Nonicoclolasos

Ger frihet lycka?

En orsak att vara liberal kan vara att man bedömer att frihet bidrar till många människors upplevda lycka (eller subjective well-being, SWB). Finns det stöd för en sådan bedömning i forskningen? Will Wilkinson lyfter fram ett par studier som tyder på det:

  • ”Development, Freedom, and Rising Happiness” rapporteras: ”[A] rising sense of free choice is by far the most powerful factor driving rising SWB. By itself, it explains 30% of the changes observed on the SWB index. The fact that the people of most countries experienced a growing sense of free choice from 1981 to 2007 seems to be the core reason why SWB has risen.”
  • I ”Happiness, Freedom, and Control” rapporteras: ”Drawing on economics and social psychology the paper provides a theory and empirical evidence of how individuals may value freedom of choice and derive utility from it. It is argued that the degree of control that we think we have over choice regulates how we value freedom of choice and that each individual faces a freedom ‘threshold’ beyond which more freedom turns into disustility. We find strong evidence in support of this hypothesis. Making use of a combination of all rounds of the World and European Values Surveys we find a variable that measures freedom and control to be the best predictor of life satisfaction worldwide.”

Valfrihet, i synnerhet i kombination med en känsla av kontroll, tycks alltså befrämja lycka. Som vanligt är det viktigt att beakta att kausaliteten kan gå i andra riktningen, att personer som är lyckliga upplever sig fria och autonoma. (Jag skulle dock tro att om den faktiska situationen är sådan att friheten de facto är beskuren blir det svårt att uppleva sig fri och autonom, även om man är lycklig.) Om vi nu kan tolka dessa resultat som kausala, utgör de ett starkt argument för en liberal ekonomisk ordning? Jag tycker det, och just ett samband mellan graden av marknadsekonomi (i olika avseenden) och lycka rapporteras i den nya studien ”Do Good Institutions Make Citizens Happy, or Do Happy Citizens Build Better Institutions?”:

Results show that citizens value access to sound money, free trade, and freedom from regulation, above the economic effects of economic freedom on income. Results also indicate a solid channel from economic freedom to self-reported individual well-being, which further reinforces these measures as a tool in the economic analysis of institutions.

Written by Niclas Berggren

29 mars 2011 den 6:20

17 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Är valfrihet nödvändigt länkad till just ekonomisk valfrihet? Jag undrar om du inte smyger in en särskild aspekt i din avslutande sammanfattning om vilken inte talas i dina citat. (Att jag rent politiskt är på samma bana som du, vet du.)

    Jakob Heidbrink

    29 mars 2011 at 7:57

  2. Jakob: Jag ser inte länken som nödvändig, men å andra sidan ser jag inget skäl att tro att personer, när de säger sig värdera valfrihet, exkluderar ekonomisk valfrihet. Jag har, för att ge lite stöd för denna min syn, lagt till en referens på slutet av inlägget ovan.

    Niclas Berggren

    29 mars 2011 at 8:48

  3. For at supplere Niclas er maaske vaerd at bemaerke, at oekonomisk frihed meget ofte foerer til andre typer valgfrihed – f.eks. politisk frihed. Man ser stort set aldrig politisk frihed eller ‘social’ frihed uden at man foerst har oekonomisk frihed.

    Christian Bjoernskov

    29 mars 2011 at 14:05

  4. Frihet, i bet. obundenhet, kan även ge ångest. Men det verkar lyckoforskningen överlag vara för ytlig för att inse.

    Skymning

    29 mars 2011 at 16:40

  5. (”[T]hat each individual faces a freedom ‘threshold’ beyond which more freedom turns into disustility” är dock fortfarande ytligt uttryckt. De fenomenologiska aspekterna av lycka/ångest/frihet reduceras till statistik — de noteras, men kan aldrig ”objektivt” klargöras eller uttryckas fullt. Så det vore nog en fördel att läsa Heidegger, Sartre, Camus eller kanske hellre Merleau-Ponty som komplement till studierna.)

    Skymning

    29 mars 2011 at 16:51

  6. Skymning: Men om man har ångest över att man har så mycket valmöjligheter, så är det ju bara att man antingen:
    1. skriver upp alla sina valmöjligheter på en lista och sedan slår tärning om vilka som ska strykas och inte beaktas, eller
    2. bara beaktas de första fem eller tio valmöjligheterna man råkar komma att tänka på.

    Oavsett vilket man väljer så är ju detta en rent privat lösning som man inte behöver blanda in andra i.

    David Bergkvist

    29 mars 2011 at 17:29

  7. I många avseenden kan jag också hålla med Niclas, men jag finner alltid att det saknas en dimension i diskussionerna här och det kan förstås bero på den i allmänhet rätt narcissistiska uppfattningen här, om att alla är sig själv närmast, som råder just på en ekonomisk blogg. För mig är faktorer som barn och barnbarns utvecklingsmöjligheter, mycket viktigare än den egna lyckan, upplevelsen av egen blåbärspaj betydligt viktigare än aktierna, en fyrakilos öring, tagen gratis på stugan, långt viktigare än en post i styrelsen på Volvo.
    Betraktelserna Ni har om lycka är på många sätt betänkligt endimensionella och futtiga, men det är förmodligen så ekonomer betraktar världen och därför blir så förvånade över att incitamenten inte är allmängiltiga.
    Theres more to life than you think…

    Kristian Grönqvist

    29 mars 2011 at 18:23

  8. Kristian Grönqvist:

    Jag får uppfattningen att mycket av det du uppskattar som lycka är starkt förknippat med fritid.

    Genom att själv ha fullständig kontroll över det ekonomiska är det även upp till dig att bestämma hur du värderar din fritid.

    Ex:
    Vad värderar jag högst, en sjukförsäkring eller alternativt några veckors fiskande?

    Min åsikt är att valet borde vara ditt på samma gång som du får stå för konsekvenserna av dina handlingar.

    Att staten anser sig veta bättre än dig och därför ska bestämma hur du disponerar dina pengar och indirekt din fritid är jag emot.

    Johan

    29 mars 2011 at 19:21

  9. Kristian Grönqvist: Dvs, om du själv har frihet att välja, så kommer du välja blåbärspaj och fiske framför aktier och styrelsearbete. Så alltså måste Niclas ha fel, och det bästa för alla inblandade vore om någon politiker kom och tvingade dig att syssla med aktier och styrelsearbete?

    David Bergkvist

    29 mars 2011 at 20:06

  10. Men tror ni inte att KG skulle bli en mer olycklig människa om han ständigt och jämt om-övervägde sina val i livet?

    Camilla

    29 mars 2011 at 21:07

  11. David: Åh, att jag inte tänkte på det. Så fåraktigt.

    Skymning

    29 mars 2011 at 21:32

  12. Camilla:
    Jag skulle påstå att det är en av de bättre aspekterna som på sikt gör oss lyckligare.

    När jag valde att inte ta med mig min värmejacka en fältvecka i skogen och det blev svinkallt var jag inte direkt lycklig :>

    Den enda jag kunde beskylla var mig själv, inför liknande situationer hade jag nu lärt mig omvärdera mina val och kunde framöver bli nöjdare med situationen.

    Kan vara ett långsökt exempel men jag tror majoriteten av människor mår bra av ansvar och självständigt styrande.

    Johan

    30 mars 2011 at 0:27

  13. Lad os lige gøre en ting klart: I lykkeforskningen – eller i det mindste i den seriøse del af den – antager man ikke noget. Man spørger folk om at evaluere deres eget liv – hvor tilfreds / utilfreds er man – og derefter ser man på, hvem der er de lykkelige. Så man ‘glemmer’ ikke noget, man opererer heller ikke med en ‘snæver’ definition eller noget i den retning. Det eneste man gør er faktisk, at tage folks egne evalueringer helt alvorligt. De svar man har er deres_egen_opfattelse af deres liv, ikke vores. Så jo, man kunne godt forestille sig, at man kan få for meget frihed. Men det ser vi bare ingen indikationer på! Hvis man alligevel vil prøve at argumentere for, at de har for meget frihed, bliver man logisk set nødt til at antage, at folk ikke selv ved bedst, hvor lykkelige de er. Og hvis man er ude i den slags antagelser, kan man lige så godt påstå, at månen er lavet af grøn ost.

    Christian Bjørnskov

    30 mars 2011 at 10:12

  14. Det är bättre om det bara finns en glass att välja på. http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/acceptera-dina-val

    Eerik

    30 mars 2011 at 13:54

  15. Tydligen var det ett stort misstag att antyda att lyckoforskningen missar någonting.

    Skymning

    30 mars 2011 at 15:47

  16. Skymning

    Vi kommer igen i morgon…

    Kristian Grönqvist

    30 mars 2011 at 17:36

  17. Niclas omvaluerar ju ständigt sina val, och verkar ju inte vara lyckligare än KristianG för det?
    Å andra sidan kanske inte frihet är samma sak som valfrihet? Frihet betyder att kunna göra de val man vill, medan valfrihet betyder att man ställs inför förslag ständigt, tvingas till omval, oavsett vad man efterfrågar. Då kanske det är ganska skönt att konstruera några slags ramar för sina val, exempelvis; jag är monogam, jag är inte religiös, jag tror på ditt eller datt, jag köper ekologiskt, jag köper det billigaste, jag tror på obegränsad valfrihet eller vad man nu tar till som stöd i detta valfria samhälle.

    Camilla

    30 mars 2011 at 17:38


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: