Nonicoclolasos

Slöseri med skattepengar?

Tommy Waidelich har presenterat Socialdemokraternas alternativ till regeringens vårproposition idag. Han sade bl.a. följande:

Den stora avgörande skillnaden framöver blir hur vi ska använda det stora framväxande reformutrymmet. Vi har redan fått besked av regeringen att man kommer att föreslå att använda hela nästa års reformutrymme på 20-25 miljarder till skattesänkningar. Vi tycker det är att slösa med skattepengarna. Vi vill i stället använda dem till investeringar för framtiden.

Min fråga är: Hur kan det, rent logiskt, vara att slösa med skattepengarna, att besluta att minska desamma? Att slösa med x innebär att man använder x på ett sätt som inte på effektivaste sätt leder till måluppfyllelse för vilket givet x som helst. Slöseri handlar inte alls om storleken på det som det används utan om hur det som finns vid en given tidpunkt används.* Man kan hävda att ett högre x än det som existerar ger större måluppfyllelse, men att välja ett lägre x än så är fortfarande inte slöseri (däremot irrationellt, om målet är givet). En skattesänkning kan alltså per definition inte vara att slösa med skattepengarna.

Jag har skrivit om märklig socialdemokratisk logik tidigare, före Waidelichs tid. Han verkar kunna föra traditionen vidare.

_________________
*Storleken kan spela roll på ett sätt: Givet att slöseri föreligger, kan slöseriet öka om x ökar, om sättet på vilket x används inte ändras. Likaså kan, givet att slöseri föreligger, slöseriet minska om x minskar, om sättet på vilket x används inte ändras. Det rör sig alltså om en ren skaleffekt.

Written by Niclas Berggren

2 maj 2011 den 19:47

Publicerat i ekonomi, logik, politik

9 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Sossar är så jävla korkade….

    Örjan

    2 maj 2011 at 22:56

  2. ”Sossar är så jävla korkade….”

    Moderaternas nya slogan? ;)

    Andreas

    3 maj 2011 at 0:32

  3. Kanske missar någon poäng här, men jag ser inte att det är något problem alls med logiken. Premissen är ju att skattepengarna tillhör staten redan från början. Din lön är inte din utan statens. Istället för att klaga över hur mycket skatt du måste betala, ska du vara glad för det du ev. får behålla.

    Från denna premiss följer då förstås att det är slöseri att sänka skatten. Dvs staten förlorar sina pengar genom att låta dig behålla mer av din lön.

    Lennart W

    3 maj 2011 at 0:39

  4. Lennart: En intressant argumentation! Jag måste erkänna att jag inte hade tänkt på den utgångspunkt du tar upp.

    Jag ser dock inte att din invändning omkullkastar min kritik av logiken. Ty om din premiss accepteras (tillåt mig tvivla på att Waidelich accepterar den, men låt oss anta det) är x inte ”skattepengar” utan ”de totala inkomsterna”. Följaktligen är det fortfarande inte, givet premissen, ett slöseri med skattepengarna utan ett slöseri med de totala inkomsterna som en skattesänkning kan medföra. Förvisso föreligger då inget logiskt problem med att säga att en skattesänkning medför slöseri, men det rör sig inte om slöseri med skattepengar, vilket var det uttalande jag kritiserade.

    Niclas Berggren

    3 maj 2011 at 8:38

  5. Den socialdemokatiska nomenklaturen peakade någon gång i början på 90-talet, en tid efter finanskrisen, då minskad ökningstakt på statsskulden betecknades reformutrymme.

    Anapopei

    3 maj 2011 at 9:58

  6. Så här då: Premissen är att alla pengar tillhör staten men man låter individerna behålla en del för att de ska kunna hantera sina futtiga behov (såsom mat och husrum). Om man låter individerna behålla för mycket kommer det innebära att de t.ex köper godis och det är slösaktigt.

    Daniel

    3 maj 2011 at 10:01

  7. Daniel, jag tror jag förstår Niclas poäng. Även med ”min” premiss skulle de ju kunna komma fram till att det vore nationalekoniskt rätt (t.ex. för att stimulera ekonomin) att sänka skatten, och därför väl spenderade pengar. Dvs inte slöseri.

    Lennart W

    3 maj 2011 at 12:09

  8. Daniel och Lennart W: Det ni motiverar är varför det kan vara språkligt korrekt att säga att [i]pontentiella[/i] skattepengar slösas bort (genom att aldrig bli skattepengar). Men eftersom de potentiella skattepengarna aldrig blir skattepengar så har inga skattepengar slösats bort av ändringen.

    David Bergkvist

    3 maj 2011 at 15:22

  9. David B: OK. Potentiella skattepengar. Men iofs kanske inte helt orimligt att räkna med dem redan nu? T.ex. en aktiekurs baseras ju till stor del på företagets kommande potentiella (förväntade) vinster, så staten skulle ju kunna se det på samma sätt. Är det en bra analogi? Kanske inte helt. Men om företaget gör något som ”slösar bort” förväntade vinster märks det iaf rejält på aktiekursen.

    Ska väl tillägga att det här ändå inte är som jag själv ser på staten och löner skatter. Funderar bara.

    Lennart W

    4 maj 2011 at 9:34


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: