Nonicoclolasos

Diskriminering pga. brytning

Att det förekommer diskriminering är klarlagt i tidigare forskning. Men vad baseras den på? I den nya svenska studien ”Is It How You Look or Speak That Matters? An Experimental Study Exploring the Mechanisms of Ethnic Discrimination” undersöks om människors bedömning av utländska personer är annorlunda än den av svenskar och om det i så fall beror på att de ser annorlunda ut eller på att de talar svenska med brytning:

The experiment is conducted in Sweden and the results show that candidates not perceived as stereotypically Swedish are considered to be worse performers. These beliefs are found in within-gender but not in cross-gender evaluations and are not eliminated when additional performance-related information about the candidates is provided. When candidates are presented by both looks and speech, differential evaluations based on looks disappear. Instead, we find strong negative beliefs about performance for candidates that speak Swedish with a foreign accent implying that ethnic stereotypes associated with speech override stereotypes associated with appearance. The negative beliefs associated with foreign-accented speech are not supported by corresponding mean differences in the candidates’ actual test performance.

Det är alltså utländsk brytning som får svenskar att tro att någon presterar sämre än dem utan brytning — trots att de faktiskt inte presterar sämre. Jag tycker om forskarnas konstaterande, i synnerhet dess andra del:

Our findings, on the one hand, stress the importance of language proficiency for subsequent labor market outcomes but, on the other hand, also the importance of an increasing tolerance for foreign-accented speech among the majority population.

Written by Niclas Berggren

21 april 2011 den 5:52

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Gissningsvis finns det en tendens att tro att folk som bryter mycket gör det därför att dom saknar begåvning. Jag tror att det är svårt att komma ifrån eftersom människor i allmänhet är nedlåtande vad gäller talanger som de själva lärt sig tidigt. Typ ”vilken barnunge etc…”.

    Johan Arve

    21 april 2011 at 6:07

  2. Inte bara diskriminering. Viss brytning kopplas ihop med andra egenskaper man själv inte har.
    Hollywood har länge använt fransk brytning som romantisk och lite bohemisk, svensk brytning som präktig, tysk brytning som vetenskaplig, italiensk brytning som spontan och Dionysisk, den grekiska likaså.
    Numera, när den globaliserade världen möjliggör att främmande brytning kan gifta sig in i den egna familjen har vi å ena sidan blivit antingen mer protektionistiska eller fullständigt ointresserade.
    Överhuvudtaget är det intressant att vi människor förser brytning med förutfattade meningar, vilket kanske är ett tecken på att stammar länge har varit vår självklara identifikation. Naturligtvis är det bara en tidsfråga innan motståndet bryts ner, men nog lär det ta flera generationer.

    Kristian Grönqvist

    21 april 2011 at 12:52

  3. För den lite rasistiskt lagde arbetsförmedlaren finns ju denna enkla metod: Att kräva att de som söker jobbet talar perfekt svenska, exakt precis som en infödd. Så slipper h*n många mörkhyade.

    Cecilia

    21 april 2011 at 16:00

  4. Här kan det även vara viktigt att skilja mellan diskriminering i ordets egentliga betydelse (ett åtskiljande baserande på olika kriterier, tex vilka som talar med en brytning—eller vilka som har en relevant utbildning) och det slarviga inskränkningen till diskriminering baserande på tex kön eller etnicitet.

    Om någon nu talar med en brytning, beror diskrimineringen på en inbyggd tro att icke-svenskar är sämre (”slarvig”) eller på en undermedveten reaktion på språksvårigheterna, som misstolkas som ett kompetensproblem (”egentlig”).

    michaeleriksson

    22 april 2011 at 11:26


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: