Nonicoclolasos

Mindre partitrogna väljare röstar efter ekonomin

Det klassbaserade röstandet har minskat: arbetare väljer t.ex. i mindre grad med automatik Socialdemokraterna, jämfört med förr. En intressant effekt av detta identifieras i den nya studien ”Performance Pressure: Patterns of Partisanship and the Economic Vote”, publicerad i European Journal of Political Research:

Numerous studies have demonstrated a weakening identification of voters with political parties in Western Europe over the last three decades. It is argued here that the growing proportion of voters with weak or no party affinities has strong implications for economic voting. When the proportion of voters with partisan affinities is low, the effect of economic performance on election outcomes is strong; when partisans proliferate, economic conditions matter less. Employing Eurobarometer data for eight European countries from 1976 to 1992, this inverse association between partisanship and the economic vote is demonstrated. This finding implies a growing effect for the objective economy on the vote in Europe.

Att s.k. plånboksröstning äger rum har t.ex. visats i en svensk studie. Mot bakgrund av denna utveckling, är det konstigt att politiker blir mindre ideologiska (i alla fall i sin retorik) och mer inriktade på att leverera förslag som förbättrar människors ekonomi på olika sätt?

Written by Niclas Berggren

10 april 2011 den 7:09

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Intressant. Tycker det här är oroande. Om man tar Sverige nu går ekonomin bra men det är för att hela världens konjunktur går bra nu. Det är inte Anders Borg som har fixat det. Då tror väljarna att det är Anders Borg och röstar på M. Det är inte rätt.

    Emil

    10 april 2011 at 7:26

  2. Det innebär sannolikt att antalet ideologiskt motiverade dumheter minskar. Problemet är väl att det sannolikt även leder till att långsiktigt sunda satsningar också år stryka på foten; ett sätt att se på ideologi är att det är en form av koordinationsmekanism för långsiktiga beslut i en osäker värld. Jag skulle nämligen to att plånboksröstandet är ganska kortsiktigt, bland annat då man inte själv vet vilka ens långsiktiga intressen är.

    Sten ”tunnelbanan är färdigbyggd” Nordin får stå som exempel för vad jag menar.

    Jonas Vlachos

    10 april 2011 at 8:05

  3. Jonas Vlachos

    Ja, men å andra sidan tror jag att många samhällsekonomiskt dåliga projekt av den storslagna, ideologiska typen också undviks genom en mer konkret, jordnära och kortsiktig inriktning på människors ekonomi. Vi missar en del bra projekt men slipper en del dåliga. Hur vet vi om detta är bra eller dåligt NETTO?

    Sedan undrar jag varför de bara tittar på 16 år från 76 till 92. Det finns ju 19 år till därefter. Data mining?

    Tor

    10 april 2011 at 8:20

  4. Det är ju trevligt att folk slutar identifiera sig med politiska partier (en sådan identitet ger ju polikerna makten över ens tankar), men det är ju tråkigt att det leder till plånboksröstande (eftersom det innebär att det är politikerna som räddar en från ens medmänniskors giriga händer, vilket ger politikerna makt).

    Så: från askan till elden.

    David Bergkvist

    10 april 2011 at 15:41


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: