Nonicoclolasos

Barn, apor och elefanter som konstnärer

Som läsare av denna blogg känner jag till är jag svag för abstrakt konst. Ibland hävdas, av personer som inte delar min uppskattning av denna typ av konst, att ”ett barn kunde ha målat det där”. Stämmer det? Frågan har nu undersökts vetenskapligt, vilket rapporteras i artikeln ”Seeing the Mind Behind the Art: People Can Distinguish Abstract Expressionist Paintings From Highly Similar Paintings by Children, Chimps, Monkeys, and Elephants”, publicerad i Psychological Science:

To test whether people really conflate paintings by professionals with paintings by children and animals, we showed art and nonart students paired images, one by an abstract expressionist and one by a child or animal, and asked which they liked more and which they judged as better. The first set of pairs was presented without labels; the second set had labels (e.g., “artist,” “child”) that were either correct or reversed. Participants preferred professional paintings and judged them as better than the nonprofessional paintings even when the labels were reversed. Art students preferred professional works more often than did nonart students, but the two groups’ judgments did not differ.

Intressant, förvisso, men min egen uppfattning är att det är helt ointressant om en vuxen, ett barn eller en elefant har målat en tavla, så länge jag tycker om den.

Written by Niclas Berggren

31 mars 2011 den 15:01

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Hellre en tavla av en apa än en konstnär. Apan tillför verket en konceptuell dimension, och avvisar således all form av essensialism, genikult och autenticitet.

    Yvonne

    31 mars 2011 at 20:54

  2. Yvonne: Jag kan se det tilltalande med din syn (som inte är helt olik min, vid närmare eftertanke).

    Niclas Berggren

    31 mars 2011 at 21:26

  3. Samma fenomen tycks finnas inom DJ-kulturen. Visst är det beklämmande att det blivit så märkvärdigt att välja och spela musik som skapats av musiker eller producenter. Det finns mycket att säga om detta, men det slog mig idag att detta fenomen har sin analogi i abstrakt konst som skapats av spädbarn eller apor. Så länge man tror att det är konstnären, tycker man det är intressant. Om man lät en apa eller dator (slumpvis) välja låtar på en klubb, skulle då publiken tycka det vara bättre eller sämre än den riktiga DJ:n? Exemplet skulle kunna preciseras, men kortfattat tror jag att apor är grymma DJ:s.

    Kosuth

    7 april 2011 at 11:21

  4. Kosuth: Din kommentar fick mig att le.

    Niclas Berggren

    7 april 2011 at 11:22


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: