Nonicoclolasos

Archive for the ‘ateism’ Category

Ateistiska kosmologer

Professorn i teoretisk fysik Sean Carroll i ”Why (Almost All) Cosmologists Are Atheists”, publicerad i Faith and Philosophy:

Within this framework, there are two possible roads to reconciliation between science and religion. One is to claim that science and religion are not incompatible because they speak to completely distinct sets of questions, and hence never come into conflict. The other is to assert that thinking scientifically does not lead to rejection of theism, but in fact that religious belief can be justified in the same way that any scientific theory might be. I will argue that neither strategy succeeds: science and religion do speak to some of the same questions, and when they do they get different answers. In particular, I wish to argue that religious belief necessarily entails certain statements about how the universe works, that these statements can be judged as scientific hypotheses, and that as such they should be rejected in favor of alternative ways of understanding the universe.

På detta tema, se även professorn i biologi Jerry Coyne.

Written by Niclas Berggren

13 juli 2011 at 5:37

Publicerat i ateism, fysik, religion, vetenskap

Shelleys ateism

I år är det 200 år sedan Percy Bysshe Shelley lät publicera The Necessity of Atheism. Så här kan hans argument sammanfattas:

The argument itself is simple. If you have seen or heard God, then you must believe in God. If you haven’t, then the only possible reasons to believe in God are reasonable argument or the testimony of others. The main argument given for believing in a deity – that the universe must have had a first cause – is not persuasive because there is no reason to believe either that the universe must have had a first cause or that this cause, if it existed, was a deity. The testimony of others – a third-rate source of knowledge in any case – is invariably contrary to reason. This is not least because it reports God as commanding belief, which would be irrational of God, given that belief is involuntary and not an act of will. So there is no reason to believe in God.

Insiktsfullt.

Written by Niclas Berggren

11 maj 2011 at 15:15

Publicerat i ateism

Ateister tänker som buddhister

Från The Economist:

Dr Bourrat joined forces with Quentin Atkinson of the University of Auckland. Together, they pored over the World Values Survey, a poll of 87 countries that asks respondents, among other things, about their religious beliefs and the acceptability of a range of infractions, from littering to adultery. The upshot of Dr Bourrat’s and Dr Atkinson’s analysis was that people whose religion includes an omniscient, judgmental god (Christians, Muslims and so on) regard the whole range of such transgressions more harshly than those, such as Buddhists, whose religion does not. (Agnostics and atheists think like Buddhists.)

Själv avvisar jag alla religioner men anser buddhismen vara den minst frånstötande av de stora religionerna, kanske just pga. det resultat som redovisas ovan. Dess rationalism tilltalar mig dessutom; dess syn på livet efter döden gör det däremot inte.

Tips: Aqurette.

Written by Niclas Berggren

4 maj 2011 at 6:09

Publicerat i ateism, rädsla, religion

Dags att sluta med ateism?

Sam Harris är inte förtjust i att kalla sig eller i att kallas ateist (trots att han är det). Han citerar Wittgenstein:

Imagine a language in which, instead of saying ”I found nobody in the room” one said, ”I found Mr. Nobody in the room.” Imagine the philosophical problems that would arise out of such a convention. (The Blue Book, p. 69).

Han ger sedan denna egna kommentar:

“Atheism” is another version of Wittgenstein’s Mr. Nobody. When in the presence of Christianity, it’s Mr. Sorry-but-I-won’t-be-in-church-on-Sunday. There are an uncountable number of erroneous and unfounded doctrines that we all reject. Why must we name their absence from our lives?

Dvs. genom att använda ordet ateist erkänner man behovet av att positionera sig mot ett fenomen man inte tror existerar, och varför behöver man göra det? Lars Norén verkar tänka på liknande sätt. Själv ser jag nog ändå behovet av begreppet ateism, fastän jag önskar att så inte vore fallet. Eftersom teismen är en uttalad uppfattning som tränger sig på uppkommer ett behov av att markera avstånd. När den slutar tränga sig på välkomnar jag Harris synsätt.

Se även inlägget ”Ger ingenting något?”.

Written by Niclas Berggren

11 april 2011 at 15:05

Publicerat i ateism, filosofi, religion

En total ateist

Lars Norén intervjuas av DI Weekend (18/2):

Lars Noréns mamma hade religiösa rötter och ville att sonen skulle bli präst. Det kunde kanske ha gått om det inte varit för en springande punkt:
”Jag tror inte på en gud. Säger man ’jag tror inte på Gud’ så finns det en gud som man inte tror på. Jag är total ateist.”
”Jag tycker att världen är vackrast genom att den har skapat sig själv och att vi skapar oss själva. Det är den stora utmaning vi har, att ge mening och kärlek åt detta korta, meningslösa liv.”

Written by Niclas Berggren

24 februari 2011 at 15:10

Publicerat i ateism

Ger religion marknadsliberalism?

Att religion påverkar såväl ekonomi som politik är inte någon nyhet. En ny studie, ”Religion, Income Inequality, and the Size of Government”, antyder att denna påverkan kan vara av ett slag som kan glädja marknadsliberaler. Deras teoretiska resonemang kan uttryckas så här:

The role of religion in influencing people’s giving attitudes has an important politico-economic implication: Keeping all else equal, religious individuals would prefer to make their financial contributions to collective goods privately and voluntarily rather than through mandatory means. As such, when compared with secular individuals, religious individuals on average are likely to prefer lower levels of spending by the state (be it on public goods or redistribution), as this increases their disposable income out of which voluntary donations are to be made. If policy outcomes reflect variation in citizen preferences, then we can also expect countries with higher levels of religiosity to have lower levels of government taxation and spending. Put differently, we can expect the size of the government to be smaller in countries with higher levels of religiosity.

Empiriskt finner de följande:

[W]e find that there is a significant positive correlation between religiosity and income inequality across a wide spectrum of countries including both advanced and less advanced countries. We next show that there is a negative correlation between religiosity and state welfare spending … However, we go beyond these studies and show that a negative correlation is also present between religiosity and total government spending as well as between religiosity and government spending excluding spending on welfare. This finding suggests that the religious might have an inherent preference for a smaller state and that a smaller welfare spending observed in more religious countries documented by these studies is just a manifestation of this more general outlook.

Således föreligger ett dilemma för en liberal ateist (det finns fler!), medan en liberal socialist mer enkelt kan avvisa religionen som negativ även på det ekonomisk-politiska området. Detta resultat kan för övrigt relateras till ekonomipristagaren James Buchanans uppfattning, att religionens nedgång kan bidra till att förklara efterfrågan på en stor välfärdsstat. Utan en trygg gud som tar hand om dem, vänder sig människor till staten.

Written by Niclas Berggren

3 november 2010 at 5:28

Bön för en sjuk ateist

Christopher Hitchens cancer har föranlett en del kristna att be för honom. Den 20 september var t.o.m. utsedd till ”Everybody Pray for Hitchens Day”. Han kommenterar detta i en essä i Vanity Fair:

I don’t mean to be churlish about any kind intentions, but when September 20 comes, please do not trouble deaf heaven with your bootless cries. Unless, of course, it makes you feel better.

En utgångspunkt för hans avvisande hållning är studien ”Study of the Therapeutic Effects of Intercessory Prayer (STEP) in Cardiac Bypass Patients: A Multicenter Randomized Trial of Uncertainty and Certainty of Receiving Intercessory Prayer”, publicerad i American Heart Journal:

Intercessory prayer itself had no effect on complication-free recovery from CABG [coronary artery bypass graft surgery], but certainty of receiving intercessory prayer was associated with a higher incidence of complications.

En annan tidigare sjuk ateist, Daniel Dennett, beskriver sina reaktioner på kristna vänners bön:

When I was in a similar medical crisis four years ago, I wrote a piece ["Thank Goodness!"] about my gratitude to the doctors (not to God) for saving my life, and said I was forgiving those friends of mine who had the courage to tell me that they were praying for me. I resisted the temptation to respond ”Thanks, I appreciate it, but did you also sacrifice a goat?”

En sak som oroar Hitchens är denna:

[W]hat if I pulled through and the pious faction contentedly claimed that their prayers had been answered? That would somehow be irritating.

Slagfärdig, även vid svår sjukdom!

Är du religiös bör du fundera på om du ska be för personer som avvisar religiös tro — särskilt bör du fundera på om du ska tala om för sådana personer att du ber.

Se även videosamtalet mellan Christopher Hitchens, Jeffrey Goldberg och Martin Amis om cancer, död och bön samt inlägget ”Rapport från en cancerpatient”.

Written by Niclas Berggren

26 september 2010 at 4:25

Vad säger fysiken om gud?

Professorn i teoretisk fysik Stephen Hawking är på väg att ge ut den nya boken The Grand Design. I The Times rapporteras följande om dess budskap:

Professor Hawking sets out to answer the question: ”Did the Universe need a creator?” The answer he gives is a resounding ”no”. Far from being a once-in-a-million event that could only be accounted for by extraordinary serendipity or a divine hand, the Big Bang was an inevitable consequence of the laws of physics, Hawking says. ”Because there is a law such as gravity, the Universe can and will create itself from nothing. Spontaneous creation is the reason there is something rather than nothing, why the Universe exists, why we exist,” he writes. ”It is not necessary to invoke God to light the blue touch paper and set the Universe going,” he finds.

Vem är jag, en enkel nationalekonom, att säga emot Stephen Hawking?

Written by Niclas Berggren

2 september 2010 at 8:13

En ateistisk doktor, tack

För ett tag sedan publicerades Döden är förhandlingsbar av professor Torbjörn Tännsjö. I denna genomgång av vård i livets slutskede i Sverige konstateras bl.a. följande:

[I] dag varierar praxis och läkarens personliga moral är många gånger avgörande. Men inom gällande lagstiftning finns trots allt ett förhandlingsutrymme för ett anständigt döende …

Intressant nog visar en ny brittisk studie, ”The Role of Doctors’ Religious Faith and Ethnicity in Taking Ethically Controversial Decisions During End-of-Life Care”, publicerad i Journal of Medical Ethics, att läkares religiösa synsätt påverkar hur de talar med och beter sig mot svårt sjuka, döende patienter:

Independently of speciality, doctors who described themselves as non-religious were more likely than others to report having given continuous deep sedation until death, having taken decisions they expected or partly intended to end life, and to have discussed these decisions with patients judged to have the capacity to participate in discussions.

Detta förvånar inte: som Peter Singer påpekar i Rethinking Life and Death: The Collapse of Our Traditional Ethics står en humanitär idé om livskvalitet och en religiös idé om livskvantitet mot varandra i den praktiska medicinska etiken. När jag drabbas av sjukdom, plågor, åldrande — måtte jag få en ateistisk doktor! (En fördel med att ha flyttat till Stockholm från Jönköpings län är att sannolikheten att min önskan blir uppfylld är betydligt högre här.)

Se även ”När palliativ vård inte räcker till”, ”Nedsövning för att minska lidande””Är dödshjälpsmotståndarna inkonsekventa?”, ”Doktor Glas om dödshjälp och abort””Balanserad önskan att dö””När livet är hemskt””Svaga argument mot dödshjälp””Friheten att dö””Ja till eutanasti””Liv och död””Legalisera aktiv dödshjälp””Dödshjälp och Göran Persson”, ”Att dö utan smärta””Döden kan befria””Dödshjälp när så önskas””Hjälp att dö bör tillåtas””Liv till varje pris””Dödshjälp i Nederländerna””Obefogad religiös alarmism””Att dö för andras skull””JK om dödshjälp””Det rör på sig i dödshjälpsfrågan””Dödshjälp skadar men kan föredras ändå”, ”Den irrationella döden””Rationell syn på självmord”.

Written by Niclas Berggren

27 augusti 2010 at 5:15

Religion vid svår sjukdom

Jag har länge förundrats övar en tendens hos många att vända sig till religiös tro vid svåra sjukdomar. Gissningsvis erbjuder sådan tro något slags (för mig obegriplig) tröst. Nå, jag fann detta vittnesbörd från en svårt sjuk person helt i linje med mitt eget tänkande:

My torture from this illness only makes sense, is *only* meaningful to me if there is no God, or if the God which exists does not really care about my welfare at all. Because I have done nothing terribly wrong, immoral, in my life, let alone anything wrong that makes this punishment seem necessary or proportionate or just under any conception of ethics or justice. Strangely, it is only by denying God in these moments that my life makes enough sense for me to push forward.

På dessa grunder finner jag det även ytterst märkligt hur många söker sig till präster i svåra livssituationer. Det är de sista jag skulle vilja ha kontakt med. Bort dem! Det allra värsta anser jag vara katolska präster som tränger sig på döende människor på det mest fräcka sätt, när de är svaga och utan kraft och rationalitet att motstå prästernas vidskepelse.

Written by Niclas Berggren

19 augusti 2010 at 14:47

Värderingar i världen

Jag fann detta diagram från World Values Survey över värderingar i olika länder mycket intressant. På den lodräta axeln anges hur traditionella-religiösa eller sekulära-rationalistiska värderingarna i ett land är; på den vågräta hur kollektivistisk eller individualistisk ett lands kultur är. Ta en titt:

Som ateist-rationalist och atomist-autonomist vill jag hamna så långt upp i det övre högra hörnet som möjligt — och skyr det nedre vänstra hörnet som pesten. Mitt favoritland att bo i är därför Sverige! Det värsta tänkbara landet är Zimbabwe. Frågan är hur jag skulle välja mellan det övre vänstra och det nedre högre hörnet. Här tror jag att ekonomin kan fälla avgörandet. Ett individualistiskt land med traditionella värderingar torde vara att föredra framför ett kollektivistiskt land med sekulära-rationalistiska värderingar om det förra är betydligt rikare än det senare, och vice versa.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

4 juli 2010 at 14:46

Hitlers syn på religion

Vissa ateister menar att religionen trots allt har sin plats och fyller en funktion i samhället. Adolf Hitler verkar ha varit av samma uppfattning. I Mein Kampf skriver han:

This human world of ours would be inconceivable without the practical existence of a religious belief. The great masses of a nation are not composed of philosophers. For the masses of the people, especially faith is absolutely the only basis of a moral outlook on life. The various substitutes that have been offered have not shown any results that might warrant us in thinking that they might usefully replace the existing denominations. … There may be a few hundreds of thousands of superior men who can live wisely and intelligently without depending on the general standards that prevail in everyday life, but the millions of others cannot do so.

Då får jag anse mig tillhöra den överlägsna grupp människor som kan leva vist och intelligent utan religiös grund. Frågan är om Hitler hade rätt i att denna grupp verkligen är en minoritet och om ”vanligt folk” inte också är förmögna att leva så.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

10 juni 2010 at 17:28

Publicerat i ateism, religion

Ateisters tankar om döden

Andrew Sullivan har mottagit mejl i vilka ateister berättar om sin syn på döden. Det här synsättet stämmer väl in på mitt eget:

I think that when I die I’ll cease to exist, and in some ways I’m happy about that. Life is hard work. Life is good, worthy work that I’m proud of and that makes me feel good, for the most part, but even though I’ll probably be sad to die (and I’d hate to think I was about to die any time soon), I’m still glad, in principle, that some day life will cease, and my burdens will dissolve with my joys. I don’t want to live forever.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

23 maj 2010 at 5:06

Publicerat i ateism, död

Katastrofateism

Damon Linker beskriver en typ av ateism:

Let’s call it catastrophic atheism, in tribute to its first and greatest champion, Friedrich Nietzsche, who wrote in a head-spinning passage of the Genealogy of Morals that “unconditional, honest atheism is … the awe-inspiring catastrophe of two-thousand years of training in truthfulness that finally forbids itself the lie involved in belief in God.” For the catastrophic atheist, godlessness is both true and terrible.

Denna typ av ateist, som beklagar att ateismen är sann, påminner mig om det jag i en klassifikation kallar ”pro-teistiska ateister”, dvs. ateister som ser religion som något positivt. Som George Orwell också har påpekat kan ens inställning till en viss gud vara positiv eller negativ oberoende av om man tror att denne gud existerar eller ej. Själv är jag dock anti-teist.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

18 maj 2010 at 4:51

Publicerat i ateism

Mycket debatt om religion

På senare tid har religionsdebatterna avlöst varandra i Stockholm. Jag tänkte tipsa om två:

Jag är inte säker på att debatter av detta slag övertygar någon som sedan tidigare har en viss uppfattning, men de kan möjligen påverka obeslutsamma åhörare och är hursomhelst underhållande.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 maj 2010 at 17:29

Guds tunga sten

Chaospet illustrerar ett snyggt, två sidor långt religionsfilosofiskt argument av Harry Frankfurt:

Att försöka motbevisa en allsmäktig guds existens genom att fråga om han kan skapa en sten som är så tung att han inte kan lyfta den verkar alltså ganska dödfött. Som tur är finns andra argument.

Written by Niclas Berggren

5 maj 2010 at 5:59

Publicerat i ateism, filosofi, logik, religion

Allah och Jahve slår till

I Iran tror vissa att den muslimske guden kommer att slå till med ett jordskalv snart:

A senior Iranian cleric says women who wear revealing clothing and behave promiscuously are to blame for earthquakes.

I USA tror vissa att den kristne guden har slagit till med vulkanutbrottet:

Limbaugh said the surprising strength and timing of the eruption suggests a God displeased with the passage of health care reform.

Vilken kärleksfull och rättvis gud den muslimske prästen tror på! En mängd oskyldiga ska dödas, skadas och brytas ned för att vissa kvinnor är fräcka nog att klä sig utan slöja. För att inte tala om vilken kärleksfull och rättvis gud den kristne radioprataren tror på! Europas flygbolag och resenärer får ta emot straffet för att Obama har givit fler tillgång till sjukförsäkring. Den svåra frågan är: Vilken av dessa två underbara gudar ska man dyrka mest?

Se även det tidigare inlägget ”Religion och jordbävningar”.

Written by Niclas Berggren

19 april 2010 at 22:25

Publicerat i ateism

Moral utan intellektuell grund

Michael Ruse:

God is dead, so why should I be good? The answer is that there are no grounds whatsoever for being good. There is no celestial headmaster who is going to give you six (or six billion, billion, billion) of the best if you are bad. Morality is flimflam.

Samtidigt menar Ruse att människor vägleds av evolutionärt framvuxna moraliska intuitioner som faktiskt medför att de flesta i allmänhet beter sig väl mot andra. Moral, i meningen genomtänkta moralsystem grundade i någon objektiv bas, verkar med hans sätt att tänka inte behövas. Detta synsätt har stöd i forskning av Shaun Nichols, E.O. Wilson och Marc Hauser.

Written by Niclas Berggren

14 april 2010 at 5:30

En fråga om ateismen

Den kristne aktivisten Tuve Skånberg ställer en fråga:

Vilka normer har ateismen?

Svaret är enkelt: ateismen har inga normer, därför att ateismen inte är något mer än frånvaro av tro på gudar. Ateismen kan av den anledningen inte heller ha några normer. Den har inte till syfte att ha några normer. Däremot är alla och inga normer förenliga med ateismen. Du kan förespråka alla människors lika värde, likt Tuve Skånberg, och vara ateist. Du kan förespråka utrotning av alla judar, likt Adolf Hitler, och vara ateist. Därför måste varje ateist själv besvara vilka normer hon eller han står för, det är inget som ateismen per se influerar eller styr. Däremot finns det forskning som talar för att det finns en biologisk grund för moral, som påverkar såväl ateister som religiösa. Som professor Marc Hauser och professor Peter Singer påpekar i ”Godless Morality”:

These studies provide empirical support for the idea that, like other psychological faculties of the mind, including language and mathematics, we are endowed with a moral faculty that guides our intuitive judgments of right and wrong. These intuitions reflect the outcome of millions of years in which our ancestors have lived as social mammals, and are part of our common inheritance. … [I]t is our own nature, not God, that is the source of our morality.

Written by Niclas Berggren

8 april 2010 at 5:13

Kan en ateist leda bön?

Ja, Richard Dawkins leder bordsbön:

At a lunch party I was placed next to a well-known female rabbi, now ennobled. She asked me, somewhat belligerently, whether I said grace when it was my turn to do so at High Table dinner in my Oxford college. ”Yes,” I replied, ”Out of simple good manners and respect for the medieval traditions of my college.” She attacked me for hypocrisy, and was not amused when I quoted the great philosopher A J (Freddy) Ayer, who also was quite happy to recite the grace at the same college when he chanced to be Senior Fellow: ”I will not utter falsehoods”, said Freddy genially, ”But I have no objection to making meaningless statements.”

Själv är jag nog både mer militant i min ateism och mer anti-traditionalistisk än Dawkins: jag skulle ha svårt för att leda eller delta i böner och skulle verka för att traditionen med bordsbön skulle överges. Detta trots att jag instämmer i att böner, från mitt perspektiv, handlar om att yttra meningslösa saker. Men kanske borde jag släppa min starka aversion mot vissa religiösa yttringar och, likt Dawkins, slappna av lite? Jag försökte mig faktiskt på det under en konsert i en kyrka härförleden, då jag med viss entusiasm sjöng med i några psalmer. Full av ironi, förstås, men ändå.

Se även de tidigare inläggen ”Ska man respektera religion?” och ”Skeptisk ironi istället för ateism”.

Written by Niclas Berggren

21 mars 2010 at 16:27

Uppvaknande under nattvarden

Hjalmar Söderberg beskriver i Martin Bircks ungdom hur den unge Martin under sin konfirmationshögtid plötsligt ser klart vad det hela rör sig om:

Men då han … såg prästerna i sina kåpor röra sig av och an framför altaret, medan de sysslade med brödet och vinet och buro handdukar över armen liksom kypare, kände han svindel och äckel och kunde icke förstå, att han hade låtit narra sig med på detta.

Som tur är verkar dagens ungdom i hög grad dela Martin Bircks uppfattning.

Written by Niclas Berggren

6 februari 2010 at 10:11

Är ateismen en religion?

Vissa menar att ateismen är ett slags religion. En märklig hållning, kan tyckas, vilket också påpekas av bibelexperten, professor emeritus Bertil Albrektson:

Min spontana reaktion är väl helt enkelt att ateism och religion inte går ihop, att de tvärtom utesluter varandra. Själva poängen med ateismen kan ju sägas vara att man förnekar gudstrons berättigande; sammanställningen förefaller då att vara självmotsägande, någonting i stil med en fyrkantig cirkel eller en långhårig flintskalle.

Någon kanske invänder att ateism som religion syftar på att vi aldrig kan veta något med full säkerhet och att ateism därför, i lika hög grad, som religion, bygger på obevisade teser. Albrektson låter sig inte imponeras av sådana kunskapsnihilistiska påståenden:

Den som hävdar existensen av något måste ju kunna ge hållbara skäl för att det verkligen förhåller sig så som påstås, medan den som ställer sig skeptisk kan nöja sig med att konstatera att sådana skäl saknas. Existens kan beläggas på ett annat sätt än icke-existens. Bevisbördan, plikten att styrka sin tes med belägg och argument, vilar rimligen främst på den som påstår att något finns.

Just så. Det är befängt att påstå att ateismen är en religion.

Written by Niclas Berggren

22 januari 2010 at 11:59

Muslimsk fientlighet mot ateister

Imamen i Nyköping är  inte ensam inom islam om att se ateism som den största synden. Shejk Muhammad Al-Munajjid har följande att säga om dem som är i avsaknad av gudstro:

Whoever denies the Creator or refuses to worship Him, or joins others in worship with Him, deserves the most severe punishment, because for a man to deny his Creator, or refuse to worship Him, or join others in worship with Him, is the most serious of human sins, the most abhorrent of beliefs and the worst deviation. If a person is like this, there is no value in any good deed that he does. The atheist who does deeds that are good in his own eyes, and does whatever good deeds he can for his society, is like a man who kills his father and mother and takes good care of dogs. Does it not make sense that he should be punished and that his good treatment of dogs should not count for anything? The most important rights are the rights of Allaah, which are that He should be acknowledged and worshipped.

Charming.

Written by Niclas Berggren

3 januari 2010 at 7:15

Publicerat i ateism, grymhet, islam, religion

Är ateister eller religiösa mest arroganta?

I en videointervju för Washington Post försvarar Richard Dawkins de stridbara ateisterna och menar att det är de religiösa som är arroganta. Det är inte ateisterna som påstår sig veta saker som inte går att veta. Ödmjukt erkänner han att han inte är helt säker på att gudar inte existerar, på samma sätt som han inte är helt säker på att feer eller enhörningar inte existerar. Men hur i hela friden kan någon påstå sig veta att Jesus föddes av en jungfru?

Written by Niclas Berggren

22 december 2009 at 17:51

Publicerat i ateism

Den största synden

Den nyvalde imamen i Nyköping, Ali Mustafa, anger vilken den största synden är:

– Att vara ateist och inte tro på Gud och att han skapat allt.
Och därefter?
– Att döda en annan människa.

Intressant rangordning – och intressant att anse att man kan klandras för frånvaro av en trosuppfattning, som om man väljer vad man tror och inte tror på.

Själv förkastar jag själva begreppet synd; även Lord Russell fann det märkligt. Antagligen syndfullt av oss, i imam Mustafas ögon.

Written by Niclas Berggren

18 december 2009 at 13:29

Ateist på Operan

Ikväll såg jag en av mina absoluta favoritoperor, Richard Strauss Elektra, framföras på Kungliga Operan, med Katarina Dalayman som mästerlig huvudrollsinnehavare. Mitt i alla de känslostormar som drabbar Elektra proklamerar hon en viktig insikt:

Es sind keine Götter im Himmel!

Se några utdrag från den nu aktuella uppsättningen här:

Written by Niclas Berggren

16 december 2009 at 22:45

Publicerat i ateism, genier, idoler, opera

En dold gud

Nyligen kom antologin 50 Voices of Disbelief ut, i vilken olika människor förklarar varför de inte tror på existensen av någon gud. Ophelia Benson tar i sitt kapitel ”A Deal-Breaker” fasta på det märkliga i att tro på en gud som döljer sig:

A God that permanently hides, and gives us no real evidence of its existence – yet considers it a virtue to have faith that it does exist despite the lack of evidence – is a God that’s just plain cheating, and I want nothing to do with it. It has no right to blame us for not believing it exists, given the evidence and our reasoning capacities, so if it did exist and did blame us, it would be a nasty piece of work. Fortunately, I don’t worry about that much, because I don’t think it does exist.

Jag håller helt med – och kommer att tänka på professor Ted Dranges två argument som säger att gudars osynlighet implicerar att de inte existerar.

Written by Niclas Berggren

14 december 2009 at 9:49

Publicerat i ateism, filosofi, gudomlig, religion

En överflödig hypotes

Från fotnot 31 i F. A. Hayeks The Counter-Revolution of Science:

Laplace‘s answer to Napoleon when asked why in his Mecanique Celeste the name of God did not appear: ”Je n’ai pas besoin de cette hypothese.”

Översättning av franskan: ”Jag har inte behov av denna hypotes.” Se även inlägget ”Ateistisk vetenskap”.

Written by Niclas Berggren

7 december 2009 at 5:16

Publicerat i ateism, religion, vetenskap

Är Dawkins psycho?

Ännu en ateist, the one and only Camille Paglia, kritiserar den nya ateismens frontfigur:

paglia

On other matters, I was recently flicking my car radio dial and heard an affected British voice tinkling out on NPR. I assumed it was some fussy, gossipy opera expert fresh from London. To my astonishment, it was Richard Dawkins, the thrice-married emperor of contemporary atheists. I had never heard him speak, so it was a revelation. On science, Dawkins was spot on — lively and nimble. But on religion, his voice went ”Psycho” weird (yes, Alfred Hitchcock) — as if he was channeling some old woman with whom he was in love-hate combat. I have no idea what ancient private dramas bubble beneath the surface there. As an atheist who respects and studies religion, I believe it is fair to ask what drives obsessive denigrators of religion. Neither extreme rationalism nor elite cynicism are adequate substitutes for faith, which fulfills a basic human need — which is why religion will continue to thrive in our war-torn world.

Fastän jag ofta tilltalas av Paglia och hennes analyser finner jag hennes attack omotiverad i detta fall och hennes prediktion om religionens framtid tveksam. Jag stödjer och hoppas på extrem rationalism, helt enkelt.

Written by Niclas Berggren

22 november 2009 at 5:02

Publicerat i ateism, rationalitet, religion

Nobelpristagare om den kristna guden

saramagoNobelpristagaren i litteratur José Saramago skräder inte orden:

This time his target is the Bible itself, which he describes as ”a manual of bad morals,” and a ”catalogue of cruelties and of the worst of human nature.” … It took ”a thousand years and dozens of generations” to write the Bible, which depicts a ”cruel, spiteful, vengeful, jealous and unbearable God,” said the writer, who recommended people not to trust ”the God depicted in the Bible.” He said he would not have to settle accounts with God, because ”the human brain is a great creator of absurd notions, and God is the most absurd one of all.”

Så klartänkt, så uppfriskande!

Written by Niclas Berggren

9 november 2009 at 17:38

Ateistisk vetenskap

Professorn i evolutionär biologi J. B. S. Haldane, i Fact and Faith (1934):

My practice as a scientist is atheistic. That is to say, when I set up an experiment I assume that no god, angel or devil is going to interfere with its course; and this assumption has been justified by such success as I have achieved in my professional career. I should therefore be intellectually dishonest if I were not also atheistic in the affairs of the world.

Written by Niclas Berggren

7 november 2009 at 17:54

Publicerat i ateism, religion, vetenskap

Schism mellan ateister

De nya ateisterna, bl.a. Richard Dawkins, Sam Harris, Daniel Dennett, Christopher Hitchens, P. Z. Myers och Jerry Coyne, faller inte alla i smaken. Det finns faktiskt ateister som ogillar dem och deras höga svansföring. Två exempel:

  • ruseProfessorn i filosofi Michael Ruse: ”[H]ow dare we be so condescending? I don’t have faith. I really don’t. Rowan Williams does as do many of my fellow philosophers like Alvin Plantinga (a Protestant) and Ernan McMullin (a Catholic). I think they are wrong; they think I am wrong. But they are not stupid or bad or whatever. … I don’t think I am wrong, but the worth and integrity of so many believers makes me modest in my unbelief.”
  • greenProfessorn i matematik Michael Green: ”I get angry with people who are wildly atheist, because they sort of deny any humanity whatsoever. They deny the poetry – and they talk as if we understand everything, including love, and actually there are beautiful things which can move you in ways that presumably can be understood entirely in terms of complex pathways in the brain, but that’s still not a useful way of thinking of them. So I get annoyed by ultra-atheists who aren’t willing to tolerate anything – I suppose I’m less atheist than that.”

Själv står jag på de nya ateisternas sida: jag är med andra ord inte bara ateist utan även anti-teist. Precis som Richard Dawkins är jag trött på attityden att religion ska betraktas som något intellektuellt respektabelt, som man tyst ska acceptera. Den tiden är förbi.

Written by Niclas Berggren

3 november 2009 at 5:51

Publicerat i aktivism, ateism, bråk, religion

Lästips för den rationellt sinnade

Written by Niclas Berggren

26 oktober 2009 at 15:12

Publicerat i ateism, rationalitet, religion

Är bibelns gud god?

Så här är Jahve – den gud som bl.a. kristna dyrkar – enligt 5 Mosebok 13:

Om en profet eller drömskådare träder fram hos dig, utlovar ett tecken eller under och vill övertala dig att tjäna andra gudar, som du inte känner, och om detta tecken eller under inträffar, skall du inte lyssna till vad en sådan profet eller drömskådare säger, ty Herren, er Gud, vill sätta er på prov för att se om ni verkligen älskar Herren, er Gud, av hela ert hjärta och med hela er själ.

Herren, er Gud, skall ni följa, honom skall ni frukta, hans bud skall ni hålla, honom skall ni lyda, honom skall ni tjäna och hålla er till.

Men profeten eller drömskådaren skall dödas, eftersom han manade till trolöshet mot Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egypten och befriat er ur slavlägret. Han ville locka dig bort från den väg som Herren, din Gud, har befallt dig att gå. Du skall utrota det onda ur folket.

Om din egen bror, din son eller din dotter eller kvinnan i din famn eller din närmaste vän i hemlighet söker förleda dig och övertala dig att tjäna andra gudar, som varken du eller dina fäder har lärt känna, sådana gudar som folken omkring er dyrkar, nära eller fjärran, från jordens ena ände till den andra, då skall du inte ge efter eller lyssna till en sådan person. Visa ingen förskoning eller barmhärtighet. Skydda honom inte utan ta hans liv. Du skall själv vara den förste som lyfter handen för att döda honom, och sedan skall hela folket göra på samma sätt.

Du skall stena honom till döds, därför att han försökte locka dig bort från Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.

Hela Israels folk skall känna fruktan när de hör om detta, och sedan skall ingen göra något så ont hos dig.

Skulle du om någon av de städer som Herren, din Gud, ger dig att bo i få höra att ondsinta män ur ditt folk har förlett invånarna och övertalat dem att tjäna andra gudar, som du inte känner, skall du noga undersöka detta, göra efterforskningar och anställa förhör. Om det verkligen är sant att något så skändligt har skett i ditt folk skall du hugga ner stadens invånare med svärd, du skall viga staden och alla som finns där åt förintelse. Också djuren skall huggas ner.

Samla på torget allt du tar som byte, och bränn staden och allt byte som ett heloffer åt Herren, din Gud. Den skall förbli en ruinhög för all framtid och får aldrig byggas upp igen.

Ingenting som har vigts åt förintelse får bli kvar i din ägo. Så stillas Herrens glödande vrede, han förbarmar sig över dig och gör dig i sin barmhärtighet till ett talrikt folk, så som han med ed lovade dina fäder, därför att du lyssnar till Herren, din Gud, håller alla hans bud, som jag i dag ger dig, och gör det som är rätt i Herrens, din Guds, ögon.

Som sagt, grymmare än Stalin.

Tips: Bryan Caplan, som i sin ungdom bl.a. skrev ”Letter Against the Christians”.

Written by Niclas Berggren

4 oktober 2009 at 12:03

Ignosticism och apateism

Inställningen – eller avsaknaden av inställning – till religion kan ta sig många former. Monoteism, polyteism, ateism (stark och svag) och agnosticism är kanske de mest välkända; men därtill kan läggas ignosticism och apateism. Vad avses med dessa två synsätt?

Min syn: jag har viss sympati för båda dessa synsätt. Jag anser emellertid att ignosticism går att förena med den svaga ateism jag företräder, och så länge religion påverkar saker jag bryr mig om på ett i huvudsak negativt sätt kan jag inte vara apateistisk. Om religiösa själva vore apateistiska, eller om de skulle utöva sin religion strikt privat, skulle jag också vara det, men de flesta är tvärtom aktivistiska och försöker påverka människor och politik. Jag fortsätter därför min bana som aktivistisk anti-teist.

Tips: Niklas Elert.

Written by Niclas Berggren

28 september 2009 at 6:32

Lönlösa ”bevis”

Bertrand Russell svarar en brevskrivare (en präst vid namn Holdsworth) den 3 januari 1953:

Senare delen av ert brev tar upp de intellektuella argumenten. För min del kan jag inte betrakta någon av de moderna omformuleringarna av de gamla gudsbevisen som någon som helst förbättring. Jag tror inte att ens ett enda av dem kan övertyga någon annan än dem som hyser en brinnande önskan om att de till varje pris ska vara sanna.

Ur Bäste Bertrand Russell… Ett urval av hans brevväxling med allmänheten 1950—68 (Stockholm: Natur och Kultur, 1969). Se även det tidigare inlägget ”Tro utan argument”.

Written by Niclas Berggren

5 september 2009 at 8:11

Gud eller staten?

Niklas Ekdal i DN idag:

Är Sverige världens mest välmående samhälle därför att vi är så föga religiösa? Eller är vi föga religiösa därför att vi lever i världens tryggaste samhälle? För mig är det uppenbart att den sistnämnda tolkningen ligger närmast sanningen.

James Buchanan i ”Afraid to Be Free: Dependency as Desideratum”:

For many, the state, as the collectivity, moved into the gap left by the demise of the church’s parental role. The individual who sought familylike protection, but who no longer sensed the presence of such protection in the church, or in God so embodied, found a substitute in the collectivity. The individual could feel that he or she “belonged” to the larger community and was necessarily dependent on that community. The death of God and the birth of the national state, and especially in its latter-day welfare state form, are the two sides of the coin of history in this respect.

Ja, det finns dilemman för en liberal ateist. Ska man föredra Skylla (en stor stat) eller Karybdis (livaktig religion)? Kan man tänka sig frånvaron av båda? Krävs då istället någon annan övergripande institution som ger individer trygghet och en känsla av sammanhang? Är tanken på autonoma utan en sådan institution orealistisk? Jag hoppas (delvis inspirerad av Nietzsche) inte det.

Written by Niclas Berggren

25 augusti 2009 at 7:55

Paradiset på jorden

Professorn i biologi vid University of Chicago Jerry Coyne om behovet av religion:

Entire countries like Sweden and Denmark are atheistic and yet moral — indeed, more moral than the religion-ridden U.S.  Doesn’t that tell us that we don’t need religion?

Written by Niclas Berggren

16 augusti 2009 at 18:09

Publicerat i ateism, moral, religion

Moralpsykologen Nietzsche

Vad får människor att bete sig, och att inte bete sig, på ett visst sätt? Många har fått för sig att de moraluppfattningar man har spelar stor roll. Måhända har de inspirerats av Kants syn på saken:

So on the Kantian view of moral psychology, (1) agents impose moral requirements on themselves, and (2) these self-imposed requirements are motivationally effective.

Problemet är bara att detta synsätt inte stämmer så väl överens med empirisk psykologisk forskning. Den ger istället stöd för Nietzsches moralpsykologiska uppfattning:

Nietzsche and Morality

Nietzsche would say that people do have conscious moral principles but that these principles have only a limited impact on the behaviors they actually end up performing. More typically, people first perform certain behaviors and then develop principles that serve to justify the behaviors they have already performed. The most important factors in the origin of moral behavior are people’s basic psychological and physiological traits; the conscious moral principles largely serve as post hoc justifications for behaviors that would have been performed either way.

Detta är t.ex. intressant med tanke på vissa religiösa personers uppfattning, att människor förfaller till omoral utan religionens moraliska principer. Detta är också i linje med forskningsresultat som visar att människor runtom i världen, oavsett religiös uppfattning, har snarlika intuitioner i centrala moralfrågor.

*Båda citaten kommer från Knobe, Joshua och Leiter, Brian (2007). ”The Case for Nietzschean Moral Psychology.” I Leiter, Brian och Sinhababu, Neil (red.), Nietzsche and Morality. Oxford: Oxford University Press: 83-109.

Written by Niclas Berggren

2 augusti 2009 at 18:17

Låg Gud bakom dödsbranden?

Idag begravs de döda från branden i Rinkeby. Pappan till de omkomna har sagt följande:

Gud gav mig min familj och nu har han tagit den ifrån mig.

Det fick mig att tänka på att man kan ha ett av tre synsätt när något hemskt händer:

1. Det finns en allsmäktig och allvetande gud som är ytterst ansvarig för allt som sker. [Muslimers synsätt]
2. Det finns en allsmäktig och allvetande gud som inte är ytterst ansvarig för allt som sker. [Kristnas synsätt]
3. Det finns ingen allsmäktig och allvetande gud. [Mitt synsätt]

Jag finner den första synen mer intellektuellt tilltalande än den andra. Om man tror på en allsmäktig och allvetande gud måste rimligen allt som sker bero på att han vill att det ska ske. Det inser och erkänner muslimer, som pappan i Rinkeby, men sällan kristna, som istället (utan att lyckas särskilt väl) gör allt för att förneka detta. Förnekelsen sker antingen genom krystade försök till teologiska argument eller genom tal om ”mysterium”. Anledningen är att de annars tvingas erkänna att den gud de tror på inte är rakt igenom god. I den här fundamentala frågan föredrar jag alltså islams gudsbild framför kristendomens – den förra är logisk och hederlig.

Man kan förstås undra varför personer med den första synen väljer att dyrka en sådan gud, som orsakar lidande och död utan att behöva göra det, men det är en annan fråga, som snarast bör analyseras med psykologiska metoder. (Man kan ju tro på en guds existens utan att dyrka denne.)

Media: SvD, DN

Written by Niclas Berggren

30 juli 2009 at 18:42

Sommarläger i kritiskt tänkande

I England ordnas i sommar, med stöd av Richard Dawkins, läger för barn som vill lära sig att tänka kritiskt. En pappa är inte helt förtjust i tanken på att sonen kommer hem fullständigt rationell:

Imagine trying to celebrate the little beast’s birthday: ”Many happy returns, Darling. Now blow out the candles and make a wish.”
”Certainly not, Father. This is a futile custom. There is no evidence to support the notion that blowing out the candles on a Marks & Spencer Victoria sponge increases the likelihood of one’s desires becoming reality.”
”Right. I see. Sorry. Well, luckily, we’ve bought some nice gifts for you.”
”On the contrary, Father, luck did not influence your purchases. Indeed, there is no such thing. To believe otherwise is flabby thinking.”
”Oh, God.”
”Please don’t say that, Father. You know perfectly well that the deity whose name you invoke does not exist.”
”That Camp Quest thing really had an effect on you, hasn’t it. I suppose you’ll be wanting to go on the course they’re organising for Easter…”
”Most assuredly not. Easter is a spurious festival based on the fallacy that a man came back from the dead, which double-blind experiments have proved impossible. In consequence, I refuse to recognise Easter and shall spend the holiday period at school, whether or not my teachers are in attendance.”

För egen del finner jag denne mini-Dawkins charmerande! När han växer upp får han bli min medbloggare i kampen för rationalitet och upplysning.

Written by Niclas Berggren

10 juli 2009 at 15:00

Skeptisk ironi istället för ateism

Professorn i filosofi Simon Blackburn är inte imponerad av ”de nya ateisterna”, som argumenterar hårt mot religiösa föreställningar. Detta trots att han själv är i avsaknad av gudstro. Istället slår han ett slag för David Humes skeptiska ironi som en passande inställning i frågan om en gud existerar eller ej:

So is Hume himself an atheist? The word does not fit, and he never described himself as such. He is much too subtle. Philo the sceptic says that we cannot understand or know anything about a transcendent reality that explains or sustains the ongoing order of nature, while theists such as Demea say that we cannot understand or know anything about the transcendent reality, which is God, that explains or sustains the ongoing order of nature. Since the inserted clause does not help us in the least, the difference between them is merely verbal. And this is Hume’s conclusion. …

But it is also wrong to call Hume an agnostic. That would imply a definite question about which we do not know the answer. But since there is no definite question at stake, that too lapses.

Tänkvärt. Kanske är talet om en gud så mystiskt att det helt enkelt inte går att analysera och att det därför inte är värt att ta på allvar? Jag kommer att tänka på analytisk ateism.

Written by Niclas Berggren

21 juni 2009 at 15:17

Publicerat i ateism, filosofi, ironi, religion

Gjorde ateismen Stalin ond?

Ateister anklagar ibland religioner för att ha orsakat ondska. Tänk på korståg, inkvisition, terrorism, krig och förföljelse av oliktänkande. Religiösa kontrar då ofta med att Hitler, Stalin och Mao var onda ateister. Hur ska man se på påståenden av denna typ? Chaospet reder ut begreppen:

enhörning

Se även det tidigare inlägget ”Grymmare än Stalin”.

Written by Niclas Berggren

14 juni 2009 at 12:11

Orwell om religion

George Orwell i ”Such, Such Were the Joys”:

Take religion, for instance. You were supposed to love God, and I did not question this. Till the age of about fourteen I believed in God, and believed that the accounts given of him were true. But I was well aware that I did not love him. On the contrary, I hated him, just as I hated Jesus and the Hebrew patriarchs. If I had sympathetic feelings towards any character in the Old Testament, it was towards such people as Cain, Jezebel, Haman, Agag, Sisera: in the New Testament my friends, if any, were Ananias, Caiaphas, Judas and Pontius Pilate. But the whole business of religion seemed to be strewn with psychological impossibilities. The Prayer Book told you, for example, to love God and fear him: but how could you love someone whom you feared? 

Ja, är det inte märkligt att tro på en guds existens och en vilja att dyrka och älska denna gud i allmänhet anses höra ihop? Kan man inte tro att guden X existerar och samtidigt vara oberörd av X eller t.o.m. finna X avskyvärd och motarbeta X? Ungefär som med människor: man kan tro att A existerar utan att dyrka och älska denne. Jag tänker mig dessa kombinationsmöjligheter:

gud_x

Om någon tror på guden X förutsätts han vara en positiv troende. Men det finns andra möjligheter, vilket den unge Orwell illustrerar. Likaså torde det finnas olika inställningar bland sådana som inte tror att X existerar — det finns ateistiskt religiösa, vanliga ateister och anti-teister. Orwell fördjupar vår förståelse av vad det kan innebära att tro eller inte tro på en gud.

Han klargör också det absurda och stötande i att anse att någon bör straffas för att man inte är positivt troende (som i kristendomen, där X kallas Jahve och där alla utom de positivt troende anses värda evigt straff). Som om man fritt väljer om man tror att X existerar och som om man, om man tror att X existerar, fritt väljer sin känsla (kärlek, indifferens eller avsky) inför denne gud. I sanning en omoralisk religiös lära, den kristna. Tur att den är falsk. (Ni märker i vilken ruta i tabellen jag återfinns.)

Written by Niclas Berggren

3 juni 2009 at 7:22

Bussreklam i USA

busskampanj

Written by Niclas Berggren

25 maj 2009 at 18:20

Katoliker och kommunister

orwellGeorge Orwell identifierar något de har gemensamt:

The Catholic and the Communist are alike in assuming that an opponent cannot be both honest and intelligent. Each of them tacitly claims that ”the truth” has already been revealed, and that the heretic, if he is not simply a fool, is secretly aware of ”the truth” and merely resists it out of selfish motives.*

Två reflexioner:

  1. Påståenden av detta slag kan förstås aldrig motbevisas, men de är obehagliga i det att de antyder att meningsmotståndare medvetet ljuger. Underminerar inte detta ett rationellt offentligt samtal?
  2. Det intressanta är att båda säger sig stå för sanningen. Kommunisten anser att katoliken ”innerst inne” inser (den kommunistiska) sanningen; katoliken anser att kommunisten ”innerst inne” inser (den katolska) sanningen. Hur föreslår de att sådana konflikter ska kunna lösas? Knappast genom att beskylla varandra för att ljuga. 

*Ur ”The Prevention of Literature”, Polemic, nr 2, januari 1946.

Written by Niclas Berggren

10 maj 2009 at 9:02

Kaxig mot kyrkan

kyrka_romWitold Gombrowicz insåg helt plötsligt under ett besök i Rom att han kunde gå in i en kyrka med hatten på:

Det var min uppgift att tala om för denna kyrka, dessa madonnor, detta romerska forum, dessa fresker och bibliotek: ”Ni är bara ett påhäng på människan, inget annat”. Efter Ferdydurke hade jag verkligen rätt att gå in i kyrkan med hatten på och det var inte bara någon enkel lustighet, det var en medveten handling utan något som helst samband med kommunismen, hitlerismen eller någon som helst dadaism eller surrealism, jag var i min egen rätt när jag gjorde det.

Allt fler ateister följer Witolds fina exempel och slutar visa vördnad för den kristna kyrkan och dess förkunnelse. Tiden av underdånighet, av hattavtagande, är förbi. ”Ni är bara ett påhäng på människan, inget annat”. 

Ur intervjuboken Testamente (s. 45). Se även de tidigare inläggen ”Slut på tålamodet””Ska man respektera religion?” och ”Ska staten betala för kyrkor?”.

Written by Niclas Berggren

5 maj 2009 at 8:28

Publicerat i ateism, kristendom, religion, respekt

Intelligens ger ateism

Hur ser förhållandet mellan intelligens och religiositet ut? Studien ”Average Intelligence Predicts Atheism Rates Across 137 Nations”, publicerad i Intelligence, finner följande samband:

Evidence is reviewed pointing to a negative relationship between intelligence and religious belief in the United States and Europe. It is shown that intelligence measured as psychometric g is negatively related to religious belief. We also examine whether this negative relationship between intelligence and religious belief is present between nations. We find that in a sample of 137 countries the correlation between national IQ and disbelief in God is 0.60.

Resultatet förvånar mig inte. Smarta människor inser i högre grad att religion är ett mänskligt påhitt. De mindre smarta tror mer okritiskt på de sagor de har fått lära sig som barn.

Written by Niclas Berggren

1 maj 2009 at 6:51

Har allting en orsak?

Det kosmologiska gudsargumentet har redan mött fatal kritik. Men varför inte slå in ytterligare en spik i kistan?

Written by Niclas Berggren

24 april 2009 at 7:01

Påskens budskap

ITALY EARTHQUAKEÅr 1755 drabbades Lissabon av en svår jordbävning. Den fick Voltaire att skriva Poème sur le désastre de Lisbonne (engelsk översättning här), en skarp kritik mot kristendomens påstående att det finns en allsmäktig, allvetande och allgod gud. Som det (mer koncist) formuleras av David Hume:

Is he willing to prevent evil, but not able? then is he impotent. Is he able, but not willing? then is he malevolent. Is he both able and willing? whence then is evil?

Det är dags att påminna sig om denna kritik nu när påsken (denna kristna högtid) är här. 

Det bisarra är att påven deklarerar att han ska be kraftfullt till den gud han inbillar sig finns, så att denne kan trösta de överlevande efter jordbävningen i Italien. Vilken underbar gud! Han kan eller vill inte förhindra lidande, men när lidandet inträder, då kan och vill han trösta. Men bara, tycks det, om påven ber kraftfullt. 

Så detta är påskens budskap: Det finns ingen gud att fira.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6DN1, DN2, DN3, DN4Dagen, Sydsvenskan, AB, Newsmill.
Tidigare inlägg: ”Det finns ingen gud” och ”Nytt system för helgdagar”.

Written by Niclas Berggren

9 april 2009 at 6:45

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: