Nonicoclolasos

Ger LAS innovationer?

Forskningen visar att ett strikt anställningsskydd försvårar för lågproduktiva grupper att få jobb, att det menligt kan påverka beteendet hos anställda, att det kan försämra resursallokeringen i ekonomin samt att det kan leda till en del andra negativa saker. Men kan det finnas fördelar med ett strikt anställningsskydd (förutom att insiders på arbetsmarknaden gillar det skydd de därigenom får)? En ny studie, ”Labor Laws and Innovation”, lyfter fram en möjlig positiv effekt:

Stringent labor laws can provide firms a commitment device to not punish short-run failures and thereby spur their employees to pursue value-enhancing innovative activities. Using patents and citations as proxies for innovation, we identify this effect by exploiting the time-series variation generated by staggered country-level changes in dismissal laws. We find that within a country, innovation and economic growth are fostered by stringent laws governing dismissal of employees, especially in the more innovation-intensive sectors. Firm-level tests within the United States that exploit a discontinuity generated by the passage of the federal Worker Adjustment and Retraining Notification Act confirm the cross-country evidence.

Dvs. om det är svårt att avskeda anställda vågar anställda ta entreprenöriella risker, eftersom misslyckanden, som ofta följer av sådant risktagande, inte kan bestraffas med avsked på samma sätt som om dessa lagar inte fanns på plats. En intressant idé. Det jag undrar över är om resultaten kan betraktas som kausala (utanför USA): att patent är relaterade till tillväxt är en sak, men leder verkligen en striktare anställningslag generellt till fler patent? Jag är inte helt övertygad därom.

Written by Niclas Berggren

30 mars 2011 den 5:31

Ett svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Nu har jag inte läst mer än citat ovan men det förefaller vara en väldigt naivt mekaniskt synsätt på företags patentering. Utveckling bedrivs systematisk utifrån fastlagda prioriteringar, mål och resurser. I vad mån resultaten patenteras eller inte är inte i huvudsak en fråga om de är patenterbara eller inte, utan om det är någon kommersiell vits med att göra det eller inte. Som illustration kan nämnas att företag kan kvantitativa mål för hur många patentansökningar man ska lämna in per år. En förändringar av antalet patent kan inte återkopplas till en förändrad innovationsförmåga i mer grundläggande betydelse.

    Skulle jag spekulera i att någon koppling mellan arbetsrätt och patentering så är den att om personal på utvecklingsavdelningar blir rörliga på arbetsmarknaden så tenderar detta att öka patentering för att minska sårbarheten när personal som slutar utnyttjar sitt know-how i arbete för konkurrenter.

    Anapopei

    30 mars 2011 at 10:53


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: