Nonicoclolasos

Archive for the ‘EU’ Category

Skillnaden mellan USA och Europa

Den tyske historikern Heinrich von Tretischke:

For us the state is not, as it is for the Americans, a power to be constrained so that the will of the individual may remain uninhibited, but rather a cultural power from which we expect positive achievements in all areas of national life.

Källa: s. 327 i Earthly Powers.

Written by Niclas Berggren

21 juni 2011 at 15:46

Publicerat i EU, staten, USA

Ger EU-stöd ökat stöd för EU?

EU kämpar i motvind: det finns relativt stora EU-kritiska opinioner i många av medlemsländerna. Ett sätt att förbättra situationen kan vara att dela ut pengar. I ”Can Regional Transfers Buy Public Support? Evidence from EU Structural Policy” undersöks om synen på EU kan relateras till mängden regionalstöd som erhålls:

The effects of these targeted transfers on the public support for the EU are studied by combining a rich dataset on the regional allocation of structural funds payments with opinion survey data. In the empirical section, it is shown that the regional transfers show a positive impact on the public opinion that turns out to be sizeable. An increase of per capita transfers by 100 Euro increases the probability of being supportive of the EU to the extent of approximately 5 to 15%. … First, it is found that the awareness of being a beneficiary of transfers is conditional on a number of further socio-economic characteristics. Education plays an important role, since higher educated peoples’ awareness reacts stronger to regional transfers than lower educated people. Second, the awareness of being supported is generally reflected in higher public support for the EU. Informed people have a 4% higher probability of having a positive opinion of the EU. However, this effect is also heterogeneous and depends on the channel of information. A sizeable effect is mainly detected for those citizens who are direct recipients of EU funds. Other information sources (TV, information signs) also have a positive but much smaller effect, whereas a negative effect is found in those cases where the respondent is acquainted with other people who are direct recipients of funds.

Man kan här tänka sig att EU utnyttjar att de som betalar regionalstöden har betydligt svårare att notera deras existens än mottagarna, delvis därför att betalningen sker genom ländernas betalningar till EU (dvs. i flera steg), delvis därför att nettobetalarna är betydligt fler än nettomottagarna, vilket gör betalningarna mindre per capita i det förra jämfört med i det senare fallet.

Written by Niclas Berggren

17 april 2011 at 5:36

Publicerat i bidrag, EU

Matnationalism

Jag har svårt för nationalism i olika former. Jag fann därför denna analys, från ”Gastronationalism: Food Traditions and Authenticity Politics in the European Union ”, publicerad i American Sociological Review, intressant:

I first analyze the macro-level dimensions of market protections by examining the European Union’s program for origin-designation labels that delineates particular foods as nationally owned. The micro-level, empirical case—the politics surrounding foie gras in France—demonstrates how gastronationalism functions as a protectionist mechanism within lived experience.

Denna del i EU:s politiska program tycks alltså i hög grad handla om att upprätta nationella ”monopol” av olika slag.

Se även Bryan Caplans påpekande att ursprungsmärkning av mat underlättar diskriminering.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

18 augusti 2010 at 5:17

EU:s skattekvoter

När Finlands nya statsminister igår besökte Sverige sade hon att skattesänkningar inte var aktuella i Finland. Det fick mig att undra hur skattekvoten ser ut där. Det visar sig då att den är fyra procentenheter lägre än i Sverige. Finnarna har alltså redan en betydligt lägre skattekvot.

Eurostat har nyligen släppt data på skattekvoter i EU för 2008:

Som synes ligger Sverige tvåa, efter Danmark, trots Alliansens skattesänkningar. Om de rödgröna vinner valet i september är min prediktion att Sverige inom några år kommer att återta förstaplatsen.

I detta diagram kan man se EU-27 under 2000-2008. Man kan här inte se enskilda länder särskilt tydligt; det intressanta tycker jag är att någon konvergens inte kan konstateras under perioden. Skattekvoterna ligger ungefärligen mellan 30 och 50 procent. (Sverige är den ljusgröna kurva som börjar högst upp till vänster.)

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

29 juni 2010 at 14:47

Publicerat i EU, skatt

Minskar en utvidgning sammanhållningen i EU?

Ja, i vissa fall, enligt studien ”Do Enlargements Make the European Union Less Cohesive? An Analysis of Trust between EU Nationalities”, publicerad i Journal of Common Market Studies:

This article analyses the impact enlargements have had on the social cohesion of the European Union (EU), measured as generalized interpersonal trust between EU nationalities. Based on a quantitative-dyadic approach, Eurobarometer surveys from 1976 to 1997 are utilized. The key result is that enlargements do not necessarily weaken cohesion, but southern enlargement and the recent eastern enlargement did.

Minskad sammanhållning är i vissa avseenden en negativ konsekvens av utvidgning: det EU gör bra blir därmed svårare att upprätthålla på sikt. Själv ser jag dock i huvudsak en minskad sammanhållning i EU som positiv, eftersom det torde försvåra harmonisering av regelverk och införandet av en gemensam finanspolitik. Minskad sammanhållning är i själva verket mitt främsta skäl för att vilja välkomna Turkiet som medlem.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

13 juni 2010 at 15:57

Publicerat i EU, forskning, tillit

Välstånd i Europa och USA

Tino Sanandajis blogg fann jag denna statistik över BNP per capita (PPP-justerad) i amerikanska delstater och europeiska länder:

Sverige skulle alltså kunna sägas vara den 42:a rikaste delstaten i USA, vore vi en amerikansk delstat.

Written by Niclas Berggren

6 mars 2010 at 6:15

Jonung möter motstånd

Min gamla makrolärare Lars Jonung och Eoin Drea inleder sin granskning av amerikanska ekonomers inställning till euron, ”It Can’t Happen, It’s a Bad Idea, It Won’t Last: U.S. Economists on the EMU and the Euro, 1989-2002″, publicerad i Econ Journal Watch, med följande påstående:

On the whole, the euro has, thus far, gone much better than many U.S. economists had predicted.

Paul Krugman kommenterar:

Anyway, I’ve always been a mild euroskeptic — I’m one of the American economists that Jonung and Drea, in a spectacularly ill-timed piece, mock for their doubts about EMU. My concerns were always just what they are now: fears that the lack of fiscal and labor market integration would lead to very nasty adjustment problems. I just never dreamed how bad it would get.

Se även Roland Vaubels varning, i en kommentar till Jonung och Drea, att de institutionella villkor och den personuppsättning som EMU och ECB startade med har förändrats, vilket gör framtida instabilitet mer sannolik. Kommer de skeptiska amerikanska ekonomerna, som Jonung och Drea menar tog teorin om optimala valutaområden på för stort allvar, att få rätt?

Written by Niclas Berggren

16 februari 2010 at 9:54

Bör Sverige införa euron?

Ett tungt argument för att behålla den svenska kronan har varit att det är värdefullt för Sverige att kunna bedriva en egen penningpolitik, som är anpassad till svenska förhållanden. I en ny studie av James Reade och Ulrich Volz, ”Too Much to Lose, or More to Gain? Should Sweden Join the Euro?”, hävdas att detta oberoende är en illusion. Se t.ex. de av centralbankerna satta inlåningsräntornas utveckling:

räntor

Forskarna resonerar så här:

Overall, our deliberations suggest that the Riksbank, despite staying outside of the eurosystem and pursuing an inflation targeting framework with a flexible exchange rate that should theoretically leave it full monetary policy autonomy, is de facto not master in its own house. Rather, we argue that Sweden is lulled by some kind of monetary independence delusion. By joining the euro, Sweden would give up monetary sovereignty, but the cost in terms of a loss of monetary policy autonomy would be negligible. We hence consider the argument made by the Calmfors Commission and others that through EMU membership Sweden would ”no longer have the opportunity to pursue an independent monetary policy” (Calmfors et al., 1997, p. 312) and hence might face serious consequences for stabilisation-policy as flawed as it largely blends out reality. The cost of ceding monetary sovereignty would arguably be outweighed by Sweden gaining a seat in the ECB’s governing council, where the governor of the Riksbank would have a say in formulating the common European monetary policy stance. Instead of being a passive bystander to the ECB’s interest rate decisions, the Riksbank could play an integral part in European monetary policy making.

Man skulle kanske kunna invända att den svenska penningpolitiken har följt den europeiska, inte därför att detta var nödvändigt utan därför att svenska realekonomiska förhållanden har varit snarlika de europeiska, vilket har fått en relativt autonom riksbank att utforma penningpolitiken likt ECB. Nå, studien är i vilket fall högintressant, och den väcker frågan om det är dags för ett nytt beslut på eurofronten i Sverige snart.

Written by Niclas Berggren

15 september 2009 at 7:04

En konstitution för EU

Leif Lewin skriver om EU och påstår följande:

Varför är det så viktigt att enhällighetsregeln ersätts av majoritetsregeln? För det första av effektivitetsskäl. … För det andra leder enhällighetskravet till uppgörelser inom lyckta dörrar.

Detta är en ensidig analys. Förvisso finns det nackdelar med en enhällighetsregel, men det finns också fördelar. Optimum hittas någonstans mitt emellan enhällighet och enkel majoritet. Detta klargör James Buchanan och Gordon TullockThe Calculus of Consent: Logical Foundations of Constitutional Democracy. Den optimala regeln är den som minimerar summan av två kostnader:

  • externa kostnader (C), dvs. kostnader av att beslut som man själv ogillar fattas;
  • beslutskostnader (D), dvs. kostnader för att komma fram till ett kollektivt beslut.

De externa kostnaderna är lägre ju mer inklusiv beslutsregeln här — i hörnlösningen med krav på enhällighet är de noll, eftersom inget kollektivt beslut kan fattas som någon ogillar. Beslutskostnaderna är högre ju mer inklusiv beslutsregeln är — i hörnlösningen med krav på enhällighet är de extremt höga, eftersom alla måste vara överens och eftersom vissa alltid kan trilskas för att få förmånliga villkor. Lägger man ihop dessa båda kostnader får man kurvan i detta diagram:

Den optimala beslutsregeln är den som kräver att K/N av den beslutande församlingen röstar för ett förslag. Och det är som sagt osannolikt att detta uppfylls av den enkla majoritetsregeln. Intressant nog kom även den svenska nationalekonomen Knut Wicksell till den slutsatsen, vilket Buchanan bl.a. lyfter fram här.

För en annan analys av hur den europeiska konstitutionen bör se ut, se Friedrich Schneiders analys i ”Is a Federal European Constitution for an Enlarged European Union Necessary?” (gratisversion här), publicerad i Swiss Political Science Review. Där ges en rikare, mer institutionellt mångfasetterad demokratidiskussion än den som bjuds på DN Debatt idag.

Written by Niclas Berggren

2 augusti 2009 at 12:19

Priset på koldioxid

Miljöekonomen Richard Tol anför följande i ”The Economic Effects of Climate Change”, publicerad i Journal of Economic Perspectives:

tol

[C]limate change initially improves economic welfare. However, these benefits are sunk. Impacts would be predominantly negative later in the century. Global average impacts would be comparable to the welfare loss of a few percent of income, but substantially higher in poor countries. … There are over 200 estimates of the marginal damage cost of carbon dioxide emissions. The uncertainty about the social cost of carbon is large and right-skewed. For a standard discount rate, the expected value is $50/tC, which is much lower than the price of carbon in the European Union but much higher than the price of carbon elsewhere.

Möjligen kan det suboptimalt höga priset på koldioxidutsläpp i EU ses som bra mot ljuset av att andra, som USA, har suboptimalt låga priser. Men bör inte USA hjälpa till mer när det gäller att bära bördan av att bekämpa den globala uppvärmningen? Bör inte försök till påverkan av USA prioriteras av Fredrik Reinfeldt när Sverige blir ordförandeland i EU?

Written by Niclas Berggren

21 juni 2009 at 9:14

EU tar djurens parti

PAKISTAN-RELIGION-EIDFör en gångs skull fattar EU:s jordbruksministrar inte ett dåligt beslut:

All slakt av djur i Sverige måste även i fortsättningen ske med bedövning. EU-parlamentets krav på undantag för religiös slakt kommer inte att antas av EU:s jordbruksministrar.

Det finns bland vissa en märklig hållning, att en handling som annars anses förkastlig ska accepteras om den utförs utifrån en religiös utgångspunkt. Så bör det inte vara. Om plågsam slakt ska vara förbjuden rent allmänt, ska plågsam slakt vara förbjuden även om den utförs i ett religiöst sammanhang.

Se även DN Debatt-artikeln ”Därför är det viktigt med ett sekulärt samhälle” samt Dagen.

Written by Niclas Berggren

19 juni 2009 at 7:19

Publicerat i djur, etik, EU, moral, regler, religion

Varför rösta?

Det vankas val till Europaparlamentet. Johan Norberg listar sju skäl för att rösta; Aftonbladet listar sex; Sanna Rayman talar om möjligheten att förändra; Niklas Ekdal anför följande:

Om inte ni väljer vem som ska representera er i Bryssel kommer andras röster att bli dubbelt så mycket värda. Tänk om de människorna är helt ute och cyklar?

niklasekdal

Niklas Ekdal

Vad förenar dessa röstningsvurmare? Jo, föreställningen att potentiella väljare kan fås att gå och rösta om man hävdar att de därigenom påverkar valresultatet och, i förlängningen, vilka politiska beslut som fattas. Jag vet inte om Johan Norberg, Aftonbladet och Sanna Rayman innerst inne tror att en enskild väljare kan påverka valresultatet och, i förlängningen, vilka politiska beslut som fattas, men Niklas Ekdal gör det uppenbarligen. I vilket fall verkar samtliga tycka att man ska tala, eller skriva, som om en enskild väljare kan påverka valresultatet och, i förlängningen, vilka politiska beslut som fattas.

Ett litet problem bara. Det stämmer inte att en enskild väljare kan påverka valresultatet och, i förlängningen, vilka politiska beslut som fattas. Niklas Ekdals yttrande ovan är matematiskt felaktigt. Är det mot denna bakgrund bra att uppmana människor att rösta med det argumentet? Jag har mina tvivel. Om man nu anser att valdeltagande är en viktig variabel att bry sig om, är det nog bättre att ordna med telefonuppringningbrevröstning eller att vädja till expressiva skäl för att rösta. Sådana skäl, inte föreställningen att min röst påverkar valresultatet och, i förlängningen, vilka beslut som fattas, fick t.ex. mig att rösta häromdagen (på denna kandidat).

Written by Niclas Berggren

6 juni 2009 at 12:44

Publicerat i demokrati, EU, politik, rationalitet, val

Moderaterna går hem

Traditionellt har nog homosexuella som väljargrupp uppfattats som mer vänsterinriktad än befolkningen i stort. På senare år har det förändrats. T.ex. är Moderaterna största parti inför EU-valet bland besökarna på QX.se:

EU-valet qx

Undersök vilka partier och kandidater du ligger närmast i två test inför EU-valet.

Written by Niclas Berggren

28 maj 2009 at 12:02

Publicerat i EU, homosexualitet, politik, val

Mina EU-kandidater

Andreas Bergh tipsar om ett test inför valet till Europaparlamentet den 7 juni. Mitt resultat:

euval

Inte så tokigt, utifrån hur jag själv har tänkt på saken. Jag kommer dock inte, det vill jag klargöra, att rösta på Junilistan.

Carl Magnus Bjuggren tipsar om ett andra test. I det hamnade jag vid plustecknet:

euval2

Jag kommer dock inte, det vill jag klargöra, att rösta på Kristdemokraterna.

Written by Niclas Berggren

14 maj 2009 at 15:02

Publicerat i EU, politik, test, val

Var euron ett misstag?

Paul Krugman undrar om det var så klokt att införa en gemensam valuta inom EU:

euro

In the past, Spain would have sought improved competitiveness by devaluing its currency. But now it’s on the euro — and the only way forward seems to be a grinding process of wage cuts. This process would have been difficult in the best of times; it will be almost inconceivably painful if, as seems all too likely, the European economy as a whole is depressed and tending toward deflation for years to come. Does all this mean that Europe was wrong to let itself become so tightly integrated? Does it mean, in particular, that the creation of the euro was a mistake? Maybe.

Det är också min syn: det är osäkert hur det går. Det skapar onekligen spänningar med en gemensam penningpolitik för regioner med mycket olika ekonomiska förhållanden. Man kan även jämföra Danmark, som har bundit sin krona till euron, med Sverige, vars valuta deprecierar, vilket underlättar för svensk exportindustri i dessa tider av allmän nedgång.

Tips: Panu Poutvaara

Written by Niclas Berggren

17 mars 2009 at 16:49

Publicerat i ekonomi, EU, nationalekonomi, pengar

Kristen hycklare

tuvePastorn och kd-politikern Tuve Skånberg prisar yttrandefriheten:

I debatten om religion, politik och sexualitet så kommer saker att sägas som enskilda kan bli ledsna av. Då är inte lösningen att ropa på polis, fängelse och lagar som förbjuder vissa åsikter. Det offentliga samtalet dör om det införs åsikts- och yttrandeförbud. 

Så bra. Så fint. Men vem var det nu som la fram en motion i riksdagen med följande förslag:

Denna norska lagstiftning, i synnerhet med dess ord om att inte ”på ett kränkande och sårande sätt visa ringaktning för någon trosbekännelse”, skulle kunna vara en god modell för att utforma en modern lag mot religionskränkning även i Sverige, som kunde garantera medborgarna i ett pluralistiskt samhälle skydd mot kränkning av sin religion.

Straffet för att ringakta religion i Norge: upp till sex månaders fängelse. Ska vi kalla Tuve för hycklare eller ska vi kalla honom för hycklare?

Written by Niclas Berggren

19 februari 2009 at 7:29

Är Europa bättre än USA på att följa folkrätten?

Vid internationella konflikter framträder i regel någon folkrättsjurist i media och klargör vem som gör rätt och vem som gör fel. Inte sällan kritiseras USA. De två juristprofessorerna Jack Goldsmith och  Eric Posner klargör härvidlag något intressant:

In fact, Europe’s commitment to international law is largely rhetorical. Like the Bush administration, Europeans obey international law when it advances their interests and discard it when it does not. … Why, then, do so many people believe the U.S. and Europe have different attitudes toward international law? Partially this is because American politicians frequently express their skepticism about international law, while European politicians loudly proclaim its central role in their value systems, even when they are defying it. 

Frågan är om europeiska jurister också tenderar att förbise att europeiska stater inte de facto är så mycket duktigare än USA på att följa internationell rätt. Min skepsis mot folkrätten som fenomen är fortsatt stark.

Se det tidigare inlägget ”Den tveksamma folkrätten” samt ovan nämnda juristers bok The Limits of International Law (Oxford University Press).

Written by Niclas Berggren

27 december 2008 at 12:12

Publicerat i EU, hyckleri, juridik, lagstiftning, USA

Varför jag är för ett utvidgat EU

hayekimage1

F. A. Hayek

Turkiet bör också få komma in på sikt. Skälet anges av F. A. Hayek:

Planning, or central direction of economic acticity, presupposes the existence of common ideals and common values; and the degree to which planning can be carried is limited to the extent to which agreement on such a common scale of values can be obtained or enforced. It is clear that such agreement will be limited in inverse proportion to the homogeneity and similarity of outlook and tradition possessed by the inhabitants of an area. Although, in the national state, the submission of the will of the majority will be facilitated by the myth of nationality, it must be clear that people will be reluctant to submit to any interference in their daily affairs when the majority which directs the government is composed of people of different nationalities and different traditions.*

Dvs. om man eftersträvar ett EU som inte agerar i särskilt många frågor och inte tar över alltmer av nationernas sysslor, tror jag att många medlemmar med olika värderingar och bakgrunder är bra, som ett slags tröghetsmekanism. Rent allmänt visar resonemanget på att fenomen som brukar framhållas som otvetydigt positiva, som en vilja till samarbete och tillit mellan människor, också kan ha en negativ sida: tycker alla lika finns det ofta ingen som säger stopp och belägg.

__________________________

*Hayek, F. A. (1948). ”The Economic Conditions of Interstate Federalism.” I Individualism and Economic Order. Chicago: University of Chicago Press: 264.

Written by Niclas Berggren

11 december 2008 at 21:05

Publicerat i EU, federalism, makt, nationalism

Européer om global uppvärmning

Enligt EU:s medborgare är dessa problem allvarligast för tillfället (s. 8/145):

Angående global uppvärmning/klimatförändring varierar svaren mellan EU-länderna (s. 9/145). Medan 92 procent av grekcyprioterna, 90 procent av grekerna och 74 procent av svenskarna anser att det problemet är allvarligt, anser bara 47 procent av italienarna och portugiserna det, och blott 45 procent av tjeckerna. Kanske beror de senares skepticism på president Klaus starka avvisande av klimatförändring som ett problem. Men vad beror grekernas klimatmedvetenhet på?

Se ett tidigare inlägg för min syn i klimatfrågan.

Written by Niclas Berggren

14 september 2008 at 8:47

Publicerat i EU, klimat, politik

EU-fördragets framtid

Statsministern låter sig inte nedslås av Irlands nej. Sannolikt gäller detsamma för Barroso.

Written by Niclas Berggren

18 juni 2008 at 15:41

Publicerat i demokrati, EU, institutioner, politik, val

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: