Nonicoclolasos

Amning gynnar barn

Jag har förståelse för mödrar som inte ammar sina barn: det är, som jag har förstått det, ofta plågsamt, opraktiskt och oestetiskt. Man ska emellertid beakta att amning medför en del fördelar för barnen. Den nya studien ”The Effect of Brestfeeding on Children’s Cognitive Development” finner följande:

This paper examines the effect of breastfeeding on children’s cognitive outcomes, as measured by test scores in reading, writing and mathematics measured at ages 5, 7, 11, and 14. … We find that breastfeeding does have a causal effect on children’s cognitive outcomes. The “raw” difference between children who were and were not breastfed at four weeks of age is large, at a little over one third of a standard deviation. Most of this difference may be explained by maternal characteristics. However, even after controlling for these, a statistically significant difference remains. This is smaller, at a little over one tenth of a standard deviation. However, it is statistically significant across English, maths and science scores, and it persists at least until age fourteen; indeed, there is some evidence that the effect tends to grow over time.

Den metod som används för att klargöra den kausala effekten kallas propensity score matching och innebär att man jämför barn som i ”alla” relevanta avseenden har liknande bakgrund, med den skillnaden att vissa ammas och att andra inte ammas. Nå, även om effekten inte är jättestor finns den ändå där, och jag tycker att den talar för amning (liksom andra resultat som tyder på goda hälsoeffekter).

Written by Niclas Berggren

1 februari 2011 den 4:21

Publicerat i barn, hälsa, intelligens, matematik

22 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Nu förstår jag noll Niclas. Varifrån har Du fått att det är plågsamt, opraktiskt och oestetiskt? Har Du överhuvudtaget talat med kvinnor?

    Du menar alltså att amning skulle av naturen har försetts med allehanda olustkänslor för att honorna garanterat inte skulle amma sina ungar?

    Nu tror jag att du låter ditt personliga äckel ta över förnuftets roll:::

    Ovanligt oeftertänkt av Dig Nicklas

    Kristian Grönqvist

    1 februari 2011 at 9:59

  2. Det opraktiska kan jag inte heller köpa. Inga velling-eller bröstmjölksersättningar i paket som måste släpas med. Inga vattentorn med applicerade ledningssystem. Inga Cryptosporider, ingen mikrovågsugn för att temperera eländet. Bara en mjölkautomat som alltid är med, rolig att leka med och som transporterar feromoner vid beröringen och bidrar till det allmänna väbefinnandet. En av naturens mest fantastiska uppfinningar, hela den högre delen av djurvärlden är uppkallad efter diandet, DÄGGDJUR eller MAMMALS.

    Kristian Grönqvist

    1 februari 2011 at 10:07

  3. KG

    En klok man sade: ”Om evolutionen är perfekt varför har vi blindtarm?”

    Olof

    1 februari 2011 at 10:47

  4. Det är vackert med ammande kvinnor tycker jag. Förutom allt nyttigt som ingår i modersmjölken, gissar jag att själva den trygga närheten spelar roll för barnets utveckling.

    Lennart W

    1 februari 2011 at 10:52

  5. Man ska amma länge!

    https://nonicoclolasos.wordpress.com/2007/12/02/amning-upp-i-aren/

    Jag har aldrig haft problem med att amma. Det har skapat närhet och trygghet för mina barn och varma känslor hos mig.

    Yrla

    1 februari 2011 at 10:57

  6. Praktiskt, billigt, bekvämt. Helt naturligt, och inget konstigt eller upprörande alls. Måtte vi aldrig anta en annan hållning i Sverige!

    Camilla

    1 februari 2011 at 12:35

  7. Jag tror Niclas tänker på manlig amning. Det är mycket riktigt inte lätt. Men det går bättre ju mer man håller på.

    Baphomet

    1 februari 2011 at 13:30

  8. Det förekommer manlig amning!

    http://en.wikipedia.org/wiki/Male_lactation

    Yrla

    1 februari 2011 at 13:36

  9. Olof

    Den kloka mannen var ungefär lika okunnig som korkad.
    Evolutionen går inte över en natt.

    Jag trodde att så korkade kommentarer hade spolats bort från det mänskliga medvetandet…Läs på Olof innan Du citerar lika korkade låtsasaforismer igen.

    Kristian Grönqvist

    1 februari 2011 at 13:42

  10. Olof
    Det är nog så att det trots allt är en rätt så marginell nackdel med blindtarm. En mutation utan blindtarm skulle inte ha någon stor överlevnadsfördel jmf m dem som har det (trots en och annan blintarmsinflammation torde ha varit dödlig förr, tack och lov att jag inte levde då).

    Annars tror jag du (eller den kloke mannen) har vänt lite på det där. Ser mer ut som ett argument mot intelligent design. En annan designmiss finns i ögat, där synnerverna är dragna inne i ögat, och därmed måst genom den blinda fläcken.

    Lennart W

    1 februari 2011 at 13:59

  11. Kristian Grönqvist m. fl: Amning fungerar väldigt bra för de flesta, men inte för alla. Vissa mammor får mjölkstockning, hos vissa kommer amningen inte igång, det kan göra ont för vissa att amma (t.ex. för att barnets sugteknik inte är som den ska), bröstvårtorna kan bli såriga och infekterade, och dessutom knyts barnets matning till den ena föräldern vilket leder till mindre flexibilitet (anta att den ammande kvinnan råkar ut för en olycka av något slag?) och gör det svårare för den förälder som inte ammar att vara lika delaktig som den ammande.

    Man kan förstås pumpa ut mjölk och ge den med flaska till barnet, och det går alldeles utmärkt att ge närhet i samband med matningen då också. Men det förutsätter förstås att mjölkproduktionen överhuvudtaget fungerar. (Jag försöker inte argumentera *mot* amning här, för jag tror att amning är jättebra, men så enkelt som att amning alltid fungerar jättebra för alla är det inte).

    Elin I.

    1 februari 2011 at 17:52

  12. Skulle vara intressant att höra vad forskarna tror vara orsaken. Om det är mjölken i sig, amningssituationen, eller något annat. (Beroende på vilket så kanske icke-ammande mammor/pappor skulle kunna kompensera.)

    Tycker dock att forskarna kunde vara lite försiktigare med att kalla effekten kausal. Skummade som snabbast artikeln och en av de faktorer dom inte korrigerat för var föräldrarnas kognitiva förmåga.

    Veronika

    2 februari 2011 at 0:02

  13. Håller med Veronika. Frågan är om det är mjölken eller amningen i sig som har betydelse. Är det mjölken i sig så krävs ju ingen ”amning”, då är det ju smidigare att pumpa ut mjölken, därefter kan vem som helst (mamma, pappa, annan släkting eller vän) mata med nappflaska och ändå erbjuda närhet.

    Robert

    2 februari 2011 at 0:40

  14. Robert

    Hur är det smidigare?

    Som jag tidigare nämnde överförs vid amningen ett flertal feromoner från moderns bröstyta till barnets mun, vilkas betydelse är oklar i vissa avseenden, men säkert väsentlig.

    För min egen del, så tycker jag att ett kvinnobröst är otroligt mycket behagligare än en nappflaska, men det är ju tänkbart att jag talar för döva öron just här…

    Elin: Det är trevligt att Du påpekar allt detta, men det har inte spelat någon roll för evolutionen av ammning, annat än att de honor som inte kunnat amma av de orsaker du nämner, har förblivit barnlösa och inte burit det taskiga anlaget vidare till sin barn.

    Nu gör vi det, med de effekter, du påpekar…

    Mjölkstockning är inte den normala funktionen hos bröst nämligen, inte våldsamma smärtor heller…

    Kristian Grönqvist

    2 februari 2011 at 8:26

  15. Robert

    Feromoner utsöndras inte från bröstvårtan utan från svettkörtlarna… upptas inte bara av munnen utan av huden och luktsinnet också. Alltså sk. ”närhet” inbegriper hudkontakt i stor omfattning. Närhet med kläderna på är nog kul, men inte alls lika verksamt.

    Kristian Grönqvist

    2 februari 2011 at 8:36

  16. Kristian, vem har sagt att man måste vara påklädd när man matar med nappflaska?

    Att det är smidigare var med utgångspunkt från Niclas ursprungstext. Om man är flera som kan sköta matningen så blir det mer praktiskt, jämfört med opraktiskt. Mindre plågsamt jämfört med plågsamt (för de som får såriga bröstvårtor).

    Robert

    2 februari 2011 at 9:24

  17. Kristian, inte heller kvinnan (hennes bröst) är perfekt(a) numera..Det tycks som om vi blir tvingade att hantera detta ur ett helt nytt perspektiv, människan måste hantera människans utveckling av människan (liksom exempelvis hennes framavlade hundraser).

    Camilla

    2 februari 2011 at 14:05

  18. Camilla

    Tyvärr är jag allt för medveten om detta…

    Kristian Grönqvist

    2 februari 2011 at 18:04

  19. Förresten, vad sägs om en marknad för bröstmjölk?

    Niclas Berggren

    3 februari 2011 at 10:06

  20. Har för mig att det går att donera bort bröstmjölk mot betalning. Så någonslags marknad existerar.

    Veronika

    3 februari 2011 at 14:57

  21. Kristian:

    Du inledde din första kommentar med ”Nu förstår jag noll Niclas. Varifrån har Du fått att det är plågsamt, opraktiskt och oestetiskt?” Härav mitt svar (även om jag nu inte är Niclas).

    Min poäng var att trots att däggdjurens (inklusive människans) mjölkproduktion är en följd av naturligt urval, och trots att den självklart knappast har gjorts smärtsam genom evolution, så kan den ha egenskaper som inte i sig har selekterats för. Den *kan* vara smärtsam, även om den som regel inte är det (det är dock inte precis sällsynt, vad jag har förstått). Således ligger det något i ”ofta plågsam”.

    Oestetiskt (givetvis subjektivt) i bemärkelsen att brösten blir hängigare; vissa tycker också att offentlig amning ser stötande ut. Opraktiskt i bemärkelsen oflexibelt, som sagt.

    Som tur(?) är förekommer inte dessa nackdelar i samtliga fall eller i extremt hög grad alla gånger. Det är väl därför både människosläktet och de finns kvar.

    Elin I.

    7 februari 2011 at 14:35

  22. Elin L

    Jag kan förstå Din invändning ur fler synvinklar. I det fallet är jag inte rigid.
    Skulle Du vilja föreslå att det har med kulturella faktorer att göra mer än med evolutionära? Eller skulle det måhända vara en evolutionär händelse, strävande mot mindre däggdjursaktighet pga av omgivningstryck? Jag kan förstå detta, men jag skulle verkligen vilja se riktiga siffror som redovisar fördelningen globalt. Det kan nämligen mycket väl hända att det pågår en förändring med konsekvenser, som inte är helt överblickbara.
    Bra eller dåliga, kan bara framtiden utvisa…

    Kristian Grönqvist

    7 februari 2011 at 15:23


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: