Nonicoclolasos

Archive for the ‘konkurrens’ Category

Konkurrensens ekonomiska betydelse

Är konkurrens företag emellan viktig för ekonomisk tillväxt? Den saken undersöks i ett såväl historiskt som modernt perspektiv i studien ”British Relative Economic Decline Revisited”. Begreppet konkurrens förstås i vid mening och innefattar sådant som rätt att starta företag och gå in på existerande marknader (dvs. frånvaro av vissa typer av regleringar) och att staten avhåller sig från att konservera existerande industristrukturer genom stöd och industripolitik.

Forskaren beskriver några av slutsatserna i sin studie:

The results of the “Thatcher Experiment” in the 1980s make the case and paved the way for reversing relative economic decline. Competition was much strengthened by ongoing trade liberalisation, deregulation, and discontinuing 1970s’ industrial policy. As competition strengthened, there were major changes in industrial relations which were associated with organisational change, together with divestment and restructuring in large firms.

At the sectoral level, stronger competition and greater openness were correlated with improved productivity performance. As the age of information and communication technology came along, Britain was able to embrace the opportunities associated with rapid diffusion of the new technologies, which required big changes in working practices and management hierarchies, better than its continental-European peer group. This would not have happened with 1970s-style industrial relations and a heavily-regulated service sector.

Kan Thatchers inriktning mot reformer som ökade konkurrensen bero på hennes insikter om entreprenörskapets betydelse?

Written by Niclas Berggren

12 juli 2011 at 5:26

Vikten av att nya företag kan utmana gamla

Om etablerade företag inte utmanas av nya är risken att de fortlever med låg produktivitet: värden som kunde ha skapats skapas då inte. Ett hinder för att de gamla aktörerna på en marknad ska utmanas är kostnader för att starta och driva nya företag, kostnader som inte minst bestäms av lagar och regler. Kostnaderna varierar mellan länder: i Danmark utgör de ca 2,3 procent av BNP och i USA 3 procent — medan motsvarande siffror i Italien är 21,7 procent och i Spanien 32,8 procent. Den nya studien ”The Regulation of Entry and Aggregate Productivity” indikerar att adminstrativa kostnader för att starta nya företag som konkurrerar med gamla har en negativ effekt på välståndsutvecklingen:

This paper has analyzed the effect of small shifts in entry cost in a dynamic stochastic model of heterogeneous firms with technology adoption. Results fit the observed patterns qualitatively, and correspond to 10 to 20% of observed differences: a country with lower entry cost has higher productivity and output despite lower capital intensity, and it has higher firm turnover. Notably, the consumption loss caused by increasing administrative entry cost is a multiple of the direct burden of the regulation.

Sambandet illustreras i denna figur:

Studien klargör vikten av ett enkelt, lätthanterligt och transparent regelverk för nya företag som möjliggör konkurrens.

Written by Niclas Berggren

4 februari 2011 at 5:20

Förbättrar friskolor elevers prestationer?

Det finns få som idag ifrågasätter friskolesystemet i Sverige. Det kan man hälsa med tillfredsställelse, om man bryr sig om goda testresultat. En ny studie, ”‘Every Catholic in a Catholic School’: Historical Resistance to State Schooling, Contemporary School Competition, and Student Achievement Across Countries”, publicerad i Economic Journal, finner nämligen att friskolor är gynnsamma för elevers prestationer. Forskarna beskriver sina resultat:

Our results indicate that the share of schools that are privately operated has an economically and statistically significant positive effect on student achievement in mathematics, science, and reading … Importantly, much of the positive effect of private school shares accrues to students in public schools, suggesting that the overall effect is not simply due to privately operated schools being more effective, but rather it reflects benefits of competition. … Interestingly, descriptive evidence also suggests that a larger share of privately operated schools is also associated with a strong reduction in the dependence of student achievement on socioeconomic status – as long as all schools are publicly financed (Woessmann et al. 2009). In other words, the additional choice created by public funding for privately operated schools seems to particularly benefit disadvantaged students and thus boost equity in the school system.

En illustration av sambandet:

Dessa resultat är helt i linje med en tidigare studie av effekten av friskolor just i Sverige. Den som motsätter sig friskolor får gärna klargöra på vilken grund, givet vad forskningen verkar visa om deras effekter.

Written by Niclas Berggren

3 december 2010 at 4:27

Bör IPCC regleras?

Klimatfrågan är viktig och kontroversiell. Professor Richard Tol menar i ”Regulating Knowledge Monopolies: The Case of the IPCC” att Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), som helt dominerar kunskapsuttolkningen i klimatfrågan, utgör ett naturligt monopol och att den därför behöver regleras för att fungera bättre:

I argue that the IPCC has a natural monopoly, as a new entrant would have to invest time and effort over a longer period to perhaps match the reputation, trust, goodwill, and network of the IPCC. The IPCC is a not-for-profit organization, and it is run by nominal volunteers; it therefore cannot engage in the price-gouging that is typical of monopolies. However, the IPCC has certainly taken up tasks outside its mandate; the IPCC has been accused of haughtiness; innovation is slow; quality may have declined; and the IPCC may have used its power to hinder competitors. There are all things that monopolies tend to do, against the public interest. The IPCC would perform better if it were regulated by an independent body which audits the IPCC procedures and assesses its performance; if outside organizations would be allowed to bid for the production of reports and the provision of services under the IPCC brand; and if policy makers would encourage potential competitors to the IPCC.

Jag instämmer, inte därför att jag misstror IPCC:s övergripande slutsatser, utan därför att jag anser att man som lekman i regel bör underordna sig experters kunskapsutlåtanden. Kan man förbättra den process genom vilken experterna kommer fram till sina uppfattningar är det inte minst viktigt för den okunnige lekmannen, men också förstås för politiker som fattar beslut.

Written by Niclas Berggren

14 oktober 2010 at 5:12

Hur påverkar friskolor lärarlönerna?

När privatiseringar och avregleringar diskuteras brukar effekter på konsumenter och producenter stå i fokus. (Hur påverkas priser och utbud? Ökar vinsterna?) Ganska sällan tas frågan om hur de anställda påverkas upp. En ny studie av Lena Hensvik, ”Competition, Wages and Teacher Sorting: Four Lessons Learned from a Voucher Reform”, gör emellertid det, genom att studera hur svenska lärarlöner har påverkats av friskolor:

The results suggest that competition translates into higher wages, also for teachers in public schools. While the average increases are modest new teachers gain 2 percent and high ability teachers in math and science receive 4 percent higher wages in the most competitive areas compared to areas without any competition from private schools.

Jag har tidigare rapporterat att svenska lärarlöner är låga. Högre och mer differentierade löner kan nog påverka vilka som väljer att bli lärare, vilket kan ha effekter på kompetensen och kvaliteten på undervisningen. Det är inte minst intressant att även kommunalt anställda lärare berörs (liksom elever i kommunala skolor tycks beröras av förekomsten av friskolor).

Det ska bli intressant att se om farmaceuter får uppleva en liknande löneeffekt i det nya, omreglerade apotekssystemet.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

1 juli 2010 at 11:34

Före kronan

I och med euron övergav många europeiska nationer sina egna valutor. Hur många känner till att det inom Sverige tidigare fanns flera valutor? Johan Schück skriver i DN idag:

Under större delen av 1600-talet och 1700-talet fanns det fem olika valutor som fungerade parallellt inom landet, med sinsemellan flytande växelkurser. Det var inte förrän 1873 som kronan introducerades som en enhetlig valuta.

Jag undrar om argumenten för och emot en enhetlig valuta inom landet var snarlika de som nu framförs för och emot en enhetlig valuta inom EU.

Många känner nog inte heller till att Riksbanken inte alltid har haft monopol på sedelutgivning. Per Hortlund skriver i Fribankskolan: monetär laissez-faire i teori och praktik (s. 76):

Åren 1880–1900 kan … betecknas som glansperioden för det svenska fribanksystemet. Systemet var nu moget. Det fanns 25 sedelutgivande banker med 120–150 kontor, men även icke sedelutgivande affärsbanker och sparbanker.

Se även, om detta, George Selgins och Lawrence Whites ”How Would the Invisible Hand Handle Money?”, publicerad i Journal of Economic Literature.

Written by Niclas Berggren

24 april 2010 at 13:11

Ingen får vara bäst

I ”Homer’s Contest” beskriver Friedrich Nietzsche synen på konkurrens i antikens Grekland:

If we want to see that feeling revealed in its naïve form, the feeling that competition is vital, if the well-being of the state is to continue, we should think about the original meaning of ostracism: as, for example, expressed by the Ephesians at the banning of Hermodor. ”Amongst us, nobody should be the best; but if somebody is, let him be somewhere else, with other people.” For why should nobody be the best? Because with that, the contest would dry up and the permanent basis of life in the Hellenic state would be endangered. … The original function of this strange institution is, however, not as a safety valve but sa a stimulant: the pre-eminent individual is removed so that a new contest of powers can be awakened: a thought which is hostile to the ”exclusivity” of genius in the modern sense, but which assumes that there are always several geniuses to incite each other to action, just as they keep each other within certain limits, too. That is the kernel of the Hellenic idea of competition: it loathes a monopoly of predominance and fears the dangers of this, it desires, as protective measure against genius — a second genius.

Det är inte svårt att känna sympati för denna önskan att upprätthålla dynamik i samhället. Konkurrens om ekonomiska och politiska maktpositioner förefaller också vara en helt central mekanism för sådan dynamik. Permanenta privilegier är däremot skadliga för inflödet av nya genier. Emellertid finner jag den grekiska varianten av konkurrens lite märklig. Om man vill stimulera nya genier att träda fram och försöka vinna medborgares eller konsumenters gunst, gör man då det genom att säga att de, om de väl blir bäst, då automatiskt fråntas sin maktposition? Jag tror att större stimulans för nya genier uppnås om tillfälliga privilegier tillåts utan att garanteras. Dvs. den som blir bäst tvångsförflyttas inte utan tillåts ha kvar sin maktposition så länge de politiska eller ekonomiska uppdragsgivarna finner honom bäst och önskar ha honom kvar. Under tiden tillåts konkurrenter verka för att försöka övertyga medborgare eller konsumenter om att de faktiskt erbjuder något bättre.

En ännu märkligare variant av tanken att ingen får vara bäst än den grekiska är jantelagen. Den eftersträvar inte ens dynamik utan tycks vilja hålla kvar alla i statik. Ingen får bli bättre, ens temporärt. Själva tanken på genier som träder fram är här anatema.

Written by Niclas Berggren

19 april 2010 at 5:23

%d bloggare gillar detta: