Nonicoclolasos

Varför händer det som händer?

Årets Edge-fråga är:

What scientific concept would improve everybody’s cognitive toolkit?

Sean Carroll besvarar den på följande sätt:

The world consists of things, which obey rules. If you keep asking ”why” questions about what happens in the universe, you ultimately reach the answer ”because of the state of the universe and the laws of nature.” … Things happen because the laws of nature say they will — because they are the consequences of the state of the universe and the path of its evolution. Life on Earth doesn’t arise in fulfillment of a grand scheme, but rather as a byproduct of the increase of entropy in an environment very far from equilibrium. Our impressive brains don’t develop because life is guided toward greater levels of complexity and intelligence, but from the mechanical interactions between genes, organisms, and their surroundings. … The world keeps happening, in accordance with its rules; it’s up to us to make sense of it and give it value.

Jag har tidigare betecknat frågan ”varför?” som meningslös i många fall.

Written by Niclas Berggren

4 juni 2011 den 5:36

Publicerat i determinism, mening

21 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. ”If you keep asking ”why” questions about what happens in the universe, you ultimately reach the answer ”because of the state of the universe and the laws of nature.” …

    nej, då fortsätter man att fråga vad som orsakat naturlagarna.

    Suzy

    4 juni 2011 at 11:02

  2. Nej Suzy min vän, nästa varförfråga är varför du tror att naturlagarna har en orsak?

    Twuls

    4 juni 2011 at 12:22

  3. Lille Twuls förutsätter att naturlagarna alltid funnits? Om så, se trampbåten cykla bråddjupt metafysiskt farvatten. Var god, verifiera eller tig.

    Suzy

    4 juni 2011 at 12:58

  4. Naturlagarna är vad vi vet om naturens beteende.

    Tanken att naturen har lagar som på något sätt är skilda från själva naturen, som naturen sen följer, tycks mig mycket märklig.

    Möjliga lagar är det hav vi öser vår kunskap ur för att förstå. Det är ett begränsande hav. Men vilken skopa eller annan skopa på detta hav av möjligheter är närmast i förståelse? Av vad?

    Det är just det. Av vad? Det är ett trasslat garn vi kastar ut.

    Naturlagarna har sin orsak i vår förståelse av naturen.
    Vad naturen gör är vad naturen gör och är i ett.

    Tills nån kan visa att de är skiljda.

    ccima

    4 juni 2011 at 13:03

  5. Suzy, lilla stumpan. Jag har hållt på med detta i 25 år, varför jag har en viss kunskap i ämnet. Du kanske ska låta de stora grabbarna hålla på med detta.

    c

    4 juni 2011 at 14:55

  6. Det vi kallar för lagar är de observationer vi gör. Lagarna är bara beskrivande. Det vi har som gör försök till förklaringar är teorierna, och det är de vi uppdaterar när vi lär oss nya saker.

    d7urban

    4 juni 2011 at 14:59

  7. Stephen Hawking: Because there is a law such as gravity, the universe can and will create itself from nothing

    Sånt snack är standard.

    Daniel

    4 juni 2011 at 16:38

  8. Gubben c,

    Hållit på med vad? New Age eller metafysiska spekulationer? Flickorna i mitt lab kan alla härskartekniker att få löst kött att både både gnägga och tiga på befallning.

    Suzy

    4 juni 2011 at 17:25

  9. F.ö. kan naturlagarna inte verifieras. http://www.jstor.org/pss/2412840

    Suzy

    4 juni 2011 at 17:29

  10. Suzy ska ha cred.

    Cecilia

    4 juni 2011 at 18:17

  11. I ditt andra inlägg verkar det dock handla om ett specialfall av ”varför?”, nämligen med en blick på att bearbeta ödets nycker och personliga olyckor.

    Det ”varför?” som är relevant för tex. vetenskapen (och den fråga som jag själv definitivt rekommenderar) handlar om att bättre förstå sammanhang och kausaliteter, hur man kan ändra en situation genom att ändra betingelser, osv. Om man vill förstå, då är frågan ”varför?” den allra viktigaste—tom. viktigare än ”hur?”

    (Den länkade artikeln verkar inte lägga fast sig vid vilket ”varför?” det handlar om.)

    michaeleriksson

    4 juni 2011 at 19:14

  12. Ateister undviker till varje pris ”varför” då det ev. kan implicera intention.

    Suzy

    4 juni 2011 at 19:29

  13. Suzy vännen, religiösa slänger blint frågan varför kring sig för att de vill få det till att det finns en intention. Givetvis finns det inte någon intention. Det tror barn innan de växer upp.

    Twuls

    4 juni 2011 at 19:44

  14. Twuls lille,

    ”Givetvis finns det inte någon intention” – är detta en åsikt, en känsla, en försvarsmekanism eller bara ett hugskott? Låt mig veta metodologin bakom detta tvärsäkra (”givetvis”) påstående.

    Suzy

    4 juni 2011 at 20:08

  15. Suzy vet som vanligt bäst och bättre än professorer i teoretisk fysik som Carroll och Hawking. Tror hon. Löjligt!

    Thomas

    4 juni 2011 at 20:09

  16. Thomas,

    Jag påstår inget, utan ifrågasätter. Hawking må vara stor i mycket, men framstår på gränsen till banal i denna fråga.

    Suzy

    4 juni 2011 at 20:25

  17. Suzy, inlägget var sarkastiskt. Jag tycker det blir lite fånigt när massa härskartekniker och annat kommer före det som egentligen intressant. Nu märker jag att jag skulle varit sarkastisk mot Twuls istället, eftersom han började. Jag ber därför om ursäkt.

    c

    4 juni 2011 at 21:04

  18. @Suzy

    ”Ateister undviker till varje pris ”varför” då det ev. kan implicera intention.”

    Absolut struntprat. Tvärtom är frågan om ”varför” mer givande för den genomsnittlige ateisten, då svaret typiskt har en mycket större variation och ger mer insikt. Det finns dessutom ingen som helst grund varför en intention skulle impliceras. Faktiskt är det tvärtom (än en gång) så att just sökandet efter ”varför” har varit drivkraften bakom mycket av vetenskapen—vilken har lett till att många traditionella kristna har visat sig vara felaktiga och/eller att behovet av en aktiv skapare har vederlagts på ett visst område.

    Sedan frågar man sig varför ateister skulle vara rädda för en intention: Livet vore bra mycket enklare om man med gott samvete kunde luta sig mot en religion. Här kan man tom. misstänka ett tredje tvärtom, då de religiösa har så mycket mer att förlora.

    michaeleriksson

    4 juni 2011 at 23:20

  19. Michael,

    Bra inlägg. Dock tror jag att både ateister och troende i viss mån söker teleologiskt, och således drivs av andra (psykologiska/teologiska) motiv än bara ”sanning”. Men att avisa metafysik med metafysik imponerar icke.

    Suzy

    4 juni 2011 at 23:38

  20. Ang. naturlagar kan man ju aldrig vara säker på vilka som är de mest grundläggande, och vilka som kan förklaras med andra möjligen mer äkta naturlagar. Gång på gång under fysikens utveckling har man ju faktiskt lyckats förklara fenomen som konsekvenser av andra mer grundläggande fenomen.

    Fast möjligen är ”hur” en bättre vetenskaplig fråga än ”varför”, om man tolkar den som frågan om vad syftet är. Men om någon frågar om t.ex. varför saker fallet mot marken, kommer fysiker svara något i stil med att det är tyngdkraften som orsakar det. Dvs man tolkar inte frågan som om det handlar om något syfte. Man tolkar frågan som att den handlar om orsaken till den verkan man ser. Dvs om kausalitet.

    Det finns en del som tyder på att naturlagarna är extremt finjusterade så att stjärnor och planeter och liv ska kunna finnas. Varför är de det? BRA vetenskaplig fråga! Dvs iaf om det inte är syftet man undrar över..

    Lennart W

    5 juni 2011 at 1:47

  21. @Lennart W

    En inskränkning till ett syfte vore dock helt onödigt. Dels är det godtyckligt, dels kan man i förlängningen avhandla ett syfte inom kausaliteten.

    Ännu viktigare: Det finns det många teman som inte kan angripas på ett bra sätt med ”hur”—och dessa tillhör ofta dem som leder till dem största ändringarna i världsbilden. Ett exempel vore ”Varför passar kontinenterna nästan samman som pusselbitar?”.

    Med ”hur” måste man dessa fall göra omständliga omformuleringar som dessutom ofta (”Hur kommer det sig att….”) är ett förklätt ”varför”. (Och i slutändan är det inte det exakta ordet/formuleringen som är viktig, utan tankesättet ”varför” istället för bara tankesättet ”hur”. Ofta även så att man börjar med ett ”varför X?” som leder till ett beskrivande ”hur” X uppstår pga. Y och ett nästa ”varför”, nämligen ”varför Y?”.)

    michaeleriksson

    5 juni 2011 at 14:19


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: