ett företag vill betala 200 miljoner kr per år till en ny företagsledare, why not?

Här är en intressant figur ur uppsatsen:

Den visar hur många gånger högre en genomsnittlig toppdirektörs lön är jämfört med en välutbildad arbetare (trianglarna) och hur många gånger högre som människor anser att den bör vara (cirklarna). Två reflexioner utifrån diagrammet:

  • Är det rimligt att bedöma vad som är ”rättvisa” topplöner på ett abstrakt sätt, utan att beakta person och situation? Är sådana bedömningar tillförlitliga? Kanske blir bedömningarna annorlunda om man konkretiserar.
  • Notera att uppfattningarna om ”rättvisa” relativa topplöner varierar betydligt mindre än de faktiska relativa topplönerna.

Written by Niclas Berggren

31 december 2010 den 4:28

11 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Några frågor.

    Vad står siffrorna för?
    Och vad representeras en välutbildad arbetare av?

    Kristian Grönqvist

    31 december 2010 at 12:11

  2. Kristian: Siffrorna är alltså kvoter, där täljaren är av människor uppskattad genomsnittlig ersättning till ordföranden i ett stort nationellt företag och där nämnaren är uppskattad genomsnittlig ersättning till en välutbildad fabriksarbetare (trianglar) och där täljaren är av människor ansedd lämplig genomsnittlig ersättning till ordföranden i ett stort nationellt företag och där nämnaren är ansedd lämplig genomsnittlig ersättning till en välutbildad fabriksarbetare (cirklar). Kvoterna utgör alltså ett slags mått på ersättningsskillnader: dels som de faktiskt uppfattas av människor (trianglar) och dels som människor anser att de bör vara (cirklar). Om avståndet mellan triangel och cirkel i ett land är stort indikerar det alltså att de bedömda faktiska ersättningsskillnaderna anses alldeles för stora.

    Niclas Berggren

    31 december 2010 at 12:30

  3. Du menar, ju längre ned på landskalan, desto effektivare lurad?

    Kristian Grönqvist

    31 december 2010 at 16:04

  4. Jag ogillar hoga topploner eftersom manga formogna verkar dela mina konsumtionspreferenser. Det gor mig reellt fattigare!

    pontus

    31 december 2010 at 16:43

  5. Pontus: Kan man inte tänka sig en positiv, dynamisk effekt här, på så sätt att de superrika möjliggör utvecklandet av varor och tjänster som kan komma dig och andra som inte är superrika till del?

    https://nonicoclolasos.wordpress.com/2010/03/30/till-lyxens-forsvar/

    Niclas Berggren

    1 januari 2011 at 4:11

  6. Jo, helt klart, men inte varor i ”fixed supply”, som t.ex. strandtomter eller vackra flickor.

    pontus

    1 januari 2011 at 17:46

  7. Varor? Provocerande, pontus :)

    Camilla

    2 januari 2011 at 0:35

  8. Till pontus.

    Ser du bara kvinnor som något man konkurrerar med andra män om?! Förresten kan en vacker man konkurrera ut en rik man.

    Helena

    2 januari 2011 at 5:42

  9. Dream on Helena. Talking is cheap.

    Kristian Grönqvist

    2 januari 2011 at 11:10

  10. Helena – Jag vet inte om det dar ar nagon feministisk kuggfraga, men visst konkurrerar man mot andra man om kvinnors gunst? Och visst kan utseende kompensera for brister i inkomst. Det finns tillochmed forskning pa detta: En man bland de 10% MINST vackra mannen men med en inkomst pa $186000 mer an en man bland de 10% MEST vackra mannen, anses lika attraktiva. Se: http://bigthink.com/ideas/21685 (och missa in pdf:en pa slutet).

    Camilla – Hoppsan! Som nationalekonom har man vissa daliga vanor som val kan betraktas som en arbetsskada.

    pontus

    2 januari 2011 at 14:20

  11. Tack för bra kommentarer Pontus.

    Jens

    2 januari 2011 at 14:37


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: