Nonicoclolasos

Hur kan elevers prestationer förbättras?

Jag har länge haft en känsla av att resultat i skolan i hög grad har med lärarna och undervisningen att göra. En ny studie, ”What Makes an Effective Teacher? Quasi-Experimental Evidence”, ger visst stöd för denna känsla. Det är inte mindre klasser, fler undervisningstimmar eller mer lärarutbildning som ger störst förbättringar i testresultat:

I found very strong evidence that two important teaching practices cause student achievement growth. In particular, classroom teaching that emphasizes ”instilment of knowledge and comprehension” has a very strong and positive effect on test scores, especially of girls and of pupils from low socioeconomic backgrounds. Second, the use of classroom techniques that endow pupils with ”analytical and critical skills” has a very high payoff, especially among pupils from educated families. Transparency in the evaluation of pupils, proper and timely feedback to students, and fairness in assessing pupils also lead to cognitive achievement gains, especially among boys. … The evidence I presented in this paper provides important insights about what does and does not work in the classroom; the set of results is one of the first that clearly identifies actions of teachers that ”pay off” versus others that do not. This study has additional policy relevance because its evidence sheds light on the merits of traditional versus modern approaches to teaching, a contrast that has featured in recent policy debates and educational reforms in several countries. This study may be the first to demonstrate that one approach need not crowd out the other and that the two can coexist. The estimated heterogeneity in treatment effects of the two styles and the essence of teaching that I estimated in this paper implies that it is best to target certain teaching practices to relevant customers and also to mix the two in the classroom.

Det jag gillar med denna studie och dess resultat är att den tar oss bortom simplifierade diskussioner om friskola kontra offentlig skola samt om moderna kontra klassiska undervisningsmetoder. Det intressanta är att undervisningens karaktär är central för hur elever klarar sig och att båda traditionell kunskapsförmedling och mer nydanande övning i kritiskt tänkande och egen kunskapsinhämtning har sin plats. Detta får mig att undra en del saker. Hur fungerar egentligen lärarutbildningen i Sverige? Utvärderas lärarnas undervisningsmetoder? Anpassas den till olika elevers behov? Finns mekanismer för att rätta till brister? Forskningsresultat av det här slaget kan bli början på en konstruktiv diskussion om vilka krav det är rimligt att ställa på lärarna och hur dessa krav ska kunna uppnås på ett bättre sätt.

Se även Jonas Vlachos analys av försämrade resultat i den svenska skolan.

Written by Niclas Berggren

23 mars 2011 den 6:26

Publicerat i forskning, skolan, utbildning

29 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Niclas

    Jag tror Du träffar en öm punkt där. Vi har ingen rationell forskning alls om pedagogik i Sverige. Den ligger nästan på samma reptilnivå som genusforskningen. Mycket troende och tyckande. Klent med fakta. Mycket -ismer. Och ffa politisk övertro.

    Kristian Grönqvist

    23 mars 2011 at 7:35

  2. Jag skulle nog inte säga att vi inte har seriös pedagogisk forskning i Sverige, men den är inriktad bara på sådana aspekter som ger stöd åt de alternativa metoderna för undervisning. Jag är också väldigt tilltalad av den här artikeln, men jag undrar om de aspekter av utlärandet som lyfts fram verkligen går att lära ut till blivande lärare: jag har känslan att många förväntar sig enkla recept av slaget ”gör så här så blir det bra”, och just sådana finns ju inte. Problemet ligger med andra ord enligt min mening på efterfrågesidan lika mycket som på utbudssidan.

    Jakob Heidbrink

    23 mars 2011 at 7:48

  3. Jag är ledsen, men tyvärr styrs skoldebatten mer av ideologi än vetenskap. Ta Lena Sommestad som exempel. Hon styrs blint av hat mot privata alternativ och vill inte ens beröra frågan om vilka lärare vi har i Sverige i dag. Det såg vi i tv programmet Klass 9A. Det är katastrofal nivå på dagens lärare. Så jag är pessimist.

    Rogue

    23 mars 2011 at 8:27

  4. Detta låter naturligtvis logiskt och bra men det förklarar fortfarande inte varför Sydkorea och Shanghai-Kina som bedriver ren korvstoppningspedagogik klarar sig så bra i PISA-undersökningen.

    Gother

    23 mars 2011 at 13:28

  5. Gother

    För där belönas riktig kunskap…

    Kristian Grönqvist

    23 mars 2011 at 14:20

  6. Kristian

    Eller bestraffas för okunskap…

    Gother

    23 mars 2011 at 15:33

  7. Inte riktigt samma sak. Där vet deras föräldrar att skillnaden mellan att göra en klassresa eller att inte göra den är kunskap.

    Kristian Grönqvist

    23 mars 2011 at 17:21

  8. Niclas: att skolresultaten sjunkit så kraftigt de senaste tio åren beror alltså på att lärarna helt plötsligt slutat lära ut kunskap och analytiskt och kritiskt tänkande. Detta ska ha skett i kraftig omfattning de senaste tio åren. Det som tyder på detta är?

    För en sak är säker: nästan inget land har försämrat sina resultat så mycket mellan 2000 till 2009 som Sverige, om man ska tro PISA. Faktum är att det bara finns två länder som kraftigt minskat sina resultat i alla de tre områden PISA testar (läsförståelse, matematik, naturvetenskap), Sverige och Tjeckien. Det är klart att om man företräder den marknadsideologi som fullständigt misslyckats på skolområdet så vill man inte att vi ska prata ideologi. Inget är mer trendigt just nu än att prata om Lärarna, vilket flyttar blicken (det är avsikten) från de reformer som togs i slutet av 80-talet och början av 90-talet och som de senaste åren fått stor effekt: kommunaliseringen och införandet av skattefinansierade privatskolor och det fria skolvalet.

    Svenska elever har blivit sämre i genomsnitt, de sämsta eleverna har blivit sämre och de bästa har åtminstone inte blivit bättre.Skillnader mellan skolor har ökat kraftigt (samtidigt som skillnaderna inom skolor åtminstone inte minskat). I nästan inget annat land har socioekonomisk bakgrund (klass) som förklaring till resultatskillnader mellan elever ökat så mycket från 2000 till 2009 som i Sverige enligt PISA. Klass spelar nu större roll för resultatet än i de flesta länder, till och med än i USA, något som verkligen inte var fallet år 2000.

    William

    23 mars 2011 at 19:47

  9. @William

    Du vet väl om att 47 av de 50 sämsta skolorna är kommunala? Och att mellan 2000-2009 så ökade genomsnittlig PISA-resultat i svenska friskolor med 18 poäng, samtidigt som samma mått gick ner med 21 poäng i de kommunala skolorna?

    Så är problemet friskolor eller dåligt skötta kommunala skolor med katastrofala lärare?

    Sen undrar jag om du känner till forskning som visar att kommunala skolor förbättrar sina resultat genom konkurrensen från friskolor?

    Så sopa rent framför egen dörr (pissdåliga resultat i den offentliga sektorn) innan du av ideologiska skäl börjar klanka ner på dem som klarar sig bra.

    David

    23 mars 2011 at 20:10

  10. David

    Det är inte särskilt konstruktivt att försvara gällande ordning när facit visar annorlunda…

    Kristian Grönqvist

    23 mars 2011 at 20:14

  11. Jag hoppas du har rätt Niclas, men tror att det är flera faktorer som avgör om lärare kan nå eleverna.

    http://anders60sek.blogspot.com/2011/01/superpedagogerna-forklarar-inte.html

    Anders H

    23 mars 2011 at 22:31

  12. Det är inte endast lärarna som blivit sämre: alla människor har blivit sämre de senaste 10 åren.

    Yvonne

    23 mars 2011 at 22:50

  13. David: om det nu stämmer – friskolor har haft stor betygsinflation – så är det inte så värst intressant i sammanhanget. Det kan ha helt andra förklaringar. Det intressanta är att friskolor och det fria skolvalet verkar försämra resultaten i genomsnitt, de flesta elever har blivit sämre, utom de mest högpresterande eleverna som har ungefär samma nivå som förut. Vilka skolor som ger höga betyg eller som faktiskt har elever som förtjänar höga betyg är ointressant ur en politisk synvinkel. Politiker väljer vilket system vi ska ha, och de har gjort ett dåligt val eller åtminstone ett sämre än val förut (den svenska skolan är ju inte ens nu katastrofal, det finns många länder som har en sämre skola).

    Vi vet att friskolor och det fria skolvalet leder till olika former av segregering (etnisk, kunskapsmässig, även religiös) vilket sänker den genomsnittliga kunskapsnivån. Friskolorna läggs ofta i områden där det bor högpresterande elever av den anledningen att friskolor inte har total samhällsnytta som mål utan vinst, det är inget fult med vinst men i det här fallet har det visat sig fungera uselt.

    På grund av det fria skolvalet lockar de sedan till sig högpresterande elever från andra områden. Elever som skulle fått lika bra resultat i en helt offentlig skola, men där också kunna höja resultaten för sina genomsnittligt duktiga skolkamrater. När sedan medelklassen har sina barn på friskolor eller de finare kommunala skolorna, hur intresserade är då politikerna av att satsa på de kommunala skolorna med lågpresterande elever? Det vinner du inga val på. Det var genom att alla elever gick i samma, statliga skola som den hade hög kvalitet, den politiskt medvetna medelklassen hade aldrig accepterat att deras barn skulle få gå i en dålig skola, det ledde till att också arbetarklassen fick en bra skola.

    Vad gäller just den etniska segregeringen är det känt att sådan kan uppstå mer eller mindre spontant, utan att egentligen någon vill det. Ekonomipristagaren Thomas Schelling har visat att det räcker med små etniska preferenser för att du ska kunna få ett starkt segregerat samhälle ifall folk får välja fritt.

    Sedan finns diverse diverse problem som i princip skulle kunna lösas inom dagens system, som att kommunala skolor säljs ut till underpris och att reglerna för kommunal skola och friskola är olika.

    William

    24 mars 2011 at 2:41

  14. @William

    Jag pratade inte om betyg utan om testresultat.

    Det är sedan naivt av dig att tro att friskolor och fritt skolval leder till segregation. Tror du på allvar att det är bättre att fattiga tvingas gå i samma kommunala skola i förorten medan alla rika tvingas gå i samma kommunala skola på Östermalm? Samtidigt som de rika alltid kan köpa sig förbi systemet! Kände du till det här:

    ”Friskolorna har i snitt ca två procentenheter högre andel invandrarelever än kommunala skolor. Den nyligen publicerade Pisa-studien visar att skillnaden i elevkårens sammansättning socioekonomiskt mellan skolor i Sverige är liten, vid internationell jämförelse. Sverige har enligt Pisa näst lägst socioekonomisk skillnad mellan skolor i världen (plats 43 bland 44 länder). Länder med hög segregation är de som har många privatskolor med föräldraavgifter och de som har en i huvudsak enhetlig offentlig skola men stark boendesegregation. Det svenska friskolesystemet, där alla kan välja skola utan kostnad oavsett bakgrund och oavsett var de bor, är i grunden befriande vad gäller likvärdiga möjligheter. Det väcker stor internationell uppmärksamhet.”

    Läs mer och lär lite innan du skriver: http://www.newsmill.se/artikel/2011/03/23/peje-emilsson-mfl-47-av-50-d-liga-skolor-r-kommunala

    David

    24 mars 2011 at 6:17

  15. Ifall friskolor har två procentenheter fler invandrarelever vet jag inte, men det är inte heller relevant. Det finns större andel friskolor i storstadsregioner och där finns fler invandrare. Du måste jämföra inom regioner med lika stor andel invandrare.

    Ja det är bättre att ”fattiga tvingas gå i samma kommunala skola i förorten”, eller rättare sagt samma statliga skola, kommunaliseringen var olycklig. Då fick de en bättre skola. Även låginkomsttagare ska kunna ha sina barn i en bra skola. Skillnaden mellan skolor var låg förut, det spelade i princip ingen roll vilken skola du gick i (ja självklart har Östra real osv alltid varit lite bättre).

    Vill du läsa om den ökande skillnaden mellan skolor (i Stockholm) rekommenderar jag School Choice and
    Increasing Performance Difference: A Counterfactual Approach. Eller, såklart, PISA 2009 (www.oecd.org/edu/pisa/2009). Särskilt del 5, som undersöker trender mellan 2000/2003 och 2009.

    William

    24 mars 2011 at 13:40

  16. David

    Du begår nu misstaget att tro att alla invandrare är dummare än svenskar.
    Invandrarföräldrar som är måna om sina barns utbildning sätter sin barn i friskolor lika mycket som andra föräldrar eller andra specialskolor, (jag är invandrare och ett av mina barn gick i Montessoriskola. de andra hade inte möjlighet). Barns skolresultat korrelerar hårdare till föräldrarnas utbildningsintresse är till några andra faktorer. Jag tror Du besitter någon form av intellektuell rasism…i själva tanken,,,tror jag?

    Kristian Grönqvist

    24 mars 2011 at 14:03

  17. William, tycker du har rätt i mycket du skriver. Fast jag tror att du lite överdriver friskolornas betydelse. Jag tänker på slutsatsen i den här survey-artikeln: http://www.ffb.unibe.ch/unibe/wiso/vwi/ffb/content/e2819/e3206/e3272/linkliste3274/Webbink2005_ger.pdf

    Har du förresten länk till den där kontrafaktiska artikeln?

    Albin

    24 mars 2011 at 15:14

  18. William

    24 mars 2011 at 16:00

  19. Tack! Är det inte de resultaten som docent Jonas Vlachos skriver om här?

    http://ekonomistas.se/2011/03/21/segregation-skolval-och-skolresultat/

    Albin

    24 mars 2011 at 16:07

  20. @William

    Så vad är lösmimgen?
    – Socialisera alla friskolor
    – Förstatliga alla skolor
    – Förbjuda skolval

    Tror du verkligen svenska folket accepterar att gå tillbaka till detta?

    David

    25 mars 2011 at 11:27

  21. David: jag säger vad som skulle ge bättre skolor. Eftersom i stort sett all media är borgerlig skulle det, precis som du noterar, bli svårt att sälja idén även fast den är bra. Inte nödvändigtvis helt omöjligt dock, fler och fler börjar nog förstå att skolan håller på och har blivit sämre. Det är alltid en början.

    William

    25 mars 2011 at 13:05

  22. David

    Som jag ser det, är skolresultaten beroende av hur mycket barnets föräldrar är intreasserade av sitt barns skolresultat och av hur väl de motiverar sina telningar.
    Om dessa föräldrar av olika anledningar väljer bort vissa skolor, kommer dessa skolors resultat att rasa dramatiskt oavsett lärarstyrkans kapacitet. Det vet också de duktiga lärarna om.
    Gissa vad som händer? Använd kausal logik.
    Personligen rekommenderar jag ingen handlingsform eftersom jag ändå inte kan påverka systemet.

    Kristian Grönqvist

    25 mars 2011 at 19:43

  23. En svensk nationalekonom utomlands skriver om de försämrade resultaten också: http://super-economy.blogspot.com/2011/03/on-swedish-voucher-system.html

    Albin

    25 mars 2011 at 22:34

  24. Rika ha alltid kunna välja fina skolor för sina barn. Är ju bara att flytta till Östermalm och Djursholm och liknande. Om du har tillräckligt många miljoner för att köpa BR resp. villa.

    Sedan några år kan dock även fattiga föräldrar välja skola för sina barn. Det tycker vänstermänniskor är fel, och vill återgå till det gamla systemet där bara rika kan välja.

    Och så undrar de varför de förlorar röster bland ”sina” väljare..?

    Lennart W

    25 mars 2011 at 23:24

  25. Två statsvetare ifrågasätter om det har blivit sämre i skolan. http://www.pol.gu.se/digitalAssets/1331/1331250_3-2.pdf

    Micke

    28 mars 2011 at 10:46

  26. Intressant är att två så olika kulturer och skolsystem som Finland och Sydkorea alltid ligger i topp i PISA-undersökningen. Det indikerar väl att det finns olika vägar och lärstilar för att nå höga resultat.

    Gother

    28 mars 2011 at 12:12

  27. Om resultaten blivit sämre, vilket jag ställer mig tveksam till: de flesta studier ger motsatt resultat (se http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9144056818), så korrelerar detta förmodligen med de senaste 15 årens mediaexplosion. Internet, Facebook, Lunarstorm och mobiltelefoner stjäl koncentration och tid att studera.

    Suzy

    28 mars 2011 at 21:21

  28. Gother: flera av konfucianism influerade länder och regioner i östasien kommer högt i sådana undersökningar, det gäller Sydkorea, Singapore, Taiwan, Japan, Hongkong, Macau. Dock är de auktoritära på ett otrevligt sätt, vilket förutom att vara dåligt i sig inte leder till elever som tänker själva, och dessutom: eleverna lägger ner mycket mer tid än här.

    Det är inte så svårt att nå höga kunskapsresultat om du kraftigt ökar studietiden och det blir inte riktigt meningsfullt att jämföra mellan länder där elever i vissa länder studerat många fler timmar totalt. I så fall får man snarare jämföra japanska och sydkoreanska femteklassare med europeiska sjätteklassare eller kanske rentav sjundeklassare. Gör man det skulle nog länderna i östasien placera sig dåligt. Finland kan däremot vara ett exempel på land med ett genuint bra system.

    William

    29 mars 2011 at 4:05

  29. Lärarna är helt centrala. Vi betalar dem skit, inte undra på att bra personer går till annat. Barnen får betala priset. Så här är det i Singapore:

    Western civil services often have pretty good people at the top, but in Singapore meritocracy reigns all the way down the system. Teachers, for instance, need to have finished in the top third of their class (as they do in Finland and South Korea, which also shine in the education rankings). Headmasters are often appointed in their 30s and rewarded with merit pay if they do well but moved on quickly if their schools underperform. Tests are endemic.

    Siri

    30 mars 2011 at 6:52


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: