Nonicoclolasos

Rättigheter till varje pris?

En gång i tiden var jag tilltalad av rättighetsetik: tanken att det finns objektiva rättigheter som ingen, inte heller stater, har moralisk rätt att kränka. Jag hade läst Nozick. Detta politisk-filosofiska system föreföll stabilt och solitt. Men ganska snart kom jag att ställa mig frågor, som den nationalekonom jag är, av det slag som Jason Brennan tar upp:

Imagine that a bunch of economists provide compelling evidence that life in a strictly libertarian polity would be a disaster. Imagine that they show conclusively that if people everywhere were to live in a Nozickian minimal state or a Rothbardian anarcho-capitalist civil society, with everyone strictly observing property right rules, that 10% of people would starve, 80% would be near subsistence, and only 10% would prosper. However, imagine that they also show that in a liberal social democracy with significant redistribution or social insurance, most people would prosper, just as many people living in such welfare states are doing pretty well right now.

If economists and other social scientists were to provide compelling empirical evidence that you are wrong about how economies work, and that libertarian society would be a humanitarian disaster, what would you advocate and why? In particular, would you think it would be morally right for states to provide social insurance? How much and why?

Jag insåg att mina moraliska intuitioner inte var förenliga med rättighetsetik, med uppfattningen att rättigheter alltid har företräde, oavsett deras konsekvenser. Om det stora flertalet skulle få sämre liv, enligt vanliga kriterier som välstånd och lycka, av en minimal stat vore det, kom jag att tänka, moraliskt förkastligt att förespråka en sådan stat. Och jag slutade att tilltalas av rättighetsetik. (Däremot har jag mycket gemensamt i policyfrågor med många rättighetsetiker, men på annan filosofisk grund.)

Written by Niclas Berggren

12 mars 2011 den 7:51

Publicerat i etik, filosofi, liberalism, moral, politik

45 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Bra tanke-experiment, helt enig, inkl att rättigheter ofta är viktiga instrumentellt. Däremot är jag ju i många sakfrågor oenig, trots att vi alltså delar mycket av den filosofiska grunden.

    Tyvärr ser det ju politiskt tämligen dystert ut för de med mina åsikter i dessa anti-intellektualistiska Juholt-tider…

    Olof Johansson-Stenman

    12 mars 2011 at 10:35

  2. Olof,
    Jag började nästan hoppas på Juholt när jag läste att han är socialt handikappad, men menar du alltså att han också är anti-intellektuell?

    Daniel

    12 mars 2011 at 11:32

  3. Intressant diskussion. Men det betyder förstås att både OJ-S och Daniel någonstans har fått reda på hur definitionen på intellektuell lyder.
    Det räcker inte bara med att nämnde socialdemokrat har andra åsikter än Ni.
    Så enkelt är det inte…

    Kristian Grönqvist

    12 mars 2011 at 13:41

  4. Etik är inte relevant i hypotetiskt samhälle där 10% svälter och 80% är ”near substinence”. Om folk anser att denna omständighet beror på bristen av en välfärdsstat, så skulle folk, pga Maslows behovstrappa, se till (med våld om så krävs) att en välfärdsstat infördes, helt oavsett vad någon filosof har att säga om saken (faktum är att Nozick och Rothbard ingick bland de svältande så skulle de delta i införandet av denna välfärdsstat). Att anse att detta inte är önskvärt är som att anse att det inte är önskvärt att människan behöver mat för sin överlevnad.

    David Bergkvist

    12 mars 2011 at 16:37

  5. Daniel och Kristian, jag skall väl inte överdriva, och jag hoppas mina farhågor inte besannas, men i en situation där de flesta verkar inse att vad socialdemokraterna framförallt behöver är en partiledare som kan övertyga en välutbildad medelklass, där man ju kapitalt misslyckades i senaste valet, så känns det ju inte alldeles självklart att en person vars högsta utbildning består av två-årig social linje på gymnasiet är det optimala valet.

    Fast visst finns mkt intelligenta människor som har minimalt med utbildning. Jag hoppas nu att man mirakulöst lyckas hitta ngn lysande dold stjärna som ekonomisk-politisk talesman som kan matcha och helst överträffa Borg.

    Olof Johansson-Stenman

    12 mars 2011 at 17:45

  6. Väldigt intressant frågeställning som inte är helt enkel att besvara.

    Personligen är jag inte så trångsynt att jag skulle hålla fast vid ett ideal om jag blev starkt motbevisad.

    Man kan ställa rättigheter mot moral men det är inget som säger att båda dessa kan uppfyllas.

    Om ett libertarianskt-samhälle skulle innebära ökade klyftor men klyftorna i sin tur beror på folks egna val skulle jag inte se problemet.

    Det som jag anser är moraliskt vore om alla hade samma rättigheter(möjligheter) i utgångspunkten (barndomen), de som sedan genom egna val väljer en lägre livstandard har gjort det utifrån moraliska grunder.

    Skulle dock konsensus vara att samhället blivit sämre finns det ingen vettig anledning att hålla fast vid det idealet.

    (Ska fortsätta fundera på detta) :P

    Johan

    12 mars 2011 at 19:24

  7. Johan och OJ-S

    Det skall sägas med en gång, att jag inte har närapå hela bilden klar för mig.
    Det jag däremot saknar i väldigt hög utsträckning saknar i politisk styrning är redlighet.
    Det kan förefalla väldigt gammaldags och naivt. Och det lustiga är att jag i sk intellektualitet väldigt ofta saknar just redlighet. Vad jag nästan alltid finner är paternalism. Eller elitism. Det är en sk boom på just dessa egenskaper idag.
    Jag håller helt med om att alla andra ministrar som ansvara för sina portföljer skall vara top of the line inom sina specialiteter, medan jag däremot önskar att statministern inte skall vara intellektuell på gränsen till oförståelig utan en pragmatisk begriplig beslutsfattare som kan ena samt plocka fram det väsentliga i sina ministrars specialiteter. Samt förklara beslutsordningarna på ett för vanligt folk begripligt vis.
    Statsministerna skall vara tolken för sina medarbetares ansträngningar, katalysatorn, inte diktatorn.
    Det kan förefalla extremt stenålders, men varför ministrar annars. Som skapegoats…?

    Kristian Grönqvist

    12 mars 2011 at 23:16

  8. @Kristian:
    Jag instämmer men de kraven du ställer är rätt hårda.
    De är som att ställa alla krav som krävs på en bra ledare men det finns ingen människa som möter alla krav.

    Angående en elitism (Teknokrati) så är jag för en sådan. Vare sig det var vänster eller höger skulle jag vara trygg i att de skarpaste hjärnorna tog besluten.

    När jag funderar kring Nicklas frågeställning får jag en konflikt mellan mitt logiska tänkande och mitt känslomässiga tänkande vilket innebär att jag ännu inte är nöjd med vad jag kommit fram till.

    Här är en frågeställning jag tänkt mycket på de senaste nätterna (”Att underkasta sig intelligens, är det ett tecken på intelligens?”).

    Johan

    13 mars 2011 at 2:54

  9. Kristian och Johan,

    jag har absolut inte hela bilden klar för mig heller; låt oss hoppas att Juholt är en person med exceptionellt god förmåga att se till väsentligheterna i komplicerade beslut, och att han lyckas hitta potentiella ministrar med mkt hög kompetens runt sig.

    (Min bedömning är dock, som sagt, att sannolikheten för detta hade varit högre om Juholt haft en bred och gedigen högre utbildning, och gärna även lite internationell erfarenhet, bakom sig.)

    Olof Johansson-Stenman

    13 mars 2011 at 7:33

  10. haha, David, det där var det största felbruket av Maslows behovstrappa jag någonsin läst. tack för underhållningen

    Emirati

    13 mars 2011 at 10:44

  11. Johan,
    Jag svarar nej på din fråga om att underkasta sig intelligens. Men det är en intressant fråga att utreda. Vad tror du de mest intelligenta underkastar sig? Svaret på den frågan tror jag ger bra ledtrådar om hur man ska agera.

    Daniel

    13 mars 2011 at 11:46

  12. Daniel

    Ju intelligentare man är, desto uppenbarare hur litet man vet.
    Jag tror att intelligenta människor underkastar sig sina begränsningar, eftersom de, om någon, har en möjlighet att vara medvetna om dem.

    Kristian Grönqvist

    13 mars 2011 at 12:35

  13. Jag tror personligen att det krävs en viss intelligens för att förstå att andra kan veta bättre.

    Upplever ibland att de som är mest övertygade i en fråga och ”alltid vet rätt” i många fall är de som vet minst, medan de som besitter mycket kunskap i vissa fall har svårare att ge raka svar för frågorna kan vara komplexa. (Ungefär som Kristians resonemang)

    Finns dock en antal faktorer som pekar emot också, t.ex. verkar det inte finns något större samband mellan intelligens och krig (Förekommer för myror såväl som för människor). Så inte säkert att en intelligent ”varelse” alltid skulle vilja ditt bästa.

    Tackar för svaren

    Johan

    13 mars 2011 at 13:19

  14. Varför skulle man överhuvudtaget välja ideologi först och se på konsekvenserna av ideologin sen? Är man inte t.ex. libertarian för att man tror att just detta system leder till ett så bra samhälle som möjligt (m.a.p. lycka/välmående). Eller finns det några andra goda grunder att företräda en viss ideologi (förutom dess konsekvenser)? Nej, håller med Niclas (som jag tolkar honom i inlägget) att rättighetsetik är vidrig, eftersom den bygger på att man ska vara villig att offra individens lycka/välmående för principens skull. Hur rättfärdiggör man det, utan att ta till religiösa argument?

    Veronika

    13 mars 2011 at 14:38

  15. Kom just på det, enligt mig, ultimata namnet på ekonomisk-politisk talesperson för S: Mårten Palme!
    http://people.su.se/~palme/

    Förmodligen vill han väl inte dock…

    Olof Johansson-Stenman

    13 mars 2011 at 17:59

  16. Veronika, om det är riktigt som du säger, att du inte anser dig ha några rättigheter, vill jag att du talar om din adress så att vi kan komma och ta dina ägodelar.

    Baphomet

    13 mars 2011 at 18:02

  17. Veronika:
    Spinner vidare på Baphomet inlägg:

    Du har en rättighet som skyddar ditt privata ägande.
    Om däremot tio fattiga människor skulle göra inbrott och stjäla allt du äger och dessa tio fick en bättre levnadsstandard, då skulle man kunna se det som moraliskt acceptabelt.

    I denna specifika situation, vad tycker du väger tyngst. Det moraliska eller rättighetsetiken?

    (Enligt mig kan det vara olika från fall till fall men ja tycker inte man blint kan säga att det ena är viktigare än det andra)

    Johan

    13 mars 2011 at 18:38

  18. olof johansson stenman,

    är du säker på att mårten är sosse? Jag läste en kurs för honom för en massa år sedan, jag fick inte direkt den uppfattningen. Han närmast hånade en del samtida, socialdemokratisk politik.

    jesus

    13 mars 2011 at 19:38

  19. Jag tror att han är en pragmatisk socialdemokrat, vilket indikeras i följande iofs tämligen valrörelsemesiga klipp: http://www.youtube.com/watch?v=ht6K1Nx1T6c

    Olof Johansson-Stenman

    13 mars 2011 at 20:08

  20. En sak är socialförsäkring, en annan brottslighet. Skulle en libertarianhålla fast vid att begränsa kriminalitet genom privata vaktbolag även om kostnaden var högre än kollektivt finansierade sociala åtgärder i förebyggande syfte? Det är en fråga om kostnadseffektivitet, nytta och ideologisk renhet.

    Cleas

    13 mars 2011 at 20:22

  21. Baphomet & Johan,
    Har tydligen uttryckt mig otydligt. Jag menar inte att rättigheter/skyldigheter inte ska finnas. Uppenbarligen verkar t.ex. vissa äganderättigheter som en väldigt bra idé. Det jag menar är att man bör värdera en princip uteslutande utgående från dess konsekvenser. Om man däremot är en ”rättighetsetiker” (så som jag uppfattat det) så är konsekvenserna inte i fokus, utan själva principen i sig självt. Man upplever då helt enkelt att vissa saker är så oacceptabla eller rakt av orättvisa, att man inte kan tolerera brott mott dessa principer, även om konsekvenserna av att bryta mot principen vore goda. Men personligen tycker jag att det är väldigt svårt att argumentera en sån hållning i längden.

    Veronika

    13 mars 2011 at 21:08

  22. Johan,
    Läste ditt inlägg slarvigt. Jag håller nog fast vid att det är konsekvenserna som är det viktiga och jag kan därför enkelt tänka ut situationer där det är moraliskt acceptabelt att stjäla. Däremot tror jag inte att världen blir en bättre plats varje gång en fattig stjäl av en rik. Jag tror ju också (som sagt) att äganderättigheter har goda konsekvenser, inte minst för dom fattiga.

    Veronika

    13 mars 2011 at 21:20

  23. Veronika, tack för förtydligandet. Jag bedömer konsekvenserna av att jag tar dina saker som goda—något måste du ju ha som jag skulle kunna sälja. Tala nu bara om var du bor. Lämna gärna dörren olåst.

    Baphomet

    13 mars 2011 at 21:50

  24. Baphomet, ska jag tolka detta som att du tycker att man inte ska värdera en princip efter dess konsekvenser? Vad grundar du i så fall dina principer på?

    Veronika

    13 mars 2011 at 22:16

  25. Fast nu pratar vi ju inte om mig. Om du vill behålla dina saker är jag rädd att du måste prestera ett övertygande argument för varför jag inte ska ta dem.

    Baphomet

    13 mars 2011 at 22:24

  26. Baphomet, tja, jag tror att ett samhälle där du kan stjäla mina grejer (och jag dina) är ett sämre samhälle i den bemärkelsen att folk generellt skulle må sämre i ett sånt samhälle. Får jag behålla mina saker nu?

    Veronika

    13 mars 2011 at 22:34

  27. Stenman,

    ja herregud, förvirrad som få, men han är en jäkel på att empirisk forskning.

    irrationell

    14 mars 2011 at 0:48

  28. Irrationell

    Faktum är, att jag ännu inte ens vet om han skall räknas till de närande eller tärande…?

    Kristian Grönqvist

    14 mars 2011 at 10:10

  29. Johan

    Det där med ”intelligent” för olika arter, betyder lite olika saker för olika arter. För en art av myror är det tex oerhört intelligent att utrota allt motstånd. Alltså krig ÄR intelligent. Beroende av kontext.

    Det kan tänkas att du utgår ifrån Dina egna referensramar när Du talar om intelligens.

    För en utomjordisk art som vill ta över jorden är det tex oerhört intelligent att utrota just människan, eftersom det är det enda djuret som en masse skulle kunna tänkas ha synpunkter på deras överhöghet.

    Intelligens mår aldrig bra att blandas ihop med känslor. De är två olika saker. Värdefulla bägge två? Visst. Men olika.

    Kristian Grönqvist

    14 mars 2011 at 10:28

  30. Veronika, om du går med på att du måste argumentera för dina idéer, har du inte då redan tillerkännt andra människor rättigheter? Varför skulle du annars behöva övertyga dem om något?

    Baphomet

    14 mars 2011 at 13:25

  31. Baphomet,
    Intressant, och totalt oförståelig, tankegång :) För det första erkänner jag människor en hel del rättigheter (vilka dessa rättigheter bör vara tycker jag däremot ska diskuteras utgående från de konsekvenser dessa rättigheter, eller avsaknaden av desamma, ger upphov till). Varför skulle denna ståndpunkt innebära att jag inte kan argumentera för denna ståndpunkt?

    Veronika

    14 mars 2011 at 14:55

  32. Bra bloggpost av Niclas.

    Måste man verkligen välja mellan BARA principer eller BARA konsekvenser? Tycker inte jag. Båda extremerna har sina problem. Ett sätt att undvika att det spårar ur åt något av hållen är nog just att tala om det då och då.

    Lennart W

    14 mars 2011 at 16:30

  33. Olof: (om du är kvar i tråden)
    Hur skiljer du dig från Niclas? Beror det på hur ni viktar nyttor (inom och utanför landsgränsen) eller att ni tolkar teori/empiri annorlunda?

    Mounir

    14 mars 2011 at 17:58

  34. Mounir, jag är inte helt säker, men jag tror att det till stor del handlar om att vi har olika uppfattningar om länken från konsumtionsfördelning/offentlig konsumtion till nyttofördelning.

    Jag tror att samhällen med en relativt stor offentlig sektor och relativt omfattande omfördelning av socialdemokratiskt/socialliberalt snitt tenderar att leda till högre välfärd än samhällen med mycket liten offentlig sektor och omfördelning, medan Niclas tror tvärtom (tror jag).

    Olof Johansson-Stenman

    14 mars 2011 at 19:18

  35. Kristian Grönkvist,

    du vet inte om *du* anser att han är närande eller tärande? Då kanske du borde läsa ngt han skrivit, hans forskning är nämligen otroligt bra ofta väldigt aktuell. I tider som dessa läser bla Japans beslutsfattare hans empiriska forskning om effekter av radioaktivt nedfall.

    jesus

    15 mars 2011 at 7:17

  36. Jesus

    Och det vet du…???

    Kristian Grönqvist

    15 mars 2011 at 10:19

  37. Jesus

    Du tror inte Japan själv har lärt sig ett och annat om det radioaktiva nedfallets långtidseffekter, med tanke på att de tillhör det folket som sedan 40-talet har drabbats på ett helt annat sätt än resten av världen?

    Kristian Grönqvist

    15 mars 2011 at 10:38

  38. Det enda problemet med rättighetsetik är inte att de inte stämmer överens med de flestas moraliska intuitioner. Det finns ytterligare ett problem, och det är att det saknas belägg för att rättigheter är något annat än en social konstruktion. Konceptet med naturliga rättigheter är en filosofisk vidskepelse.

    Johan

    15 mars 2011 at 20:10

  39. Självfallet är etik en social konstruktion; vad skulle det annars kunna vara? Träd och buskar ägnar sig inte åt etiska diskussioner.

    Baphomet

    15 mars 2011 at 21:13

  40. Äganderätten är intuitiv och naturlig då den förmodligen emanerat ur ett förmänsklig uppfattning om revir och fångst, vilket är besläktat med Lockes tanke om ägande som konsekvensen av att arbetet blandats med jorden man brukat.

    Socialkonstruktivism är ett omfattande begrepp som tydligen kan användas om alla mänskliga fenomen – även naturvetenskap. Siffror, räkneregler etc är inte naturgivna. Om uttrycket ”social konstruktion” används på detta sätt är det ju allt och inget.

    Av att något inte kan bevisas följer inte att det inte existerar.

    Yvonne

    15 mars 2011 at 22:48

  41. Yvonne

    Visst har du rätt om konsekvenserna om användningen av social konstruktion på ”fel” sätt. Så är det med allting av människan konstruerat.

    Du slipper hela den filosofin om du istället utgår ifrån att människan är en kognitiv maskin (läskpapper)som fungerar utifrån vad den lärt sig av sin omgivning.

    Har hon en omgivning som struntar i äganderättsregler, när hon växer upp, så kommer hon att strunta i äganderättsregler när hon är vuxen.
    Moral och etik är betingade reflexer och på det viset sociala konstruktioner, vilket tex inte kön är, eftersom könet är en del av hårdvaran.
    Nu förmodar jag självfallet att Du vet vad en betingad reflex är. Du vet Pavlov…

    Nu kan jag personligen dock tänka mig att en del empatisk förmåga har slussats in via epigenetiken i de sk genetiska minnena(tex flockdjur), men det har jag inte riktigt någon bra koll på hur det går till.
    (Vissa flockdjur tar nämligen också hand om förolyckade mammors ungar, vissa inte).

    Gökungar har tex en medfödd vilja att putta alla andra ungar ur boet (ganska omoraliskt kan man tycka), eftersom den själv behöver all maten, men jag tror inte gökmamman varje dag åker in till värdboet och viskar i sin unges öra, att den måste putta ut de andra ungarna…

    Det är därför genusteoretikerna är så skrattretande korkade och man bara kan bli det, om man missat allt det väsentliga i sin skolundervisning.

    Om Du redan kände till det, förlåt i förväg…

    Den sista meningen är en Russelsk tekanna och såna påståenden är barnsliga av anledningen, att de är allmängiltiga argument för allting.

    Kristian Grönqvist

    16 mars 2011 at 10:40

  42. yes, jag vet svaret.

    jesus

    18 mars 2011 at 1:14

  43. ”Moral och etik är betingade reflexer och på det viset sociala konstruktioner, vilket tex inte kön är, eftersom könet är en del av hårdvaran.”

    Nja. Etik är inte betingad i den förenklade betydelse du använder begreppet. Etik är filosofisk reflektion över värden och normer. Kön å andra sidan är resultatet av både genetiska och sociala processer. Rosa är inte en naturgivet feminin färg.

    Yvonne

    18 mars 2011 at 15:40

  44. Yvonne

    Inte för att vill hamna i någon debatt med Dig egentligen, men de filosofiska tankar du har, tror du att de är nedärvda eller inlärda av Din omgivning?

    Ifall Du tror att de är nedärvda skulle jag vilja veta hur det gick till.

    Nu förutsätter jag förstås att du inte räknar banala överlevnadsfunktioner som etik

    Ifall Du å andra sidan menar att filosofi är kontemplationen över den omgivning som varseblivningssystemen registrerar, så är det istället den kognitiva hjärnas sätt att hantera information. Testa och dra slutsatser, en arbetsfunktion som har gjort just vår hjärna lite mer överlägsen än de flesta andra djurs.
    Kallas empiri.
    Jag kan förstå att skillnaden mellan empiri rörande abstrakta fenomen och filosofi kan vara försvinnande liten och att definitionerna därför kan vara glidande och beroende av om en dualist eller icke icke dualist definierar dem.
    Men ur mitt perspektiv, som anser människan vara en komplex biologisk maskin, så är det ganska enkelt.
    Med förbehållet att jag kan ha helt fel förstås…

    Kristian Grönqvist

    18 mars 2011 at 21:50

  45. Vad gäller rosa har det inget med kön att göra. Det är bara vad Du tror.

    Kristian Grönqvist

    18 mars 2011 at 21:54


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: