Nonicoclolasos

Archive for the ‘spel’ Category

God ekonomi, fler röster

Sittande regeringar brukar gynnas av en välmående ekonomi i politiska val. Hur kommer det sig? Den nya studien ”Politicians’ Luck of the Draw: Evidence from the Spanish Christmas Lottery” kanske bidrar med ett svar:

It is well known that incumbent politicians tend to receive more votes when economic conditions are good. In this paper we explore the source of this correlation, exploiting the exceptional evidence provided by the Spanish Christmas Lottery. This is a unique lottery: 75% of Spaniards play, sharing tickets, and every year at Christmas 0.3% of the Spanish GDP is at stake. Because winning tickets are mostly sold by one lottery outlet, winners tend to be geographically clustered. These features allow us to study the impact of exogenous good economic conditions on voting behavior. We find that incumbents receive significantly more votes in winning provinces.

Forskarna menar att detta indikerar att väljarna inte belönar politiker för att de, genom reformer av olika slag, har förbättrat deras ekonomi — eftersom den förbättrade ekonomin följer av ett slumpmässigt lotteri. Snarare torde det röra sig om en allmänt positiv sinnesstämning som får väljarna att bli mer välvilligt inställda till de styrande politikerna (eller till status quo). En alternativ tolkning är att väljarna (irrationellt) faktiskt tror att politikerna ligger bakom och belönar dem.

Written by Niclas Berggren

13 februari 2011 at 4:47

Publicerat i forskning, politik, spel, val

Vem spelar poker? Vem spelar lotto?

Man anar ibland att en hel del skiljer människor som står till höger respektive till vänster politiskt åt. Bland annat vilken typ av spel de ägnar sig åt, visar det sig, enligt studien ”‘Tell Me What You Play and I Will Tell You Who You Are’: Values and Gambling Habits in Two Danish Universities”, publicerad i International Gambling Studies:

This article describes different gambling patterns found among students at a business school and at a faculty of social sciences in Copenhagen, Denmark. On the one hand, it was found that students who play games of skill (such as poker or betting on football or horses, etc.) tended to be male, studying business, investing in stock options and voting on the right of the political spectrum. On the other hand, students who played games of chance (lotto, bingo, etc.) were more likely to be female, studying social sciences, preferring savings rather than risky investments and voting on the left of the political spectrum. We suggest that the competitive aspect of games of skill is attractive to those who believe in rewarding individual risk in a competitive market, while the more egalitarian and impersonal nature of games of chances is preferred by people who place a stronger emphasis on social equity.

Jag har en känsla av att det ligger mycket i den föreslagna förklaringen. Jag kom att tänka på tidigare forskning som visar att människors inställning till omfördelning beror på om de ser fattigdom som ett resultat av egna handlingar eller som ett resultat av otur. Hur man ser på livets spel verkar alltså korrelerat med politiska uppfattningar i relativt hög grad och alltså också med spelstil. Dock undrar jag om en kompletterande förklaring till denna studies resultat skulle kunna vara att de som spelar spel med ett starkt inslag av skicklighet är eller tror sig vara mer insiktsfulla och kunniga än de som spelar spel av slumpkaraktär.

Själv spelar jag inte några spel alls. De skulle inte, i mitt fall, lyckas bidra till att förtränga livets tragiska karaktär: de känns tomma och meningslösa och, i vissa fall, irrationella.

Written by Niclas Berggren

27 november 2010 at 5:25

Publicerat i forskning, politik, spel

Vackra schackspelare

Skönhetsforskningen intar nya områden. En färsk studie av Anna Dreber, Christer Gerdes och Patrik Gränsmark, ”Beauty Queens and Battling Knights: Risk Taking and Attractiveness in Chess”, undersöker i vilken mån motståndares skönhet påverkar schackspelare:

Our results suggest that male chess players choose significantly riskier strategies when playing against an attractive female opponent, although this does not improve their performance. Women’s strategies are not affected by the attractiveness of the opponent.

Ett fascinerande resultat. Om något kan männens beteende ses som irrationellt, eftersom de mer riskfyllda strategier som tillämpas verkar i riktning mot att försämra deras schackprestationer. Forskarna påpekar att annan forskning ger stöd för att män reagerar på visuella intryck av vackra kvinnor, och de spekulerar om att detta kanske kan ha fördelar på andra arenor än schackspel. Kanske kan det vara så, att om andelen kvinnor och, i synnerhet, andelen vackra kvinnor är låg i just schack så blir reaktionen desto större, just eftersom det är en så ovanlig företeelse jämfört med andra arenor? Borde inte män kunna lära sig att stå emot den här typen av reaktioner om de får kunskap om att de inte gynnar det mål som de önskar uppnå i en viss kontext (i det här fallet att vinna i schack)?

Se även de tidigare inläggen ”Världens främste schackspelare”, ”Charmig schackspelare” och ”Aggressiva schackspelare”. För min egen forskning med Henrik Jordahl och Panu Poutvaara om skönhetens betydelse i politiken, se här.

Written by Niclas Berggren

28 oktober 2010 at 8:14

Spel och dobbel mot fetma

Det är svårt för många överviktiga att gå ner i vikt. En metod för att ge de feta starka incitament att banta är vadslagning: en person vinner om han eller hon går ner en angiven vikt före ett visst datum. En ny studie, ”Betting on Weight Loss … and Losing: Personal Gambles as Commitment Mechanisms”, publicerad i Applied Economics Letters, innehåller dock nedslående resultat:

If obese individuals have time-inconsistent preferences then commitment mechanisms, such as personal gambles, should help them restrain their short-term impulses and lose weight. Correspondence with the bettors confirms that this is their primary motivation. However, it appears that the bettors in our sample are not particularly skilled at choosing effective commitment mechanisms. Despite payoffs of as high as $7350, approximately 80% of people who spend money to bet on their own behaviour end up losing their bets.

Vad skulle hända om det belopp som stod på spel tiodubblades? Eller är hela ansatsen med vadslagning felaktig? Varför då, i så fall? Är den ett försök av spelbolag att exploatera människors tidsinkonsistensproblem?

Written by Niclas Berggren

4 oktober 2010 at 4:41

Är människor irrationella när de vinner pengar?

Enligt teorin om förväntad nytta påverkas inte människors risktagande av storleken på deras tillgångar. Vissa studier har dock funnit att när människor plötsligt vinner, tenderar de att öka sitt risktagande (vilket brukar kallas the house-money effect, HME). Detta har tolkats som att spelare uppvisar irrationella drag. Men gör de verkligen det? En ny studie, ”A Reexamination of the House Money Effect: Rational Behavior or Irrational Exuberance?”, talar för att tidigare resultat inte är robusta:

We proceed to answer the question [whether the HME survives the choice of the particular bidding mechanism] by using the BDM bidding mechanism that has been shown in the literature to induce unconditionally truthful revelations among participants. In doing so, we find almost no evidence of the HME – only the presence of a short term HME related to the subjects’ initial endowments. We find no evidence of the prevalence of the HME through subsequent trading periods after the initial period. Put differently, subjects show evidence of bidding recklessly in the very short term, when endowed with larger sums of money. However, in the longer term, the same subjects clearly revert to rational behavior in their bidding strategies. In fact, their bids in subsequent periods (after the initial period) appear to be dominated by their rationality rather than behavior consistent with the HME.

Den klassiska nationalekonomiska teorin är inte så överspelad som man ibland får intryck av när man lyssnar till en del beteendeekonomer och deras beundrare.

Written by Niclas Berggren

9 januari 2010 at 14:22

Vem vinner Wimbledon?

Hur ska man kunna prediktera vem som vinner en tävling? En vanlig syn torde vara att förlita sig på experter, som har djup kunskap om de tävlande. Men det finns skäl att tro att människor utan djup kunskap kan vara duktiga på att använda sig av heuristika, eller tumregler, för att göra relativt goda prediktioner. Studien ”Predicting Wimbledon 2005 Tennis Results by Mere Player Name Recognition”, publicerad i International Journal of Forecasting, visar att detta kan stämma i fallet med en känd tennisturnering:

Our results show that a ranking of tennis players based on aggregated name recognition by laypeople and amateurs was as effective in predicting match outcomes as official ATP rankings and Wimbledon experts’ seedings. Also, for cases in which the recognition heuristic can be applied, individual decisions made based on mere name recognition are as accurate as predictions made by ATP rankings or Wimbledon experts.

En möjlig förklaring:

In the domain of professional tennis, media coverage — and through this, also recognition — is correlated with success. This could explain why the recognition heuristic performs well, even though it makes predictions based on partial ignorance.

Människor är inte perfekt rationella och kunniga, men det intressanta är att vi i många fall tycks ha utvecklat metoder för en relativt god prediktionsförmåga i alla fall.

Written by Niclas Berggren

12 december 2009 at 10:21

75 procent rationella

Jag har tidigare skrivit om teorin om rationellt beroende – i samband med spelande och rökning. Tesen är att det inte behöver vara irrationellt att inleda konsumtion av en beroendeframkallande vara, eftersom konsumenter i allmänhet förmår beakta långsiktiga kostnader.

En av teorins upphovsmän, Kevin Murphy, utvärderar i en färsk intervju teorins prediktionskraft i kontrast mot en icke-rationell, myopisk teori, gällande i vilken mån konsumenter av beroendeframkallande varor beaktar framtida priser i sin nuvarande konsumtion:

The myopic theory says there should be a zero. Let’s say as a normalization, the rational addiction framework says you’d get a one; you actually kind of get a number like 0.7 or 0.75. So it’s closer to the rational model than the myopic model, but it’s not a 100 percent victory. It’s a 75 percent victory for the rational model. So it comes out to be a useful model for understanding behavior, but not a perfect model.

I dessa tider av beteendeekonomisk dominans kan det vara värt att påminna sig att teorier om rationella konsumenter inte är utan förmåga att prediktera mänskligt beteende.

Written by Niclas Berggren

3 juli 2009 at 8:52

Mot polemik

Michel Foucault fick i en intervju 1984, strax före sin död, denna fråga:

Why is it that you don’t engage in polemics?

Hans svar — som vore det formulerat av en upplysningsfilosof av ovanligt upplyst slag — är värt att läsa i sin helhet:

I like discussions, and when I am asked questions, I try to answer them. It’s true that I don’t like to get involved in polemics. If I open a book and see that the author is accusing an adversary of ”infantile leftism”, I shut it up again right away. That’s not my way of doing things, I don’t belong to the world of people who do things that way. I insist on this difference as something essential: a whole morality is at stake, the morality that concerns the search for the truth and the relation to the other.

Läs fortsättningen på Foucaults svar och min kommentar här

Written by Niclas Berggren

3 februari 2009 at 15:19

Speltips: Sequence

SequenceDetta inlägg är skrivet av Henrik Jordahl

Jag gillar spel och vill ge ett tips till de läsare som också gör det. Tipset gäller Sequence, ett kombinerat kort- och brädspel. Sequence är inget nytt schack, backgammon, mah-jong eller go. Det är ett enkelt och småroligt spel som alla förstår direkt och där ett parti endast tar 15 minuter i anspråk. Visst strategiskt tänkande behövs (som att balansera offensiv och defensiv), men det är viktigare att ha turen på sin sida.

Sequence är gjort för 2-12 spelare. Jag har prövat med 2 och 4 spelare. Det var roligare med 4 (då spelar man i lag mot varandra). För att vinna gäller det att spela sina kort så att ens marker bildar sequencer (fem i rad). Inte så jätteavancerat som sagt, men ett bra alternativ när tiden är knapp och när inte alla deltagarna hänger på BoardGameGeek.

Written by Niclas Berggren

12 januari 2009 at 16:15

Publicerat i avkoppling, spel

Drickande kompisar ger lägre betyg

Det gäller att välja sitt umgänge. En ny studie, publicerad i Journal of Economic Perspectives, visar att det som student gäller att se upp för dem som har druckit alkohol före studiernas start:

Our results suggest that males who were assigned roommates who drank alcohol prior to college obtained on average a lower grade point average than those assigned to nondrinking roommates. In contrast, we found no effect of roommates’ academic or socioeconomic background on grade point averages. … Males’ GPAs are reduced by 0.28 points by having a roommate who drank frequently in the year prior to college and by 0.26 points by having a roommate who drank occasionally.*

Ingen statistiskt signifikant effekt kan konstateras för kvinnliga studenter. De kan, som det verkar, bo ihop med tidiga drinkare utan att drabbas av sämre betyg. 

Som student bör man även fundera på att undvika dataspelare. Spel och sprit — ett fördärv, tycks det, för de unga.

______________________

*Maximalt betygsmedelvärde, Grade Point Average (GPA), är 4,0.

Written by Niclas Berggren

19 september 2008 at 16:07

Publicerat i alkohol, forskning, spel, utbildning

Vuxna japaner i spelhallar

Efter gårdagens delikata sushimiddag med dr Wohlgemuth (där jag stötte på en del fisksorter som jag inte hade sett tidigare) passerade vi flera spelhallar. Vi gick in för att ta oss en titt. Det visade sig att runt spelautomaterna, ett slags modern variant av enarmade banditer, satt vuxna män i kostym. Vann man strömmade små silverpärlor ut ur automaterna, och dessa samlades sedan i stora korgar. Musiken i lokalen var öronbedövande och brutal. Hur kan detta förklaras, att vuxna män sitter och spelar i denna typ av oljud? Min och dr W:s teori var att japanska affärsmän är så hårt hållna i hierarkiska strukturer på jobbet att de på detta sätt får utlopp för sina aggressioner. I Sverige behöver ingen underordna sig någon annan på samma sätt, och därför behövs inte heller denna typ av etablissemang i samma utsträckning.

Written by Niclas Berggren

12 september 2008 at 15:45

Publicerat i psykologi, spel

Spelar det roll hur mycket man pluggar?

I en ny studie finner Ralph Stinebrickner och Todd Stinebrickner att betyg på högskolenivå i hög grad påverkas av hur mycket tid som studenter använder för att studera. En implikation är att det går att påverka sina studieresultat med hårt arbete — men också att mängden tid som används till studier påverkas av hur ens studentkamrater beter sig. Inte minst av om de spelar dataspel:

”Our key finding in Section 3 is that whether a student’s roommate brings a video game to school has a strong causal effect on the student’s grade performance.”

En slutsats i studien:

”Thus, even without any additional information, we can conclude that studying – defined generally to include both quantity and efficiency – plays a very important causal role in determining grade performance.”

Mer exakt är det kvantiteten pluggande som tycks spela roll:

”We find evidence of substantial differences in study quantity between the groups, but no evidence of any differences in study efficiency. … [G]iven that our unique data allow us to rule out a seemingly close-to-exhaustive set of reasons that study efficiency may be different between the two groups and given that the evidence of differences in study quantity between the two groups is strong, it seems reasonable to conclude that study quantity plays a central role in determining grade performance.”

Om du är student bör du alltså vara nog med ditt val av roommate — se upp för dataspelare! — samt se till att ägna mycket tid åt studierna. Om du vill ha bra betyg, vill säga, vilket kanske inte är allt här i världen.

Written by Niclas Berggren

11 juli 2008 at 9:39

En präktig spelskandal

Johan Norberg skrev följande i Dagens Industri i tisdags:

För socialdemokratin handlar det också om profitintresse, men inte om statens, utan det egna. Uppgörelsen innebär nämligen att partiets A-lotterier fredas. I skydd av monopolet kan denna skandalöst privilgierade institution pumpa in runt hundra miljoner i socialdemokratiska partiet och SSU varje år — nästan 40 procent av den totala partibudgeten senast Dagens Nyheter räknade.”

Mycket riktigt. Dagens Nyheter visar hur spelmonopolet har inneburit att några få aktörer har fått mycket lukrativa tillstånd — och att socialdemokraterna har gynnats enormt. Allra värst är det på internetspelsidan:

Även på nätet har A-lotterierna en nyckelposition i försvaret av spelmonopolet. A-lotteriernas nätbolag heter Spero, och ägs gemensamt med IOGT-NTO och åländska PAF. Spero är, tillsammans med Svenska Spel och ATG, de enda som fått statens tillstånd att bedriva spel på nätet.” [Fetstil tillagd.]

Denna ordning är djupt stötande och i sig orsak att kraftfullt verka för ett avskaffande av monopolsystemet. Nu tycks inte det kunna ske i en handvändning, eftersom såväl finansministern som sosseriet värnar om sina spelintäkter. Tills vidare: köp inga av A-lotteriernas produkter. Och kritisera dina vänner och bekanta om de köper.

Written by Niclas Berggren

2 maj 2008 at 7:55

Publicerat i ego, ekonomi, etik, moral, socialism, spel

En fördel med pengar

En studie publicerad i Journal of Health Economics finner att pengar stimulerar det mentala välmåendet. Abstract:

One of the famous questions in social science is whether money makes people happy. We offer new evidence by using longitudinal data on a random sample of Britons who receive medium-sized lottery wins of between £1000 and £120,000 (that is, up to approximately US$ 200,000). When compared to two control groups – one with no wins and the other with small wins – these individuals go on eventually to exhibit significantly better psychological health. Two years after a lottery win, the average measured improvement in mental wellbeing is 1.4 GHQ points.”*

Mitt problem i sammanhanget är att jag inte satsar pengar på spel eftersom jag finner dem irrationella. Detta eftersom den förväntade inkomsten understiger kostnaden, med riskinställning beaktad. Men jag kanske har underskattat den förväntade inkomsten (i vid mening)…

_____________________________

*GHQ står för General Health Questionnaire, och psykisk hälsa mäts på en 36-gradig skala.

Written by Niclas Berggren

25 mars 2008 at 7:46

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: