Nonicoclolasos

Archive for the ‘alkohol’ Category

Är vodkan särskilt farlig?

Hur ser sambandet mellan olika typer av alkohol och mordfrekvens ut? En rysk studie, ”The Effects of Beverage Type on Homicide Rates in Russia, 1970–2005”, publicerad i Drug and Alcohol Review, ger följande svar:

Total alcohol consumption and vodka consumption as measured by sales were significantly associated with both male and female homicide rates: a 1 L increase in overall alcohol sales would result in a 5.9% increase in the male homicide rate and a 5.1% increase in the female homicide rate. The respective figures for vodka were 16.4% and 14.3%. The consumption of beer and wine was not associated with changes in homicide rates.

Ska man av detta dra slutsatsen att vodkan är särskilt farlig? Kanske, men man kan förstås tänka sig andra förklaringar till sambandet än att just vodka orsakar fler mord än andra rusdrycker. Det kan t.ex. vara så att människor tröstar sig med vodka i högre grad när mordfrekvensen går upp. Eller så går mordfrekvens och vodkadrickande upp samtidigt av helt andra orsaker, såsom sämre tider.

Annonser

Written by Niclas Berggren

7 april 2011 at 5:10

Publicerat i alkohol, brottslighet, död

Blir föräldrar oliberala?

Apropå folkomröstningen i Californien om legalisering av marijuana, som slutade med ett nej, kan man fråga sig hur det kommer sig att många människor intar oliberala hållningar i en rad sociala frågor. Megan McArdle framför en tes:

[I]n my experience, as the kids approach the teenage years, a lot of parents do suddenly realize they aren’t that interested in legal marijuana any more, and also, that totally unjust 21-year-old drinking age is probably a very good idea.

Jag har hört en liknande tes framföras om inställningen till invandring: har man barn lägger man större vikt vid risken för ökad kriminalitet, som av många uppfattas vara förknippad med invandring, varför man intar en negativ hållning till invandring. Man kan tänka sig samma grund för förbudsbejakanden när det gäller sådant som prostitution, pornografi och homosexualitet. Stämmer denna tes? Är föräldrar liberalismens fiender? Är liberalismen, eller uppfattas den vara, en ideologi för vuxna? Bryan Caplan finner att tesen har stöd i data, men att andra faktorer, som kön, kyrkobesöksfrekvens och utbildning är minst lika viktiga förklaringsfaktorer. Män som inte går i kyrkan, som inte har barn och som har hög utbildning är mest liberala. (I am one of them!)

Tips: Marginal Revolution.

Written by Niclas Berggren

11 november 2010 at 4:53

Skador av alkohol och droger

The Economist redovisar, utifrån studien ”Drug Harms in the UK: A Multicriteria Decision Analysis”, publicerad i The Lancet, hur skadlig konsumtion av olika substanser är:

Gott så. Det jag undrar är vilka fördelar konsumtion av dessa substanser ger upphov till, särskilt i termer av lycka och njutning. En kostnads-intäktsanalys kan inte stanna vid att uppskatta kostnader — intäkterna måste också tas med. I synnerhet om vi förespråkar politiska åtgärder med bas i kalkyler av detta slag måste vi undvika paternalismens kardinalfel, att bara se till kostnadssidan. Så hur högt på den hundragradiga skalan hamnar fördelarna för respektive substans? För vissa kan kostnaderna tänkas överstiga intäkterna, men det kan inte tas för givet. Tänk om alkoholens fördelar är långt högre än fördelarna av alla andra substanser och om dessa fördelar ligger på, säg, 80? Vad säger paternalisten då? Och puritanen?

Written by Niclas Berggren

10 november 2010 at 5:38

Bör alkoholister sluta dricka?

En spridd uppfattning är att alkoholister som vill komma ur ett destruktivt alkoholdrickande måste sluta helt med drickandet. En nackdel med att insistera på, i behandling av alkoholister, att ingen alkohol någonsin får drickas mer är dock att det kan få många alkoholister att inte söka hjälp. Det tycks nu finnas behandling som fungerar relativt väl för många alkoholister utan att de helt slutar dricka. Det medel som används heter naltrexone. I Newsweek rapporteras om The Sinclair Method (TSM):

TSM’s instructions are simple: take an inexpensive dose of generic naltrexone about an hour before drinking, every time you drink. … The basic concept goes like this: each time we drink, endorphins (called internal opioids) are released in the brain, causing us to associate, mostly at an unconscious level, the pleasurable state of an endorphin-flooded brain with the drink just consumed. In alcoholics—because of genetic predisposition, or some other cause—drinking behavior is “overlearned,” being reinforced until an alcoholic will drink to the point of oblivion. (To be fair, this chemical pathway’s responsibility for the majority of problem drinking is not a view necessarily shared by all researchers studying alcoholism.) Naltrexone, however, blocks opioid receptor activity in the brain. Sinclair and Eskapa say that each session of drinking on naltrexone causes the opposite of reinforcement: one unconsciously weakens, or “extinguishes” in psychological terms, the association between drinking and the state of an endorphin-flooded brain. It’s a process that takes repeated sessions, says Sinclair, to have a cumulative effect. But as many interested in TSM discover, naltrexone is mainly used in the alcohol-treatment industry as an adjunct to abstinence, not continued drinking. It is with continued drinking, however, that naltrexone works best, Eskapa and Sinclair argue.

Läs gärna mer i ”Evidence about the Use of Naltrexone and for Different Ways of Using It in the Treatment of Alcoholism”, publicerad i Alcohol and Alcoholism. Kan denna metod få fler att söka och få hjälp vid allvarliga alkoholproblem ser jag det som ett framsteg värt att lyfta fram.

Written by Niclas Berggren

15 september 2010 at 4:29

Publicerat i alkohol, medicin

Minskar alkoholrestriktioner brottsligheten?

Vad säger forskningen om alkoholens påverkan på brottslighet och om vilka metoder som är mest effektiva för att reducera en sådan eventuell inverkan? Detta klargörs i den nya översiktsartikeln ”Alcohol Regulation and Crime”:

Our final assessment is that there is ample evidence to conclude that at least some of the extensively documented correlations between alcohol availability, alcohol consumption, crime, and violence do, in fact, represent ”true” causal effects of alcohol use on crime commission. … We focus our review on four main types of alcohol regulations: price/tax restrictions, age-based availability restrictions, spatial availability restrictions, and temporal availability restrictions. We conclude that there is strong evidence that tax- and age-based restrictions on alcohol availability reduce crime.

Medan punktskatter och åldersbegränsningar alltså har en distinkt negativ effekt på alkoholrelaterad brottslighet, tycks inte begränsningar på försäljning i tid och rum ha det. Fler Systembolagsbutiker, gårdsförsäljning och mer generösa öppettider förefaller alltså inte leda till högre kriminalitet.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

25 juli 2010 at 5:30

Rädsla att tala inför andra

Jesse Bering presenterar två studier om rädsla för att tala inför andra:

Kan en leende publik dämpa den stress många erfar inför ett offentligt tal? Kan övningar i tidig ålder göra det? Att ta till alkohol har ju sina risker, såväl på kort och lång sikt, och kan man hitta andra metoder för att komma åt problemet torde det vara att välkomna.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 juni 2010 at 5:23

Publicerat i alkohol, forskning, stress

Drickande studenter

Att dricka alkohol kan medföra obehagliga konsekvenser, såsom kräkningar, sex man ångrar, baksmälla och avtuppning. För att undvika dem krävs att man håller koll på antalet drinkar — samt att man förmår bedöma hur många man maximalt kan dricka för att slippa hemskheterna. En ny studie, ”Do We Learn from Our Mistakes? An Examination of the Impact of Negative Alcohol-Related Consequences on College Students’ Drinking Patterns and Perceptions”, publicerad i Journal of Studies on Alcohol, finner att studenter inte är så bra på bedömningar av det här slaget:

Paired-samples t tests indicated that students significantly overestimated the number of drinks it would take to vomit, have unwanted sexual experiences, experience hangovers, and black out in comparison with the actual self-reported number of drinks consumed the last time identical consequences were experienced. In addition, a series of multiple-regression analyses revealed that greater misperceptions between the perceived and actual number of drinks associated with each type of consequence were consistently associated with heavier drinking.

Resultaten illustreras i detta diagram:

De svarta staplarna visar studenternas uppskattning av hur många drinkar de skulle behöva dricka för att de olika konsekvenserna skulle inträda; de vita staplarna visar hur många drinkar som faktiskt krävs (enligt studenternas egna, tidigare erfarenheter). Låt mig gissa att skillnaderna mellan staplarna minskar med åren; bland åldringar kan jag t.o.m. tänka mig att de vita staplarna är högre än de svarta.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

15 juni 2010 at 5:43

Publicerat i alkohol, forskning

%d bloggare gillar detta: