Nonicoclolasos

Archive for the ‘hälsa’ Category

Viktminskning

Den 4 april var jag på runtinkontroll av min hälsa på Sophiahemmet. Det meddelades mig då att jag vägde 96,7 kg, en uppgång med ca 12 kg på två år. Jag hade förvisso noterat min viktuppgång: inte minst genom att kläder hade blivit för små. Jag beslöt mig omedelbart för att gå ner i vikt, av såväl hälsomässiga som estetiska skäl. Dels utökade jag min motionsinsats, från att simma två gånger per vecka till att istället göra det tre gånger per vecka (1300 m per gång) och från att springa på löpband två gånger per vecka till att istället göra det fyra gånger per vecka (5,5 km per gång); dels ändrade jag min kost och slutade helt med bröd, pasta, ris, godis, potatis, alkohol och annat med mycket kolhydrater, fett och kalorier i sig. Det har blivit mycket havregrynsgröt med skivad frukt.

Resultat illustreras i detta diagram:

Jag är mycket nöjd med denna viktminskning ned till 84,3 kg, vilket innebär en nedgång med 12,4 kg eller ca 1,8 kg per vecka under totalt sju veckor. Jag kommer nu att äta lite mer godsaker igen, om än mindre än tidigare. Jag kan slutligen nämna att jag har gått ner i vikt en gång förut, under det år jag tillbringade som gästdoktorand i USA (1993/94). Då minskade jag från drygt 100 kg till 72 kg.

Annonser

Written by Niclas Berggren

25 maj 2011 at 15:21

Publicerat i estetik, hälsa, vikt

Amning gynnar barn

Jag har förståelse för mödrar som inte ammar sina barn: det är, som jag har förstått det, ofta plågsamt, opraktiskt och oestetiskt. Man ska emellertid beakta att amning medför en del fördelar för barnen. Den nya studien ”The Effect of Brestfeeding on Children’s Cognitive Development” finner följande:

This paper examines the effect of breastfeeding on children’s cognitive outcomes, as measured by test scores in reading, writing and mathematics measured at ages 5, 7, 11, and 14. … We find that breastfeeding does have a causal effect on children’s cognitive outcomes. The “raw” difference between children who were and were not breastfed at four weeks of age is large, at a little over one third of a standard deviation. Most of this difference may be explained by maternal characteristics. However, even after controlling for these, a statistically significant difference remains. This is smaller, at a little over one tenth of a standard deviation. However, it is statistically significant across English, maths and science scores, and it persists at least until age fourteen; indeed, there is some evidence that the effect tends to grow over time.

Den metod som används för att klargöra den kausala effekten kallas propensity score matching och innebär att man jämför barn som i ”alla” relevanta avseenden har liknande bakgrund, med den skillnaden att vissa ammas och att andra inte ammas. Nå, även om effekten inte är jättestor finns den ändå där, och jag tycker att den talar för amning (liksom andra resultat som tyder på goda hälsoeffekter).

Written by Niclas Berggren

1 februari 2011 at 4:21

Publicerat i barn, hälsa, intelligens, matematik

Matvanor påverkar avkommans hälsa

Hur ens barn mår beror inte bara på social uppväxtmiljö utan också på genetiska faktorer. En ny studie, ”Paternally Induced Transgenerational Environmental Reprogramming of Metabolic Gene Expression in Mammals”, publicerad i Cell, finner en genetisk effekt på små möss av faderns matvanor:

Offspring of males fed a low-protein diet exhibited elevated hepatic expression of many genes involved in lipid and cholesterol biosynthesis and decreased levels of cholesterol esters, relative to the offspring of males fed a control diet. Epigenomic profiling of offspring livers revealed numerous modest (∼20%) changes incytosine methylation depending on paternal diet, including reproducible changes in methylation over a likely enhancer for the key lipid regulator Ppara. These results, in conjunction with recent human epidemiological data, indicate that parental diet can affect cholesterol and lipid metabolism in offspring and define a model system to study environmental reprogramming of the heritable epigenome.

Detta kan även ha implikationer för människor:

Taken together, these studies suggest that a better understanding of the environment experienced by our parents, such as diet, may be a useful clinical tool for assessing disease risk for illnesses, such as diabetes or heart disease.

Om du funderar på att bli pappa kanske du särskilt bör fundera igenom dina kostvanor.

Written by Niclas Berggren

11 januari 2011 at 5:11

Publicerat i arv, barn, biologi, djur, forskning, gener, hälsa, mat

Behovet av en ny norm

Richard Posner påpekar att det inte är lätt att få bort en gammal norm — och att det är ännu svårare att skapa en ny. Det bör inte hindra oss från att försöka då och då.

Jag plågas mycket av att befinna mig nära hostande och nysande människor (låt vara att min bacillskräck är mindre grav än Gödels). När jag funderar på lösningar på detta problem är det, förutom undvikande av handskakningar och frekvent tvagning av händerna, användande av munskydd som infinner sig som idé. (Jo, munskydd hjälper.) Problemet är bara att man anses som lätt (eller svårt) galen både om man själv bär munskydd och om man ber någon annan att bära munskydd. Detta är ett fall av en ineffektiv social norm. Denna norm behöver ersättas av en ny, som bygger på omsorg om medmänniskor. Det är den som hostar och nyser utan munskydd som ska anses galen (eller åtminstone elak) och som bör utsättas för social bestraffning.

Den svåra frågan är hur det går till att byta norm. Kan offentliga förebilder vara en väg framåt? Om kungen, Lill-Babs och Gunde Svan börjar använda munskydd offentligt kan andra tänkas följa efter (vissa kan vi dock klara oss utan i denna kamp). Problemet med att börja som enkel privatperson är att normen antagligen är sådan att det krävs en viss (koordinerad) andel som utmanar den: gör enstaka individer det kommer de bara att betraktas som galna, i enlighet med rådande norm. Här krävs ett samlat angreppssätt — man måste nå en tipping point.

Finns andra sätt än att använda offentliga förebilder? Kanske kan Folkhälsoinstitutet göra nytta genom att sprida information och driva kampanj? Kanske kan skolor införa en regel om munskydd? Kanske kan entreprenörer designa vackra och färgglada munskydd — munskydd som fashion statement? Kanske kan livsmedelsbutiksägare börja saluföra munskydd efter initiativ ovanifrån? Kanske kan man peka på erfarenheter från andra länder?  I Japan verkar man ha lyckats nå en annan jämvikt än den som dessvärre råder i Sverige och de flesta andra länder jag vistas i.

Nu krävs krafttag!

Not 1: En liten risk med mitt förslag är att det i nuvarande läge kan vara så att många hostare och nysare stannar hemma istället för att gå ut och smitta ned andra. Om användande av munskydd inleds i breda folklager kan den typen av omtänksamma peresoner börja tänka att de kan gå ut, bara de bär munskydd. Eftersom det antagligen smittar mindre när hostare och nysare stannar hemma, jämfört med om de går ut med munskydd, kan åtgärden bli kontraproduktiv. (Läs vidare om Peltzman-effekten.) Å andra sidan måste man beakta intäktssidan av att hostare och nysare blir mer mobila: de kanske därigenom kommer att kunna vara mer produktiva, vilket kan gynnas andra; dessutom kommer de antagligen själva att bli lyckligare, när de kan komma ut och röra sig. Kan detta t.o.m. tala för statliga subventioner av munskydd?
Not 2: Läsare av F. A. Hayek inser att jag här förespråkar ett slags konstruktivism — och här försöker jag försvara mig.
Not 3: Jag har tidigare skrivit om en annan ineffektiv norm
Not 4: Jag ser ett problem med förslaget: staten kan tänkas vilja motarbeta det då det kan försvåra bekämpningen av terrorism och annan brottslighet. Bovar kan dölja sig bakom munskydd.

Written by Niclas Berggren

3 januari 2011 at 4:33

IQ och hälsa

Är intelligenta män friskare än ointelligenta? Ja, enligt studien ”Does a Fitness Factor Contribute to the Association between Intelligence and Health Outcomes? Evidence from Medical Abnormality Counts among 3654 US Veterans”, publicerad i Intelligence. Hur kan det komma sig? En möjlighet:

This offers tantalising – yet preliminary – evidence that health and intelligence are the result of common genetic factors, and that low intelligence may be an indication of harmful genetic mutations.

En annan möjlighet är att smartare män bättre inser hur de ska leva för att uppnå bättre hälsa.

Written by Niclas Berggren

11 november 2010 at 15:06

Ett friskare Sverige?

Dr. Lundbäck summerar:

När Alliansen tillträdde uppgick antalet förtidspensionärer till 553 360. Nu är antalet nere i 459 975, en minskning med 93 385 personer. Antalet sjukskrivna uppgick i maj 2006 till  206 178 personer. I maj 2010 (senast tillgängliga siffra) var antalet 98 034, alltså 108 144 eller 52 procent färre. Sammanlagt är det alltså 201 529 som inte längre är sjukskrivna eller förtidspensionerade, till stor del resultatet av ett tydligare regelverk och en bättre fungerande rehabilitering. Vallöftet har med andra ord uppfyllts med råge. Minskningen av den samlade ohälsan under fyra år uppgår faktiskt till så mycket som 27 procent.

Här kan man följa utanförskapets utveckling över tid.

Written by Niclas Berggren

16 september 2010 at 17:51

Publicerat i hälsa, regler, sjukdom

Sambandet mellan välstånd och livslängd

Tips: Will Wilkinson.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

1 juni 2010 at 23:25

Publicerat i hälsa, välstånd

%d bloggare gillar detta: