Nonicoclolasos

Ohelig allians i skattefrågor

Det slog mig att man kan vilja sänka inkomstskatten av olika skäl:

  • Om man tror att en sådan sänkning ökar arbetsutbudet och om man anser att en sådan ökning är bra.
  • Om man tror att en sådan sänkning minskar arbetsutbudet och om man anser att en sådan minskning är bra.

För att knyta an till enkel mikroteori kan man här åberopa den s.k. Slutskyekvationen och påpeka att en sänkt inkomstskatt dels verkar mot lägre arbetsutbud genom en inkomsteffekt (”får jag mer kvar av en given arbetsinsats kan jag arbeta mindre och ha det lika bra som tidigare”) och att en sådan sänkning dels verkar mot högre arbetsutbud genom en substitutionseffekt (”får jag mer kvar av en given arbetsinsats är det mer lönsamt att arbeta mer”). Vilken effekt som dominerar är en empirisk fråga som man kan göra olika bedömningar av.

Kopplingarna mellan bedömningen av effekterna av en skattesänkning och synen på arbete kan illustreras av denna ”fyrfältare”:

Man skulle alltså här kunna tänka sig att en vänsterinriktad miljöpartist (som tror att sänkt skatt sänker arbetsutbudet och som förespråkar starkare incitament för fritid) och en högerinriktad moderat (som tror att sänkt skatt ökar arbetsutbudet och som förespråkar starkare incitament för arbete) i praktisk politik möter varandra och förespråkar en liknande sänkning av inkomstskatten.

Written by Niclas Berggren

1 juni 2011 den 5:33

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. USA!Inför moms och höj bensinskatten så kan ni sänka inkomstskatten.

    sven

    1 juni 2011 at 6:15

  2. En knäckfråga (för att avgöra var vi befinner oss rent empiriskt) torde vara vilka möjligheter människor har att ”arbeta mera”. Alltså, om jag tänker ”aha, nu sänker de skatten, då vill jag arbeta mera”, hur lätt är det för mig att hitta möjligheter att arbeta mera (d.v.s. att hitta små påhugg ovanpå det jobb jag redan har)?

    Och en ytterligare fråga är om de incitament som en lägre skatt ska ge riktar sig till människor som redan har heltidsarbete eller om det är deltidare som ska triggas att gå upp i arbetstid. I det förra fallet finns naturligtvis problemet att dygnet bara har 24 timmar (och man vill gärna hinna sova o.dyl. också). I det senare fallet är nog ett problem att människor inte är deltidare av fri vilja, varför deras möjligheter att ”arbeta mera” kanske är begränsade.

    Mikael

    1 juni 2011 at 8:45

  3. Mikael, det er et godt spørgsmål. Dine argumenter bliver nogle gange brugt af de danske socialdemokrater som forsvar for, at man ikke sænker indkomstskatten. Men erfaringerne ser anderledes ud. Folk kan selv vælge, om det vil arbejde over – en ekstra time fredag osv. I overarbejde er der en masse fleksibilitet. Folk som Niclas og jeg har også en del fleksibilitet ihvor meget arbejde udenfor vores primære arbejdsplads, vi vil lave: Foredrag, aviskommentarere osv.
    Når man tænker lidt mere over det, er der store dele af arbejdsmarkedet, der godt kan arbejde mere. Og erfaringerne fra den svenske skattereform først i 90’erne er tydelige. Se f.eks. Martin Ljunge og hans medforfatteres arbejde. Deres konklusion var, at for hver 10 % skattelettelse, steg arbejdsudbuddet på langt sigt med 3-4 %.

    Christian Bjørnskov

    1 juni 2011 at 9:18

  4. fint jobbat med ”fyrfältaren”

    faradjgouliev

    2 juni 2011 at 2:01

  5. Hur viktigt är något av dessa skälen för nån? Jag vill ha lägre inkomstskatt för att de ger mig mer pengar i plånboken, och jag tror inte att eventuell inkomstminskning för staten påverkar mig negativt i någon signifikant utsträckning.

    KM

    5 juni 2011 at 18:32


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: