Nonicoclolasos

Archive for the ‘regler’ Category

Institutionerna avgör

Det är vanligt i samhällsvetenskaperna numera att anse institutioner centrala för hur ett lands ekonomi fungerar. Ekonomipristagaren Douglass North definierar institutioner på följande sätt:

Institutions are the humanly devised constraints that structure human interaction. They are made up of formal constraints (rules, laws, constitutions), informal constraints (norms of behavior, conventions, and self imposed codes of conduct), and their enforcement characteristics. Together they define the incentive structure of societies and specifically economies.

I en ny studie, ”Institutional Comparative Statics”, vidgas perspektivet något:

Our main contribution to this literature is to emphasize that institutional quality or ”strength” influences the way that the political economy equilibrium will respond to shocks and changes in the economic environment. This point is, we believe, important but not widely understood. For instance, though development problems are often blamed on poor institutions, policy advice is independent of the institutional environment. Consider Africa. Nearly every economist regards the poverty of Africa as being closely related to institutional problems. Yet they continue to make policy prescriptions which ignore this, for instance discussing the benefits of allowing African countries to export more freely to OECD countries without considering how the initially poor institutions determine the consequences of export booms. We think history and a great deal of cross-national evidence shows that the consequences of changes in economic opportunities or the environment is conditional on the institutions of a country. This implies that there is no necessity that opening markets to exports from Africa would stimulate economic growth in Africa.

Denna insikt gör nationalekonomens analys mer komplicerad, för det räcker inte att beakta hur en förändring av ekonomisk politik (eller viktiga teknologiska, medicinska eller ekonomiska händelser) i isolering skulle påverka ekonomins utveckling — dessutom måste det övergripande ekonomisk-politisk-juridiska regelverket beaktas, som påverkar hur en given förändring av ekonomisk politik (eller teknologiska, medicinska eller ekonomiska händelser) faller ut. En synnerligen intressant fråga mot denna bakgrund blir: Vilka förändringar i institutioner behöver komma till för att olika förändringar i omgivningen ska falla väl ut? Varför leder t.ex. vissa institutioner till att nya naturresurser försämrar ekonomins utveckling och andra till att nya naturresurser förbättrar ekonomins utveckling? (Tre svenska forskare har gjort bidrag här.) Hur kan den förra typen av institutioner ersättas av den senare — med avseende på nya naturresurser och mer allmänt? Det vet vi fortfarande ganska lite om.

Annonser

Written by Niclas Berggren

10 juli 2011 at 5:40

Men kan de lida?

Jeremy Bentham menade att den relevanta frågan när det gäller människans behandling av andra djur är om de kan lida. Richard Dawkins anför ett skäl till varför det borde vara så att arter med låg kognitiv förmåga om något har större smärtkänslighet än arter med hög kognitiv förmåga:

I can see a Darwinian reason why there might even be be a negative correlation between intellect and susceptibility to pain. I approach this by asking what, in the Darwinian sense, pain is for. It is a warning not to repeat actions that tend to cause bodily harm. Don’t stub your toe again, don’t tease a snake or sit on a hornet, don’t pick up embers however prettily they glow, be careful not to bite your tongue. … Isn’t it plausible that a clever species such as our own might need less pain, precisely because we are capable of intelligently working out what is good for us, and what damaging events we should avoid? Isn’t it plausible that an unintelligent species might need a massive wallop of pain, to drive home a lesson that we can learn with less powerful inducement? At very least, I conclude that we have no general reason to think that non-human animals feel pain less acutely than we do, and we should in any case give them the benefit of the doubt. Practices such as branding cattle, castration without anaesthetic, and bullfighting should be treated as morally equivalent to doing the same thing to human beings.

Jag är också för ett strikt djurskydd. (Utan religiösa undantag.)

Written by Niclas Berggren

6 juli 2011 at 6:03

Publicerat i djur, lidande, regler

Strikta regler

Richard Dawkins kritiserar användandet av strikta regler:

Rulebooks are themselves put together by human judgments. Often bad human judgments, but in any case judgments by humans who were probably no wiser or better qualified to make them than the individuals who subsequently have to put them into practice out in the real world. … Discretion can be abused, and rulebooks are important safeguards against that. But the balance has shifted too far in the direction of obsessive reverence for rules. There must be ways to re-introduce intelligent discretion and overthrow the unbending tyranny of going-by-the-book, without opening the door to abuse.

Han exemplifierar med vätskeförbud på flygplan och regler om hur man får besked om hur anhöriga som vårdas på sjukhus. Jag har stor förståelse för Dawkins upprördhet, men lösningen är förstås inte att kasta alla regelverk överbord (vilket han heller inte föreslår) utan att fundera på hur regler kan göras mer effektiva. Det kan tyckas bra att ha hårda regler, men hårda regler har ofta svårt att hantera anpassningar i det individuella fallet. Jag har påpekat detta i samband med en livsfarlig trafiklag, den s.k. zebralagen: se här och här. Den bör genast skrotas.

Written by Niclas Berggren

25 februari 2011 at 15:09

Ett friskare Sverige?

Dr. Lundbäck summerar:

När Alliansen tillträdde uppgick antalet förtidspensionärer till 553 360. Nu är antalet nere i 459 975, en minskning med 93 385 personer. Antalet sjukskrivna uppgick i maj 2006 till  206 178 personer. I maj 2010 (senast tillgängliga siffra) var antalet 98 034, alltså 108 144 eller 52 procent färre. Sammanlagt är det alltså 201 529 som inte längre är sjukskrivna eller förtidspensionerade, till stor del resultatet av ett tydligare regelverk och en bättre fungerande rehabilitering. Vallöftet har med andra ord uppfyllts med råge. Minskningen av den samlade ohälsan under fyra år uppgår faktiskt till så mycket som 27 procent.

Här kan man följa utanförskapets utveckling över tid.

Written by Niclas Berggren

16 september 2010 at 17:51

Publicerat i hälsa, regler, sjukdom

Bar överkropp på offentlig plats?

Sommaren bjuder på mycket att titta på när man rör sig på gator och torg. Det har fått mig att fundera på följande. Antag att du kan och måste välja mellan en av två regler:

  1. Den som så önskar får gå med bar överkropp på offentlig plats. Du får då negativa externaliteter (av att beskåda fula överkroppar) och positiva externaliteter (av att beskåda vackra överkroppar). Antag att antalet fula och antalet vackra överkroppar är lika.
  2. Ingen får gå med bar överkropp på offentlig plats. Du får då inga externaliteter av att beskåda bara överkroppar.

Se även inlägget ”Oanständighet på offentlig plats”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

13 juli 2010 at 19:16

Publicerat i frihet, regler, skönhet, webbenkät

Varför skattefuskas det?

Det är inte särskilt lätt att skattefuska i en modern ekonomi, eftersom inkomster i regel inrapporteras av en tredje part. Förklarar det att skattefusket är relativt begränsat — eller beror det snarare på en moralisk uppfattning att det är fel att skattefuska? En ny dansk studie, ”Unwilling or Unable to Cheat? Evidence from a Randomized Tax Audit Experiment in Denmark”, finner följande:

Using comprehensive administrative tax data, we present four main findings. First, we find that the tax evasion rate is very small (0.3%) for income subject to third-party reporting, but substantial (37%) for self-reported income. Since 95% of all income is third-party reported, the overall evasion rate is very modest. Second, using bunching evidence around large and salient kink points of the nonlinear income tax schedule, we find that marginal tax rates have a positive impact on tax evasion, but that this effect is small in comparison to avoidance responses. Third, we find that prior audits substantially increase self-reported income, implying that individuals update their beliefs about detection probability based on experiencing an audit. Fourth, threat-of-audit letters also have a significant effect on self-reported income, and the size of this effect depends positively on the audit probability expressed in the letter. All these empirical results can be explained by extending the standard model of (rational) tax evasion to allow for the key distinction between self-reported and third-party reported incomes.

Det tycks alltså inte vara så att moraluppfattningar hindrar skattefusk: när människor tror sig kunna komma undan med skattefusk är fusket relativt omfattande. Genom ett ändrat regelverk, med inrapportering av inkomster från en tredje part och med en tydlig risk för granskning, påverkas beteendet tydligt. Jag tillhör dem som finner den svenska skattekvoten för hög, men jag anser inte att skattefusk är rätt metod att ”åtgärda” det problemet. Det bör istället hanteras på politisk väg. För varje givet regelverk anser jag att medborgarna ska betala de skatter de är ålagda att betala.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 juni 2010 at 10:20

Politikers öppenhet om sin ekonomi

Svenska riksdagsledamöter är sedan några år tillbaka skyldiga att redovisa ekonomiska intressen till riksdagen. Motivet är att olika typer av lojaliteter och bindningar ska klargöras, för att se om politiker kan tänkas styras av intressegrupper av olika slag. Jag anser en sådan öppenhet rimlig, inte minst mot bakgrund av resultaten i den nya studien ”Disclosure by Politicians”, publicerad i American Economic Journal: Applied Economics:

We collect data on the rules and practices of financial and conflict disclosure by members of Parliament in 175 countries. Although two-thirds of the countries have some disclosure laws, less than one-third make disclosures available to the public, and less than one-sixth of potentially useful information is publicly available in practice, on average. Countries that are richer, more democratic, and have free press have more disclosure. Public disclosure, but not internal disclosure to parliament, is positively related to government quality, including lower corruption.

Kanske kan tveksamheten hos vissa i Sverige inför införandet av reglerna om öppenhet ha att göra med att vårt land präglas av en hög grad av tillit och, såvitt man kan bedöma, en låg grad av korruption, vilket helt enkelt gör behovet av öppenhet mindre. Å andra sidan misstänker man att tveksamheten kan ha att göra med en oro för att vissa ekonomiska intressen ska uppfattas som graverande.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

28 maj 2010 at 5:37

%d bloggare gillar detta: