Nonicoclolasos

Effektivitet genom skolval

Thomas Gür skriver om olika principer för att fastslå vilken skola ens barn ska gå i:

Även när närhetsprincipen rådde röstade föräldrar med fötterna för att få sina barn i bättre skolor, men trösklarna för sådana ”skolval” var mycket högre: Familjer såg till att barnen fick gå i en attraktivare skola genom att köpa hus eller bostadsrätt i skolans upptagningsområde, ifall man hade råd.

Detta fick mig att tänka på ett resonemang Robert Frank för i Luxury Fever. Han noterar att föräldrar ofta vill möjliggöra för sina barn att få en så bra utbildning som möjligt, vilket gör att de köper hus i de skoldistrikt där de bästa skolorna finns. Denna process innebär dock ett slags kapprustning som är ineffektiv: eftersom alla (mer eller mindre) vill köpa detta begränsade antal hus drivs priserna upp och mer resurser läggs på boendet än vad som är kollektivt rationellt. Om alla dessa familjer istället hade spenderat mindre på boende hade samma elever fortfarande kunnat gå i samma skolor, och familjerna hade haft sparmedel över till annat. Problemet är att det är individuellt rationellt att bjuda mer än andra på dessa hus, och det krävs någon typ av samordning för att komma överens om att det vore bättre om alla höll igen med sin budgivning. Samordning är dock mycket svår när många aktörer är inblandade.

Nå, det som slog mig är att det fria skolvalet i viss mån utgör en effektiv lösning på det här problemet. Om elever kan välja de bästa skolorna oavsett var de bor, har föräldrarna inte incitament att köpa dyra (och allt dyrare) hus i vissa specifika geografiska områden. Man kan bo i en billig hyreslägenhet två mil bort och få plats på skolan intill miljonvillorna, i ett system med fritt skolval. En möjligen förbisedd positiv effekt av denna typ av valfrihet.

Se även Mattias Lundbäcks kommentar. Media: AB.

Written by Niclas Berggren

21 februari 2011 den 5:46

16 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Har Frank verkligen ratt har. Vid en eventuell samordning hade endast ett begransat antal familjer bott i de ”bra” omraden och detta skulle ske, antar jag, medelst lottning. Visst, ett lyckligt fatal vinner i lotteriet, och resterande lamnas indifferenta. Ar detta kollektivt optimalt? Ja, men endast om fastighetsagarnas preferenser inte raknas. Det ar de som ar forlorarna.

    pontus

    21 februari 2011 at 5:56

  2. Man borde även kunna se friskolor som effektiva mot bakgrund av Franks argument. I ett system med enbart offentliga skolor finns det ingen mekanism för att starta nya skolor eller expandera existerande skolor i bra områden. I ett system med friskolor (med vinst som drivkraft) finns däremot incitament att tillgodose efterfrågan på god utbildning.

    Johan

    21 februari 2011 at 6:29

  3. Hittade detta av Frank:

    Because the concept of a ”good” school is relative, this thought experiment captures an essential element of the savings decision confronting most families. If others bid for houses in better school districts, failure to do likewise will often consign one’s children to
    inferior schools. Yet no matter how much each family spends, half of all children must attend schools in the bottom half. The savings decision thus resembles the collective action problem inherent in a military arms race. Each nation knows that it would be better if everyone spent less on arms. Yet if others keep spending, it is too dangerous not to follow suit. Curtailing an arms race requires an enforceable agreement. Similarly, unless all families can bind themselves to save more, those who do so unilaterally risk having to send their children to inferior schools.

    http://www.robert-h-frank.com/PDFs/ES.3.17.05.pdf

    Johan

    21 februari 2011 at 6:34

  4. Håller helt och hållet med Niclas här. Precis så har jag alltid sett på fria skolval.

    Var en debatt igår på SvT om detta någonstans i nyhetsblocket (Agenda?), av samma anledning som Gürs artikel: Jordbromalmsskolans förestående nedläggning. Sommestad (S) är emot det fria valet. Som iofs har rätt i att det även finns (iaf temporära) negativa konsekvenser för elever med mindre aktiva föräldrar.

    Lennart W

    21 februari 2011 at 10:18

  5. Dilemmat är att skolorna då börjar konkurrera med varandra om elever vilket orsakar en våldsam betygsinflation vilket har gjort att Sverige idag rent kunskapsmässigt ligger i strykklass i hela Europa.
    Trots MVG.
    Med marknadsekonomi får man ibland stå ut med att slutresultatet påverkas av bara pengar
    Grejen är ju att göra saker billigt och sälja dem dyrt. En ofta något överskattad princip här på bloggen.

    Kristian Grönqvist

    21 februari 2011 at 11:19

  6. Det har gått så långt, att lärare är tvungna att hitta på nya betygskriterier för att motivera sitt usla arbete. Men påstår, på allvar, att de nationella proven egentligen inte har något bevisvärde alls, utan elevens kompetens bör avgöras av vad läraren kan läsa mellan raderna. Samtidigt som varje enskild lärare får allt större klasser per lärare. Är det någon, som egentligen förstår matematiken här?
    Annat än att vi MÅSTE få bättre betyg med färre antal lärare…

    Kristian Grönqvist

    21 februari 2011 at 11:29

  7. För den som inte förstod har vi alltså en nationell betygsnivå i Sverige som ligger långt över vad de nationella proven skulle förutsätta. Speciellt på flickor…

    Kristian Grönqvist

    21 februari 2011 at 11:32

  8. Niclas: Antag att det fria skolvalet objektivt och vetenskapligt kunde visas ge sämre prestationer och liknande. Skulle du ändå förorda det fria skolvalet, eftersom det förbättrar bostadsmarknaden? Det skulle inte jag (det lär inte ta många generationer av dålig utbildning för att motverka en god bostadsmaknad), och således finner jag det fria skolvalets positiva inverkan på bostadsmarknaden fullkomligt irrelevant.

    David Bergkvist

    21 februari 2011 at 14:20

  9. David: Mitt inlägg är inte tänkt att ge det fullständiga svaret på om fria skolval ger bättre konsekvenser än en geografiskt baserad skolgång – tanken är bara att peka på en faktor som bör tas med i en sådan övergripande konsekvensanalys (och som jag anar inte alltid beaktas).

    Niclas Berggren

    21 februari 2011 at 14:24

  10. Niclas: Men bör denna faktor ens tas med öht? I relevans är den ju långt under osäkerheten hos de andra, mer viktiga, faktorerna.

    David Bergkvist

    21 februari 2011 at 14:43

  11. David: Det kan förstås diskuteras – själv är jag inte så bekymrad över problemet, men det finns uppenbarligen smarta personer som är det, och de kanske inte har tänkt på den aspekt jag lyfter fram, vilken borde kunna påverka deras inställning i sakfrågan om skolval.

    Niclas Berggren

    21 februari 2011 at 14:44

  12. En aspekt är om man anser att det är positivt i sig att den enskilde kan göra mer för att påverka sin situation. Att köpa BR eller villa i något övre medelklassghetto går helt enkelt inte för många. Men om man får kan man iaf välja skola. Bra tycker jag om man iaf har den friheten och möjligheten.

    Lennart W

    21 februari 2011 at 15:22

  13. Lennart W

    Kan hålla med om att den friheten bör finnas naturligtvis. Dilemmat är istället vad föräldrar har för incitament till det?
    Söker de till en bestämd skola för att den har goda betyg? Kan de verkligen bli lurade. Kan ha Stockholms sämsta lärare…
    Söker de till en bestämd skola för att pojkarna på kontoret tycker så? Samma sak.
    Söker de pga läge? Se ovan.
    Söker de pga religiös åskådning. Kan de räkna med att aldrig bli ”assimilerade”
    Söker de till musikgymnasium? Kommer de med erfarenhet av de senaste tjugo årens empiriska erfarenheter att få den absolut bästa utbildningen alla kategorier i Sverige.
    Tough choice…? Ingen har påstått att det är lätt….

    Kristian Grönqvist

    21 februari 2011 at 17:42

  14. […] LibDeb, Tomas Englund, Arbrörelsen, Anders Lindbom, Lotta Edholm, TTF, Mats Olsson, Viharrräknat, Niclas Berggren, Andreas Bergh, Alliansfritt, Anders Jakobsson mfl, Utredarna, LR, Heidbrink, Ekonomisten, […]

  15. http://www.dn.se/sthlm/boratt-ger-graddfil-till-dagis

    Tänkte på den här posten när jag läste DN om hur man kan få dagisplats genom att bo rätt.

    Jenny

    20 april 2011 at 10:13

  16. Jenny: Jag kan meddela att vi som redan bor i Annedal i dagsläget har noll dagisalternativ. Så så mycket för att bo rätt. Som förskolekund i Sthlm ska man välja 5 förskolor att köa till och det finns idag i området inte ens 5 st att välja, och fanns ej heller före Annedal påbörjades. Vilket har lett till att de små privata dagis som byggs tar in barn de själva valt ut i stället för att låta alla köa till dem och på så vis minska det tryck som redan finns. Vi har 45 minuter enkel väg till förkolan. Så mycket för den valfriheten.

    Malin

    20 april 2011 at 15:43


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: