Nonicoclolasos

Archive for the ‘media’ Category

Olycka av ojämlikhet

Om ojämlikhet ger upphov till olycka därför att människor som har mindre ekonomiska resurser upplever sig relativt fattiga när de noterar andras större ekonomiska resurser, har jag två reflexioner.

  1. Borde inte effekten av ojämlikhet på olycka vara mindre om de med allra högst inkomster drar ifrån övriga, jämfört med om skillnaderna ökar längre ner i inkomstfördelningen? Om olycka av ojämlikhet följer av att vissa noterar att andra drar ifrån, och om personer med vanliga inkomster aldrig råkar på personer med toppinkomster, torde det inte spela någon större roll om de senare tjänar 15 eller 20 gånger mer än de förra för vanliga inkomsttagares olycka. Det verkar också vara just så, att den ökade ojämlikheten i Sverige (och andra länder) har uppkommit därför att de med de allra högsta toppinkomsterna har ökat sina inkomster snabbare än andra. Det kanske inte är så farligt?
  2. Ger inte uppmärksammandet av ojämlikhet i sig upphov till ökad olycka? När politiker och  media trumpetar ut att de rika blir rikare och att barnfattigdomen ökar, riskerar inte det, snarare än det faktum att de rika blir rikare och att barnfattigdomen ökar, att öka olyckan? Om mekanismen är att de relativt fattiga måste notera att de har det sämre än andra, och om de tidigare inte noterade det, kan uppmärksamhet förvärra problematiken. Förvisso kan de som trumpetar ut hävda att endast om de trumpetar ut kan omfördelande politik, som minskar ojämlikheten, komma till stånd. Det må så vara, men om det yttersta målet är att minska den olycka som noterad ojämlikhet ger upphov till är det i alla fall inte uppenbart att offentliggörande av ojämlikhet leder till minskad olycka. Ignorance may, indeed, be bliss. 

Se även det tidigare inlägget ”Okunskap om ojämlikhet”, om hur amerikaner underskatter ojämlikheten, samt OECD-rapporten ”Inequality and Well-Being in OECD Countries: What Do We Know?”.

Annonser

Written by Niclas Berggren

3 juli 2011 at 5:25

Mord på journalister

I vissa länder är det farligt att vara journalist. Det bekräftas i den nya studien av Christian Bjørnskov och Andreas Freytag, ”An Offer You Can’t Refuse: Murdering Journalists as an Enforcement Mechanism of Corrupt Deals”:

[W]e find that corruption is strongly related to the incidence of murders on journalists in countries with almost full press freedom. While our results provide evidence that journalists are killed for corrupt reasons, they also suggest that some countries may have to go through violent periods when seeking to secure full freedom for the press.

Korruption visar sig alltså, i vissa situationer, vara förknippad inte bara med försämrad ekonomisk utveckling utan också rena mord. Hur ser mekanismen ut? I studien utvecklar forskarna en enkel spelteoretisk modell, vars intuition kan sammanfattas på följande vis:

Mekanismen er ret enkel: For at forhindre, at for mange korrupte transaktioner bliver offentlig viden, kan man slå nogle af de journalister, der skriver om dem, ihjel. Hvis et land har fuld pressefrihed er der for mange til, at man kan slå nok ihjel, mens man ikke behøver at dræbe journalister, hvis de ikke har frihed nok til at skrive, hvad de vil. Så journalistdrab for at skjule korruption vil teoretisk set kun ske i lande med tilstrækkelig korruption, og næsten fuld – men ikke helt fuld – pressefrihed.

Written by Niclas Berggren

3 april 2011 at 6:01

Sport och underhållning i Svt?

Det pågår en debatt om huruvida public service-företag, som Svt, ska ägna sig åt bredare underhållning eller koncentrera sig på sådant som de kommersiella kanalerna kan tänkas vara mindre intresserade av att sända. Jag stötte häromdagen på en uppsats som visar att det under vissa antaganden kan vara välfärdshöjande för kanaler som Svt att blanda seriösa och smala program, särskilt innehållande samhällsinformation, med lättare underhållning och sport. Från ”Public Service Broadcasting of Sport, Shows, and News as Economic Solution to the Voter’s Paradox of Rational Ignorance”:

To induce voters to watch unbiased serious informational content the Public Service TV channel is not only broadcasting (unbiased serious) news but also sport and shows even though in many markets sport and shows are broadcasted by private TV channels.

Dvs. kanaler utan de lättare inslagen tenderar att ignoreras, och väljarnas rationella okunskap består om inte opartisk nyhetsförmedling blandas med fotbolls-VM och slika program. Sedan är frågan i vilken mån kanaler som Svt verkligen sänder opartisk information, men det är en annan diskussion.

Written by Niclas Berggren

21 mars 2011 at 12:05

Publicerat i media, tv

Uppvaktad av media

Det är en ovanlig upplevelse för en forskare att uppvaktas av media, men igår och idag har jag ”störts” under min semester i anledning av min forskning, bedriven tillsammans med Henrik Jordahl och Panu Poutvaara, om utseendets betydelse för politisk framgång. Jag misstänker att det stundande valet gör ämnet intressant för många.

Närmare bestämt har vi i dagsläget två publikationer på detta tema:

Vi håller på med ytterligare forskning på området.

Nå, om någon vill ta del av mediarapporteringen (och höra min röst) kan jag hänvisa till följande:

En del medier är mer seriösa än andra. Nu återgår jag till semestern: idag har jag besökt Sveriges bästa theme park, Astrid Lindgrens Värld!

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

27 juli 2010 at 17:04

Fungerar försök att övertyga?

Vi utsätts på många områden för försök att övertyga oss. Försöken kan gälla vad vi köper, om och hur vi röstar, hur vi investerar och vad vi ger pengar till. Men är sådana försök framgångsrika? Ibland, ibland inte. Mer detaljer presenteras i den utmärkta översiktsartikeln ”Persuasion: Empirical Evidence” av Stefano DellaVigna och Matthew Gentzkow. Detta är en allmän slutsats:

The evidence suggests that persuasive communication is more eff ective for voters, donors and investors than it is for consumers. This could be due to the fact that there is more crowding of messages to consumers. The evidence also suggests that personal contact is a key determinant of the e ffectiveness of persuasion across contexts. While this may be due to di fferences in the information conveyed, it is consistent with social pressure playing an important role.

Som exempel på intressanta resultat som återges i artikeln kan detta anges:

[S]everal studies of news markets document a strong demand on the part of consumers for news that has a political slant consistent with their own views (Gentzkow and Shapiro forthcoming; Gentzkow and Shapiro 2004). This may be driven by both irrational ”confi rmatory bias” (Lord, Ross, and Lepper 1979) and rational inferences about quality by consumers with heterogeneous priors (Gentzkow and Shapiro 2006). Regardless of the mechanism, it implies that the overall eff ect of persuasive messages (or of important new information) could be smaller than it would be in a world where receivers’ demand for news was independent of their prior beliefs.

Är du sådan att du mest tar del av politiska budskap som redan passar dina existerande uppfattningar? Jag har en sådan tendens, men jag försöker motverka den. Ty i en situation där olika medier profilerar sig politiskt mot specifika grupper och är vinklade kan en mediakonsument som tar del av olika mediers budskap få saklighet totalt sett. (Det är fastslaget i American Economic Review.)

Written by Niclas Berggren

2 september 2009 at 8:48

De hejade på Robin

Robin Söderling spelade mot Rafael Nadal i Franska öppna mästerskapen idag — och vann, till min stora förgrämelse.

söderling

En sak som irriterar mig storligen är att sportkommentatorerna på Eurosports hemsida var partiska (ett fenomen som jag tidigare har klagat på i samband med simhopp). De hejade i sina kommentarar på Söderling. Se t.ex. vad de skrev när Nadal vann en boll 16.08 och inför en boll 16.46:

tennistennis3

Jag förespråkar strikt neutrala sportkommentatorer, som enbart ger expertkunskap till läsare och lyssnare, helt utan normativa (i regel nationalistiska) proklamationer.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10DN1, DN2, DN3, DN4AB1, AB2, AB3, AB4Sydsv

Written by Niclas Berggren

31 maj 2009 at 18:07

Brittiska tidningsläsare

Från Yes, Prime Minister:

Jim Hacker: Don’t tell me about the press. I know exactly who reads the papers:
The Daily Mirror is read by people who think they run the country;
The Guardian is read by people who think they ought to run the country;
The Times is read by people who actually do run the country;
The Daily Mail is read by the wives of the people who run the country;
The Financial Times is read by people who own the country;
The Morning Star is read by people who think the country ought to be run by another country;
And the Daily Telegraph is read by people who think it is.

Sir Humphrey: Prime Minister, what about the people who read the Sun?

Bernard Woolley: Sun readers don’t care who runs the country, as long as she’s got big tits.

Kan även svenska tidningsläsare delas in i så tydliga kategorier?

Written by Niclas Berggren

12 maj 2009 at 11:28

Publicerat i humor, media, politik, tv

%d bloggare gillar detta: