Nonicoclolasos

Archive for the ‘spel’ Category

God ekonomi, fler röster

Sittande regeringar brukar gynnas av en välmående ekonomi i politiska val. Hur kommer det sig? Den nya studien ”Politicians’ Luck of the Draw: Evidence from the Spanish Christmas Lottery” kanske bidrar med ett svar:

It is well known that incumbent politicians tend to receive more votes when economic conditions are good. In this paper we explore the source of this correlation, exploiting the exceptional evidence provided by the Spanish Christmas Lottery. This is a unique lottery: 75% of Spaniards play, sharing tickets, and every year at Christmas 0.3% of the Spanish GDP is at stake. Because winning tickets are mostly sold by one lottery outlet, winners tend to be geographically clustered. These features allow us to study the impact of exogenous good economic conditions on voting behavior. We find that incumbents receive significantly more votes in winning provinces.

Forskarna menar att detta indikerar att väljarna inte belönar politiker för att de, genom reformer av olika slag, har förbättrat deras ekonomi — eftersom den förbättrade ekonomin följer av ett slumpmässigt lotteri. Snarare torde det röra sig om en allmänt positiv sinnesstämning som får väljarna att bli mer välvilligt inställda till de styrande politikerna (eller till status quo). En alternativ tolkning är att väljarna (irrationellt) faktiskt tror att politikerna ligger bakom och belönar dem.

Written by Niclas Berggren

13 februari 2011 at 4:47

Publicerat i forskning, politik, spel, val

Vem spelar poker? Vem spelar lotto?

Man anar ibland att en hel del skiljer människor som står till höger respektive till vänster politiskt åt. Bland annat vilken typ av spel de ägnar sig åt, visar det sig, enligt studien ”‘Tell Me What You Play and I Will Tell You Who You Are': Values and Gambling Habits in Two Danish Universities”, publicerad i International Gambling Studies:

This article describes different gambling patterns found among students at a business school and at a faculty of social sciences in Copenhagen, Denmark. On the one hand, it was found that students who play games of skill (such as poker or betting on football or horses, etc.) tended to be male, studying business, investing in stock options and voting on the right of the political spectrum. On the other hand, students who played games of chance (lotto, bingo, etc.) were more likely to be female, studying social sciences, preferring savings rather than risky investments and voting on the left of the political spectrum. We suggest that the competitive aspect of games of skill is attractive to those who believe in rewarding individual risk in a competitive market, while the more egalitarian and impersonal nature of games of chances is preferred by people who place a stronger emphasis on social equity.

Jag har en känsla av att det ligger mycket i den föreslagna förklaringen. Jag kom att tänka på tidigare forskning som visar att människors inställning till omfördelning beror på om de ser fattigdom som ett resultat av egna handlingar eller som ett resultat av otur. Hur man ser på livets spel verkar alltså korrelerat med politiska uppfattningar i relativt hög grad och alltså också med spelstil. Dock undrar jag om en kompletterande förklaring till denna studies resultat skulle kunna vara att de som spelar spel med ett starkt inslag av skicklighet är eller tror sig vara mer insiktsfulla och kunniga än de som spelar spel av slumpkaraktär.

Själv spelar jag inte några spel alls. De skulle inte, i mitt fall, lyckas bidra till att förtränga livets tragiska karaktär: de känns tomma och meningslösa och, i vissa fall, irrationella.

Written by Niclas Berggren

27 november 2010 at 5:25

Publicerat i forskning, politik, spel

Vackra schackspelare

Skönhetsforskningen intar nya områden. En färsk studie av Anna Dreber, Christer Gerdes och Patrik Gränsmark, ”Beauty Queens and Battling Knights: Risk Taking and Attractiveness in Chess”, undersöker i vilken mån motståndares skönhet påverkar schackspelare:

Our results suggest that male chess players choose significantly riskier strategies when playing against an attractive female opponent, although this does not improve their performance. Women’s strategies are not affected by the attractiveness of the opponent.

Ett fascinerande resultat. Om något kan männens beteende ses som irrationellt, eftersom de mer riskfyllda strategier som tillämpas verkar i riktning mot att försämra deras schackprestationer. Forskarna påpekar att annan forskning ger stöd för att män reagerar på visuella intryck av vackra kvinnor, och de spekulerar om att detta kanske kan ha fördelar på andra arenor än schackspel. Kanske kan det vara så, att om andelen kvinnor och, i synnerhet, andelen vackra kvinnor är låg i just schack så blir reaktionen desto större, just eftersom det är en så ovanlig företeelse jämfört med andra arenor? Borde inte män kunna lära sig att stå emot den här typen av reaktioner om de får kunskap om att de inte gynnar det mål som de önskar uppnå i en viss kontext (i det här fallet att vinna i schack)?

Se även de tidigare inläggen ”Världens främste schackspelare”, ”Charmig schackspelare” och ”Aggressiva schackspelare”. För min egen forskning med Henrik Jordahl och Panu Poutvaara om skönhetens betydelse i politiken, se här.

Written by Niclas Berggren

28 oktober 2010 at 8:14

Spel och dobbel mot fetma

Det är svårt för många överviktiga att gå ner i vikt. En metod för att ge de feta starka incitament att banta är vadslagning: en person vinner om han eller hon går ner en angiven vikt före ett visst datum. En ny studie, ”Betting on Weight Loss … and Losing: Personal Gambles as Commitment Mechanisms”, publicerad i Applied Economics Letters, innehåller dock nedslående resultat:

If obese individuals have time-inconsistent preferences then commitment mechanisms, such as personal gambles, should help them restrain their short-term impulses and lose weight. Correspondence with the bettors confirms that this is their primary motivation. However, it appears that the bettors in our sample are not particularly skilled at choosing effective commitment mechanisms. Despite payoffs of as high as $7350, approximately 80% of people who spend money to bet on their own behaviour end up losing their bets.

Vad skulle hända om det belopp som stod på spel tiodubblades? Eller är hela ansatsen med vadslagning felaktig? Varför då, i så fall? Är den ett försök av spelbolag att exploatera människors tidsinkonsistensproblem?

Written by Niclas Berggren

4 oktober 2010 at 4:41

Är människor irrationella när de vinner pengar?

Enligt teorin om förväntad nytta påverkas inte människors risktagande av storleken på deras tillgångar. Vissa studier har dock funnit att när människor plötsligt vinner, tenderar de att öka sitt risktagande (vilket brukar kallas the house-money effect, HME). Detta har tolkats som att spelare uppvisar irrationella drag. Men gör de verkligen det? En ny studie, ”A Reexamination of the House Money Effect: Rational Behavior or Irrational Exuberance?”, talar för att tidigare resultat inte är robusta:

We proceed to answer the question [whether the HME survives the choice of the particular bidding mechanism] by using the BDM bidding mechanism that has been shown in the literature to induce unconditionally truthful revelations among participants. In doing so, we find almost no evidence of the HME – only the presence of a short term HME related to the subjects’ initial endowments. We find no evidence of the prevalence of the HME through subsequent trading periods after the initial period. Put differently, subjects show evidence of bidding recklessly in the very short term, when endowed with larger sums of money. However, in the longer term, the same subjects clearly revert to rational behavior in their bidding strategies. In fact, their bids in subsequent periods (after the initial period) appear to be dominated by their rationality rather than behavior consistent with the HME.

Den klassiska nationalekonomiska teorin är inte så överspelad som man ibland får intryck av när man lyssnar till en del beteendeekonomer och deras beundrare.

Written by Niclas Berggren

9 januari 2010 at 14:22

Vem vinner Wimbledon?

Hur ska man kunna prediktera vem som vinner en tävling? En vanlig syn torde vara att förlita sig på experter, som har djup kunskap om de tävlande. Men det finns skäl att tro att människor utan djup kunskap kan vara duktiga på att använda sig av heuristika, eller tumregler, för att göra relativt goda prediktioner. Studien ”Predicting Wimbledon 2005 Tennis Results by Mere Player Name Recognition”, publicerad i International Journal of Forecasting, visar att detta kan stämma i fallet med en känd tennisturnering:

Our results show that a ranking of tennis players based on aggregated name recognition by laypeople and amateurs was as effective in predicting match outcomes as official ATP rankings and Wimbledon experts’ seedings. Also, for cases in which the recognition heuristic can be applied, individual decisions made based on mere name recognition are as accurate as predictions made by ATP rankings or Wimbledon experts.

En möjlig förklaring:

In the domain of professional tennis, media coverage — and through this, also recognition — is correlated with success. This could explain why the recognition heuristic performs well, even though it makes predictions based on partial ignorance.

Människor är inte perfekt rationella och kunniga, men det intressanta är att vi i många fall tycks ha utvecklat metoder för en relativt god prediktionsförmåga i alla fall.

Written by Niclas Berggren

12 december 2009 at 10:21

75 procent rationella

Jag har tidigare skrivit om teorin om rationellt beroende – i samband med spelande och rökning. Tesen är att det inte behöver vara irrationellt att inleda konsumtion av en beroendeframkallande vara, eftersom konsumenter i allmänhet förmår beakta långsiktiga kostnader.

En av teorins upphovsmän, Kevin Murphy, utvärderar i en färsk intervju teorins prediktionskraft i kontrast mot en icke-rationell, myopisk teori, gällande i vilken mån konsumenter av beroendeframkallande varor beaktar framtida priser i sin nuvarande konsumtion:

The myopic theory says there should be a zero. Let’s say as a normalization, the rational addiction framework says you’d get a one; you actually kind of get a number like 0.7 or 0.75. So it’s closer to the rational model than the myopic model, but it’s not a 100 percent victory. It’s a 75 percent victory for the rational model. So it comes out to be a useful model for understanding behavior, but not a perfect model.

I dessa tider av beteendeekonomisk dominans kan det vara värt att påminna sig att teorier om rationella konsumenter inte är utan förmåga att prediktera mänskligt beteende.

Written by Niclas Berggren

3 juli 2009 at 8:52

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 145 andra följare

%d bloggare gillar detta: