Nonicoclolasos

Skatter för tillväxt

Skatter torde utgöra en av de allra mest kontroversiella politiska frågorna. Hur höga ska de vara? När ska de höjas och sänkas? Vilken mix av skatter är bäst för tillväxt? Frågor av det här slaget analyseras i den nya studien ”Tax Policy for Economic Recovery and Growth”, publicerad i Economic Journal. En av forskarna beskriver resultaten. Först gällande hur skattesänkningar kan användas för att stimulera ekonomin i en nedgång:

In summary, the best tax cut for increasing demand and promoting long-run growth appears to be a reduction in personal income taxes and social security contributions on low-income households.

Detta torde stämma rätt bra in på den svenska skattepolitikens inriktning med jobbskatteavdrag, som är relativt gynnsamma för låginkomsttagare. (Alla har för övrigt inte insett att skattesänkningar är ett användbart verktyg för att stimulera ekonomin.) Vidare gällande vilka skatter som bör höjas, om behov av det finns, t.ex. i ett läge med stora underskott:

We therefore argue that the tax increases after the crisis should focus on taxes that have been shown to be least harmful to growth, i.e. particularly recurrent taxes on immovable property and general consumption taxes.

Med andra ord: enhetlig moms (jag gillar rent allmänt generalitet i skattesystemet) och höjd fastighetsskatt. Som tur är är behoven av skattehöjningar små i Sverige, pga. lågt budgetunderskott.

Slutligen fann jag det intressant att denna studie fann belägg för en negativ relation mellan skattekvot och långsiktig tillväxt. Något att begrunda för Håkan Juholt och andra.

Written by Niclas Berggren

14 mars 2011 den 6:08

12 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Konstigt att nationalekonomer alltid stödjer en neoliberal agenda. Hur kommer det sig?

    Kolle

    14 mars 2011 at 11:14

  2. Niclas: Men om det finns vissa tidpunkter då man ska sänka skatten på arbete och andra tidpunkter då man ska ska höja skatten på fastigheter, men inga tidpunkter då man ska höja skatten eller sänka skatten på fastigheter, så kommer ju förr eller senare alla inkomstskatter ligga på fastigheter. Om det är önskvärt så är det väl lika bra att redan nu flytta all skatt från att vara inkomstskatter till att vara fastighetskatter? Och om det inte är önskvärt så måste det ju trots allt finnas tillfällen då inkomstskatterna bör ökas och fastighetsskatterna minskas.

    David Bergkvist

    14 mars 2011 at 13:02

  3. Kolle, gäller i alla fall inte mig!

    Och ärligt talat inte de flesta andra heller, även om ungeför dubbelt så många stöder det blåa laget jämfört med de som stöder det röda.

    Varför det senare är fallet tror jag delvis beror på selektion, d v s att de med borgerliga åsikter väljer att läsa natinalekonomi i lite högre grad än andra, och till del även påverkan från ämnet i sig, där den fria marknaden är en utgångspunkt för mycket analys.

    Olof Johansson-Stenman

    14 mars 2011 at 20:10

  4. @Olof: Och bara för att man stödjer alliansen så innebär det ju inte att man är neoliberal eller bara går runt och citerar första välfärdsteoremet.

    Antalet nyliberaler i Sverige, med en hyfsat bred definition, är i absoluta tal väldigt liten. Men det finns många med hög profil, en del väldigt duktiga akademiker samt många som bloggar/skriver bra. Det gör nog att vi är mera framträdande i debatten.

    Anders Gustafsson

    14 mars 2011 at 22:00

  5. Anders Gustafsson, ja du kanske har rätt i att dom är bättre på att profilera sig och skrika högre, men jag har också uppfattningen att tex riksdagen fylls med nyliberala ynglingar från centern och de övriga borgerliga partierna.

    jesus

    15 mars 2011 at 7:23

  6. Exakt vad är det du tycker att Juholt bör begrunda? Att satsningar på humankapital — vilket i studien har en signifikant positiv effekt på tillväxten — inte är en gratislunch, torde även en man med hans låga humankapital kunna greppa.

    Däremot är det inte självklart att en person med tvåårigt socialt gymnasium inser att forskningen på detta område kommer till motstridiga resultat, och att ett resultat ur en enskild studie därför absolut inte bör få utgöra underlag för regeringspolitik.

    Martin

    15 mars 2011 at 14:21

  7. jesus: ”nyliberala ynglingar” skulle inte rösta för datalagringsdirektivet, som ju dels innebär att staten spionerar på sina medborgare, och dels att privata företag åläggs att göra en massa saker som inte ligger i deras aktieägares intressen. Ingen rimlig definition av ”nyliberalism” kan innefatta att man tycker att båda dessa konsekvenser är önskvärda.

    David Bergkvist

    15 mars 2011 at 14:45

  8. om dom anser att alternativet är sämre, eller om alternativet är kidnappat av vänstern blir det nog inga problem.

    jesus

    15 mars 2011 at 15:22

  9. jesus: Den som resonerar så är de ju knappast nyliberal. Alternativet, att inte införa datalagringsdirektivet, torde vara uppenbart mycket bättre på alla sätt för alla nyliberaler, och om ens mål är att motarbeta vänstern så är man inte nyliberal, utan anti-vänster.

    Men 100% av ”ynglingarna” från Centern och de andra borgerliga partierna kommer alltså att rösta för datalagringsdirektivet, och är således inga nyliberaler.

    David Bergkvist

    15 mars 2011 at 15:45

  10. läs om mitt förra inlägg.

    jesus

    15 mars 2011 at 23:45

  11. Som Anders Borg sade häromdagen på tal om en gemensam bolagsskattebas inom EU: ”Bolagsskatten är förmodligen den farligaste skatten vi har för tillväxt och investeringar. Det är den skatt som OECD har framhållit som den som har störst samhällsekonomiskt skadliga effekter”.

    Niclas Virin

    19 mars 2011 at 14:47

  12. Anders, helt enig.

    Olof Johansson-Stenman

    20 mars 2011 at 16:40


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: