Nonicoclolasos

Rationella rökare?

Det finns en teori i nationalekonomin där beroende är rationellt — se mina tidigare inlägg om rationell rökning, rationellt spelande och rationellt knarkande. En av teorins upphovsmän menar att teorin stämmer överens med empiriska fakta till 75 procent. Nå, en ny studie, ”Smoking Behaviour and Life Satisfaction: Evidence from the UK Smoking Ban”, finner följande:

We use three waves of the British Household Panel Survey to examine whether changes in smoking behaviour are correlated with life satisfaction and whether the recent ban on smoking in public places in England, Wales and Northern Ireland has affected this relationship. We find that smokers who reduced their daily consumption of cigarettes after the ban report significantly lower levels of life satisfaction compared to those who did not change their smoking habits, with heavy smokers particularly affected. No such finding is reported for previous years.

Det verkar alltså som att rökförbudet har fått fler rökare att sluta röka och att detta har medfört lägre lycka. Detta skulle, å ena sidan, kunna tolkas som ett stöd för den rationella teorin: människor är faktiskt i hög grad nöjda med att röka, trots dess inslag av beroende. Å andra sidan kan man ställa sig frågande till rationaliteten hos dem som väljer att sluta med en aktivitet som gör dem lyckliga. Trots allt tvingar rökförbudet ingen att sluta röka.

Written by Niclas Berggren

2 februari 2011 den 4:04

12 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Per

    2 februari 2011 at 6:37

  2. Exakt, resultatet säger alltså ingenting om rational-addicition-teorin.

    Såg f ö i länken till Kevin Murphy, ang att han hävdar att teoin till 75% stämmer, att han fundamentalt missuppfattat modern teori med självkontrollsproblem, t ex i form av den s k beta-delta-teorin.

    Denna säger inte alls att folk lägger noll vikt på framtiden, utan att man lägger en för stor vikt vid nuet jämfört med alla framtida tider.

    Däremot är det naturligtvis mycket svårt att förklara för anhängare av rational-addicition-teorin att en majoritet av rökarna har försökt att sluta röka (även innan de aktuella röförbuden), men misslyckats.

    Teorin kan användas som en slags teoretisk benchmark, och kan som sådan vara användbar, men som stöd i policy-sammanhang är den naturligtvis usel och bidrar till att ge nationalekonomer dåligt rykte som inskränkta med en ofärmåga att tänka utanför standardmodellen.

    Olof Johansson-Stenman

    2 februari 2011 at 7:26

  3. Per, länken är briljant!

    Olof Johansson-Stenman

    2 februari 2011 at 7:49

  4. Visst är det så. Rökare har väl stigmatiserats av omgivningen ett antal år nu, till den grad att de i stort sett antas förgifta hela sin omgivning.
    Eftersom de flesta människor i någon eller högre mån är påverkbara av social stigmatisering kommer naturligtvis även rökare att påverkas.
    Beslutet de tar, är därför inte deras eget, utan mer deras sociala eftergift, till sk präktpellar, vilket naturligtvis kommer att ge bestående besvikelser, som inte alls har med nikotinet eller rökningen i sig att göra. Eftersom man inte kan få facit själv av att både sluta/fortsätta så kommer därför slutandet att upplevas som orsakat av yttre faktorer.
    Man har varit en syndare i många år och dessutom fått krypa till korset…Hur kul är det???

    Kristian Grönqvist

    2 februari 2011 at 8:01

  5. Olof, hur förklarar du med din teori, om man får säga så, att rökare som slutat fått minskad lycka?

    Stockholmare

    2 februari 2011 at 8:10

  6. Stockholmare, det kan bero på flera orsaker, antingen kan det bara vara en korrelation och alltså inget kausalt samband (t ex för att de som minskar på sin rökning är anorlunda i ngt annat avseende än de som inte minskar sin rökning), eller också är det ett kausalt samband och då kan det t ex vara en tillfällig nedgång i mlyckan eftersom man vant sig vid den behagliga morgoncigaretten, rökpausen etc, men att detta är ett övergående fenomen.

    Olof Johansson-Stenman

    2 februari 2011 at 9:31

  7. Varje gång jag tvingas andas cigarettrök får jag astma. Är kostnaden för detta inbegripen i analysen?

    Vetenskapare

    2 februari 2011 at 18:54

  8. Det är samma sak med katter…
    Det är besvärligt med kostnader överallt.

    Kristian Grönqvist

    2 februari 2011 at 20:00

  9. Borde inte rökförbjud enligt teorin leda till högre lycka (på lite sikt) för rökberoende, om dom har tidsinkonsistenta preferenser?

    Veronika

    3 februari 2011 at 14:43

  10. Veronika

    Det är samma sak med sex. Eftersom sex kan leda till dödliga sjukdomar, borde det leda till att rationella människor aldrig vill ha sex!

    Vad är det för fel på dem egentligen som vill ha sex ändå…?

    Kristian Grönqvist

    3 februari 2011 at 16:17

  11. Kristian, jämförelsen haltar något eftersom vissa former av sex nog sannolikt har positiva långsiktiga konsekvenser.

    Veronika, det stämmer att det mycket väl kan vara fallet, men det är inte alltid så utan beror på mer specifika modellantaganden.

    Olof Johansson-Stenman

    3 februari 2011 at 16:30

  12. KG,

    Jag diskuterade inte rationaliteten eller irrationaliteten i att röka. Utan undrade bara om inte en prediktion av rational addiction-teorin är större lycka för rökare som följd av förbud.

    Veronika

    3 februari 2011 at 16:48


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: