Nonicoclolasos

Förslag för att minska död och lidande

Som läsare av denna blogg känner till är jag starkt engagerad i frågan om organdonation, i synnerhet i försök att lösa den bristsituation som råder och som orsaker mycket lidande och död. Jag är t.ex. förespråkare av ett system med betalning till njurdonatorer. Enligt beräkningar av Gary Becker och Julio Jorge Elías skulle en ersättningsnivå på runt 100 000 kr eliminera bristen på njurar. Men jag är i grunden pragmatiker på detta område: det finns många förslag på förbättrande reformer, och om betalning till levande donatorer upplevs som en omöjlig väg framåt, därför att människor (av för mig märkliga skäl) finner det etiskt tveksamt, bör andra vägar prövas.

Det är just med en (för mig otypisk) känslighet för de värderingar som genomsyrar svensk hälso- och sjukvård, och med kunskap i såväl grundläggande nationalekonomiskt tänkande om incitament som ny beteendeekonomisk och socialpsykologisk forskning, som ett nytt förslag läggs fram i ”Incentivizing Deceased Organ Donation: A Swedish Priority-Setting Perspective”, publicerad i Scandinavian Journal of Public Health:

The components and details of the compensation proposal can be summarized as follows:

  • €5,000 contribution to the estate or family of the deceased towards funeral expenses.
  • Deceased (advanced directive) or family could decline the contribution in full.
  • All or part of the €5,000 contribution could be directed as a publicized donation to a reputable charity of the deceased (if the will is known) or family’s choice.
  • In all circumstances the right to self determination of the deceased must be respected; and the decision of the family cannot be in contradiction to the will of the deceased if it is explicitly stated.

Det intressanta med detta förslag är att det försöker beakta olika typer av incitament att donera — ekonomiska, inneboende och signalmässiga — så att personer som motiveras av altruism och av en vilja att framstå som goda inför andra också stimuleras att ge.

Detta är en av de viktigaste texterna jag har läst på mycket länge, inte minst därför att jag tycker att dess argumentation är tydlig, enkel, etiskt tilltalande och grundad på forskning. (Därmed inte sagt att förslag om ersättning till levande njurdonatorer inte är det, men om detta finns som sagt olika uppfattningar.) Vågar man hoppas att politiker och andra beslutsfattare läser och lär? Att inte läsa och lära, och att passivt avstå från att agera, har direkta och stora kostnader för människor som är i behov av nya organ. Det, om något, är oetiskt.

Tips: Mikael Elinder.

Written by Niclas Berggren

16 maj 2011 den 5:36

8 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Kan man inte pröva det randomiserat på vissa ställen och se vad som händer? Vore värt att pröva, sen kan man utvärdera.

    Fredrik

    16 maj 2011 at 8:02

  2. Niclas

    Det är ju samma sak med mat och hus. Låt den ”heliga kossan” marknaden avgöra. Kostar en villa i Stockholm lika mycket som 12 villor i Sveg, så skall ett organ betalas för sitt värde det också.

    Det är bara skräp med empati i det fallet, när det det inte gäller i någon annan affärsverksamhet. Auktion. Högst betalande får köpa. Andra dö.

    10,000 för en njure, som räddar liv. Är Du inte rätt navlad Nicklas? Det kostar en platt-TV…

    1.000.000 är ett skitpris, men det finns säkert en marknad för mycket högre priser… Det är ju bara en sjättedels Stockholmsvilla.

    Kristian Grönqvist

    16 maj 2011 at 10:47

  3. Jag håller med om att detta är en både viktig och intressant fråga. Att bara var sjätte svensk är med i vårt donationsregister talar ju sitt tydliga språk – incitamenten för att donera är inte tillräckligt sotra, eller så är kostnaden för att gå med för stor (enkelhet, tid, kunskap om hur man anmäler sig…).

    Det senare försöker i alla fall jag och min flickvän lösa genom vår hemsida GeHjärta.se, http://www.gehjarta.se/
    Det ska vara enkelt och snabbt att gå med, och kunskapen om hur man gör ska finnas lättillgänglig.

    Ekonomiska incitament är en spännande tanke. De 30000 som det talats om i den svenska debatten på sistone (se till exempel http://aftonbladet.se/nyheter/article12878812.ab och http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-50000-for-donerat-organ) är inte heller en stor summa för vården i sammanhanget.

    Emil Vikström

    16 maj 2011 at 11:13

  4. Kristian Grönqvist, hur vore det att sätta sig in i förslag innan man börjar kritisera? Tänk efter innan du skriver nästa gång.

    Nek:are

    16 maj 2011 at 11:27

  5. Emil: Som klargörs i artikeln är det en stor samhällsekonomisk vinst om fler kan transplanteras, även med föreslagen ersättning till donatorer, eftersom dialys är en väldigt dyr behandling.

    Niclas Berggren

    16 maj 2011 at 11:49

  6. Sen finns ju det något billigare förslaget som går ut på att man ändrar på det ”förvalda alternativet” så att man istället måste anmäla myndigheterna om man inte vill donera. Men det kanske anses oetiskt?

    Veronika

    16 maj 2011 at 15:50

  7. Nek:re

    Det var förfärligt intressant att ekonomer plötsligt när det gäller försäljning eller donation av organ struntar i pengar. Det är inte förslaget som sådant Nekare, utan hållningen.
    ”Lycka är pengar” brukar annars vara en ganska vanlig filosofi här….
    Det är inte heller ett inlägg i debatten, utan mer en reflektion.
    Alltid retade det någon…

    Kristian Grönqvist

    16 maj 2011 at 17:37

  8. Niclas, visst är det så! Det jag tycker är konstigast är att det görs en stro grej av detta, när valet att rädda andras liv borde vara så lätt.

    Jag respekterar att vissa känner obehag inför att donera sina organ efter döden, men samtidigt undrar jag varför. De jag pratat med har inte haft religiösa anledningar till sin hållning (är det enda några andra än Jehovas vittnen som är emot organdonation?); det brukar handla om själva känslan och inte mer. Känslan av att någon ”karvar i ens kropp” eller liknande.

    Svårt att förstå, som sagt, men ändå intressant. Vad är det som styr sådana känslor?

    Emil Vikström

    18 maj 2011 at 12:19


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: