Nonicoclolasos

När andra länder är rikare

Ett flertal studier har visat att människors lycka påverkas av deras relativa position. Det handlar inte bara om hur mycket man har utan också om hur mycket man har i förhållande till andra. Det leder in på frågan vilka dessa ”andra” är. Vem jämför sig människor med? En ny studie, ”Beyond the Joneses: Inter-Country Income Comparisons and Happiness”, finner att det inte nödvändigtvis handlar om personer i ens omedelbara närhet:

Our paper provides some novel evidence on the burgeoning literature on life satisfaction and relative comparisons by showing that in the last 30 years comparisons with the wellbeing of top income countries have generated progressively more negative feelings on a large sample of individuals in the Eurobarometer survey. The paper contributes in two main directions: (i) it shows that countries, and not just neighbors, can be reference groups; (ii) it documents a globalization effect by which distant countries become progressively closer and comparisons among them more intense and relevant.

Genom att jämföra bruttonationalinkomst per capita i det egna landet med samma inkomst i det rikaste landet i Västeuropa får man fram ett relativt inkomstmått, som alltså visar sig vara negativt relaterat till lycka. För att få en känsla för storleken på sambandet är en BNI per capita som är hälften av det rikaste landets förknippat med en lägre sannolikhet för den högsta lyckonivån med drygt 5 procent.

Ett par tankar infinner sig:

  • När den egna valutan är stark, ger det större lycka?
  • Är detta en negativ effekt av globalisering, att människor kommer närmare varandra och upplever lägre lycka om andra plötsligt upplevs ha mer? Är det bättre med distans och okunskap om hur andra har det? (Jämför med frågan om ett samhälle utan social rörlighet kan vara att föredra.)

Written by Niclas Berggren

13 mars 2011 den 6:12

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Tack för referensen, du är i sanning imponerande på att nosa upp intressanta studier (och mycket annat också)!

    ”När den egna valutan är stark, ger det större lycka?” Cetris paribus gissar jag att effekten, om den alls finns, är mycket liten.

    ”Är detta en negativ effekt av globalisering, att människor kommer närmare varandra och upplever lägre lycka om andra plötsligt upplevs ha mer?” Ja, det tror jag definitivt.

    ”Är det bättre med distans och okunskap om hur andra har det?” Nej, det tror jag definitivt inte.

    Olof Johansson-Stenman

    13 mars 2011 at 7:43

  2. Bra fundering.

    Själv är jag så egoistisk och har speciellt tidigare i mitt liv rest så mycket så jag har upplevt extrem lycka, när jag kunnat köpa cigarretter i Estland för 4 kronor paketet, färdig tillagad hummer i Filippinerna för en amdollar/st, (faktum var, att vi stannade på samma ort en hel vecka bara för hummern)
    hel snookerkväll med dricka för 10 amdollar på Sri Lanka, faktiskt så mycket, att jag fortfarande vårdar minnet av händelserna 10-12 år efteråt.
    I mitt fall handlar det naturligtvis om egoistisk tillfredsställelse för stunden, men en del av oss finner tillfällig(om än liten) lycka med sk ”goda affärer”. Huruvida det i sin tur utpekar mig som en liten människa är åtminstone för mig helt ointressant.
    Jag upplever samma glädje vid finnandet av ett murkel-eller kantarellställe. eller vid vaket av en stor fisk.
    Då handlar det inte i första hand om pengar, men någon slags personlig vinst…

    Kristian Grönqvist

    13 mars 2011 at 10:51

  3. Olof: Tack! Jag hoppas att det jag själv stöter på och finner intressant ska uppfattas som intressant även av andra.

    Niclas Berggren

    13 mars 2011 at 12:02

  4. När man besöker ett väldigt mycket fattigare land, där en stor del av befolkningen lever i slum och knappt ens har kläder och skor, kan det vara en schockartad upplevelse. Trots att allt är så otroligt billigt för en svensk inser man att även detta billiga är oöverkomligt höga priser för många av dem som lever där.

    Det här var iaf precis min känsla första gången jag besökte min frus hemland. Sen dess har jag varit där kanske 6 gånger till, och otroligt nog vänjer man sig och börjar tycka det är normalt. Helt sjukt egentligen.

    Lennart W

    13 mars 2011 at 18:55


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: