Hur påverkar handel kvinnors deltagande i arbetslivet?

I många länder med låg medelinkomst är kvinnors deltagande i arbetslivet inte alls lika vanligt som i länder med hög medelinkomst. En ny studie, ”Trade and Female Labor Participation: Stylized Facts Using a Global Dataset”, undersöker om andelen kvinnor som är anställda i 29 000 tillverkningsföretag i 64 länder med relativt låg medelinkomst påverkas av om företagen är involverade i internationell handel eller ej.

Resultat:

The study finds a female labor share premium for all four trading types [exporters, importers, global value chain participants and foreign firms], controlling for firm output, capital intensity, total factor productivity, and fixed effects. The findings also hold after controlling for differences in relative wages between men and women and excluding traditional export sectors (apparel and electronics) from the sample. The female labor share premium is much higher for production workers compared with non-production workers, implying that women specialize in low-skill production. In line with these findings, the study finds that the female labor share premium for exporters and global value chain participants is highest in low-tech sectors. And female ownership and management expand the female labor share premium for trading firms.

Detta kanske kan ses som ytterligare en fördel av handel länder emellan: Fenomenet tycks bidra till att underlätta för kvinnor att lönearbeta. Dessutom:

[T]he results suggest that although average wage rates are lower for firms with higher female labor shares, this negative correlation is smaller for trading firms.

Hur kan kvinnors minskade inkomst efter barnafödande motverkas?

Det är välkänt att kvinnors inkomstutveckling påverkas negativt av barnafödande. En studie med danska data finner t.ex. att barnafödande skapar ett gap på lång sikt mellan kvinnors och mäns inkomster på 20%. Hur ska detta kunna motverkas? Det är en av de saker som undersöks i den nya studien ”What Causes the Child Penalty? Evidence from Same Sex Couples and Policy Reforms”, som använder norska data. Forskarna finner följande:

[W]e provide causal estimates on the impact of two family policies aimed at reducing the relative child penalty: paternity leave and subsidized early child care. Our precise and robust regression discontinuity results show no significant impact of paternity leave use on the relative child penalty. Early subsidized care seems to have more promise as a policy tool for affecting child penalties, as we find a 25% reduction in child penalties per year of child care use from a large Norwegian reform that expanded access to child care.

En fråga i svensk kontext är möjligen om mer verkligen kan göras med subventioner av tidig barnomsorg, eftersom subventionerna redan är betydande.

Kvinnor i toppen på företag

Kön verkar alltjämt påverka utfall på arbetsmarknaden, ofta till kvinnors nackdel. En aspekt av detta förhållande är att relativt få kvinnor når toppositioner – de drabbas av vad som ibland kallas ett glastak – och när de väl når sådana positioner får de ofta lägre lön än män. (För en sammanfattning av forskningen om glastak, se Marianne Bertrands bilder från ett föredrag på SNS i december 2018).

Vad händer då när kvinnor når toppositioner? En ny italiensk studie, ”Do Female Executives Make a Difference? The Impact of Female Leadership on Gender Gaps and Firm Performance” (preliminär gratisversion här), undersöker två konsekvenser: dels hur lönefördelningen i företag påverkas, dels hur företagens försäljning, förädlingsvärde och produktivitet förändras. Resultat:

Our results show that the impact of female executives is positive on women at the top of the wage distribution but negative on women at the bottom of the wage distribution. We estimate the opposite effect on men. As a result, we find that female leadership at the firm reduces the gender wage gap at the top of the wage distribution and widens it at the bottom, with essentially no effects on average. We estimate that the impact of female leadership on firm performance – as measured by sales per worker, value added per worker, and total factor productivity (TFP) – is a positive function of the proportion of female workers employed by the firm. The magnitude of the impact is substantial: a female CEO would increase overall sales per employee by about 3.7% if leading a firm employing a proportion of women equal to the average in the sample (about 20%.)

Det verkar alltså inte så dumt med kvinnliga direktörer. Dels jämnas lönefördelningen ut på ett sätt som bättre reflekterar individuell produktivitet, dels går företagen bättre (i synnerhet om andelen kvinnlig anställda är hög). Det är intressant att kvinnliga personer i topposition alltså verkar ha ett kunskapsövertag om de anställda – vad de bidrar med och, därför, hur de bäst allokeras till olika uppgifter i företaget. Detta leder förstås tillbaka till frågan: Hur ska glastaket kunna fås att krackelera än mer?

Kan individualism gynna jämställdhet?

Jag har tidigare påpekat att en hel del forskning visar att individualism, som en del av ett lands kultur, har positiva effekter på såväl ekonomi som politik. Individualism mäts ofta med hjälp av det mått som Geert Hofstede skapade:

The high side of this dimension, called Individualism, can be defined as a preference for a loosely-knit social framework in which individuals are expected to take care of only themselves and their immediate families. Its opposite, Collectivism, represents a preference for a tightly-knit framework in society in which individuals can expect their relatives or members of a particular ingroup to look after them in exchange for unquestioning loyalty. A society’s position on this dimension is reflected in whether people’s self-image is defined in terms of “I” or “we.”

Kan en kultur som präglas av individualism även leda till bättre kulturella utfall? En ny studie, ”Does Individualism Promote Gender Equality?”, undersöker effekterna på jämställdhet. Resultat:

Using individual level data from World Values Surveys, we find that individualism is significantly associated with support for gender equal attitudes regarding employment, income, education, and political leadership. Individualism is also associated with greater levels of female employment and educational attainment, and lower levels of fertility. These results are robust to controlling for income, education, religion, historical plough use, gendered language, and country-time fixed effects. Our within country analysis allows us to isolate the impact of individualism from other confounding effects. Using historical rainfall variation as an instrument for individualism, we find that the exogenous portion of individualism reduces support for patriarchal attitudes and fertility, and it increases female employment and educational attainment. These effects are economically large.

Dvs. individualism – som gör att kvinnan ses som individ och som fri att förverkliga sig själv, snarare än att underordna sig kollektiva normer – verkar leda till såväl mer jämställda attityder som mer jämställda utfall. Leve individualismen (även av detta skäl)!

Förklaringen till att flickor är underrepresenterade i matematikintensiva ämnen

Lawrence Summers hamnade i hetluften när han framförde hypotesen att flickors och kvinnors underrepresentation i matematikintensiva akademiska ämnen hade med kognitiv förmåga att göra – i korthet att det fanns fler män bland dem som är riktigt smarta. Nu visar en ny studie, ”Girls’ Comparative Advantage in Reading Can Largely Explain the Gender Gap in Math-Related Fields”, följande:

Using individual-level data on 300,000 15-y-old students in 64 countries, we show that the difference between a student performance in reading and math is 80% of a standard deviation (SD) larger for girls than boys, a magnitude considered as very large. When this difference is controlled for, the gender gap in students’ intentions to pursue math-intensive studies and careers is reduced by around 75%, while gender gaps in self-concept in math, declared interest for math or attitudes toward math entirely disappear.

Det verkar alltså inte primärt röra sig om att pojkar är bättre än flickor på matte i absolut mening utan snarare om att flickor är betydligt bättre, relativt sin matematiska förmåga, på att läsa än pojkar. De har alltså, med det nationalekonomiska uttryck författarna använder i sin titel, en komparativ fördel i icke-matematikintensiva ämnen.

Kvinnlig autonomi gav tillväxt

Vad förklarar långsiktig ekonomisk tillväxt? Det finns givetvis många faktorer, men en som inte har fått så mycket uppmärksamhet hittills är kvinnlig autonomi. Enligt en ny studie verkar denna faktor ha spelat en tydlig roll i Europas ekonomiska utveckling. Forskarna använder den ålder vid vilken kvinnor gifte sig som indikator på deras autonomi: ju lägre ålder vid ingående av äktenskap, desto mindre fri var kvinnan att forma sitt eget liv. Denna ålder varierade runtom i Europa, och det verkar som om den relativt höga åldern för att gifta sig kan utgöra en viktig delförklaring till Sveriges starka ekonomiska utveckling under andra halvan av 1800-talet och framåt:

This continued in the early 19th century, when especially South Eastern Europe had low rates. In contrast, Scandinavia and Central Europe, including Switzerland and Austria, had quite high female autonomy values. These are exactly those countries that became ”superstars” in the Second Industrial Revolution, which took place shortly thereafter in the late 19th and early 20th centuries.

Forskarna kopplar bl.a. kvinnlig autonomi till högre utbildning och läskunnighet. Deras slutsats:

In sum, the empirical results suggest that economies with more female autonomy became (or remained) superstars in economic development. The female part of the population needed to contribute to overall human capital formation and prosperity, otherwise the competition with other economies was lost. Institutions that excluded women from developing human capital – such as being married early, and hence, often dropping out of independent, skill-demanding economic activities – prevented many economies from being successful in human history.

Viktigt att beakta när man utformar formella och informella regelverk i en ekonomi.

En extraordinär domare

Jag har just sett dokumentärfilmen RBG, om Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s högsta domstol. En mycket imponerande och inspirerande person! Det kan man tycka utan att hålla med henne i sak i alla frågor, vilket exemplifierades i filmen av hennes vänskap med den konservative domaren Antonin Scalia och av beundrande ord av den republikanske senatorn Orrin Hatch.

Några av de saker jag tycker om hos henne:

• Hennes kamp för lika rättigheter för kvinnor och för olika minoriteter utifrån en förståelse av USA:s konstitution som innefattandes likabehandling.
• Den intellektuella styrka, och den personliga behärskning, hon ständigt visar prov på. Lågmäldhet i kombination med kompetens!
• Hennes insikt att livet inte bara består av jobb (även om hon tar det på största allvar); faktum är att hon antyder att man gör ett bättre jobb om andra passioner finns, som bjuder avkoppling och tankar på annat. Hennes två primära aktiviteter förutom jobbet har jag också funnit viktiga för ett gott liv: opera och motionerande.
• Hennes förmåga att skilja på sak och person och att uppskatta, och lyssna till, personer av annan politisk uppfattning.

Du kan t.ex. hyra filmen på iTunes. Och följa bloggen om henne: Notorious R.B.G.

Könsroller med transsexuell partner

Hur ser könsrollerna ut i relationer mellan kvinnor och transsexuella män? Man skulle kunna tro att jämlikhet dominerar i sådana relationer, pga. en stark könsmedvetenhet och pga. en gemensam bakgrund, i någon mening, i det kvinnliga könet. Men studien ”‘Women’s Work’? Women Partners of Transgender Men Doing Housework and Emotion Work”, publicerad i Journal of Marriage and Family, finner följande:

Most participants in my sample (93%) and their trans men partners (77%) were feminist. As documented in the previous literature review, one of the primary contributions of feminist social research, over the past 30 years, has been to document striking inequalities in division of household labor between men and women. The feminist women I interviewed were not immune to these same social trends, often reporting inegalitarian, gender-stereotyped divisions of household labor between themselves and their trans men partners. It is important to consider the ways in which these feminist-identified women negotiated and explained perceived inconsistencies between their personal politics and everyday family lives. Despite strong feminist self identification, the family myths and gender strategies that participants generated to explain these inconsistencies most often focused on individual choice and preference rather than systemic and structural gender inequalities.

Man skulle kunna tänka sig att personer i denna typ av relation anstränger sig särskilt för att etablera manlighet hos den transsexuelle partnern och att det påverkar beteendemönstren. Kvinnorna är ofta mycket engagerade i att stödja sina partner, såväl emotionellt som fysiskt, efter operationerna. Nå, jag fann inte minst konflikten mellan feministiska ideal och en personlig praktik intressant: i vilken mån kan den tänkas gälla även feministiska kvinnor i relationer med ”vanliga” män? Är det svårt att upprätthålla principer i vardaglig praxis?

Borttagen diskriminering av kvinnor

Staten bör, enligt min uppfattning, behandla män och kvinnor lika. Under historiens gång finns otaliga exempel på motsatsen. Ett sådant exempel rör arvsrätt. En ny studie, ”Inheritance Law Reform and Women’s Access to Capital: Evidence from India’s Hindu Succession Act”, undersöker konsekvenserna av att kvinnor inte har samma rättigheter som män. Forskarna sammanfattar:

Women in many countries face legal barriers preventing them from inheriting property. This column argues that this is a starting place for broader gender inequality and that stronger inheritance rights for women are likely to be an effective mechanism for improving their access to physical and human capital. … We find that while the amendment did not fully eliminate the underlying inequality, it increased women’s likelihood of inheriting land by 22 percentage points. Even in cases where the actual inheritance is not yet observed, the fact that a woman can expect to inherit property may increase her bargaining power or affect her marital prospects. Indeed, we find a robust increase in women’s age at marriage (by 0.5 years) after the reform, and women achieved better outcomes in the marriage market, such as marrying at a later age, marrying a more educated spouse, and being able to make favourable reproductive decisions. The results also point to a positive and significant impact on women’s educational attainment. Girls who started their education after the amendment came into force had nearly four months more of elementary education in 2006.

Denna typ av diskriminering har alltså konsekvenser på många områden i livet, vilket gör den extra upprörande. Nå, man får glädja sig när reformer äger rum, som i Indien. En fråga rör hur det kommer sig att män, som ofta har makten, går med på att utöka (lika) arvsrätt till kvinnor. Kanske av samma skäl som varför de en gång utökade rösträtt till kvinnor? Eller kan det ha att göra med en moralisk övertygelse? Måhända är männen trots allt inte avgörande, i länder där det råder lika rösträtt och där det finns många kvinnor i politiska församlingar?

Påverkbara könsskillnader

Det är välkänt att det föreligger könsskillnader inom naturvetenskaperna, i regel till männens fördel. Är könsskillnader i prestation svåra att förändra? Det verkar inte så. En ny studie, ”Reducing the Gender Achievement Gap in College Science: A Classroom Study of Values Affirmation”, publicerad i Science, undersöker om könsskillnader mellan fysikstudenter går att påverka med en psykologisk metod:

In this randomized double-blind study, 399 students either wrote about their most important values or not, twice at the beginning of the 15-week course. Values affirmation reduced the male-female performance and learning difference substantially and elevated women’s modal grades from the C to B range. Benefits were strongest for women who tended to endorse the stereotype that men do better than women in physics. A brief psychological intervention may be a promising way to address the gender gap in science performance and learning.

I denna figur jämförs tenta- och fysiktestresultat för dem som fick genomgå värderingsövningen med en kontrollgrupp:

Denna studie tycker jag är hoppingivande, i det att den klargör att könsskillnader inte är omöjliga att förändra. Metoden i fråga tar bara 15 minuter att använda. Frågan är hur många (manliga?) föreläsare som är villiga att använda metoder av det här slaget för att hjälpa sina kvinnliga studenter. Kanske måste föreläsarna först genomgå något slags träning? Nå, studien rör nybörjarstudenter i fysik. En vidare fråga är om könsskillnader bland de allra bästa fysikerna går att eliminera med psykologiska metoder av detta slag. Kan man tänka sig att könsskillnader blir svårare att eliminera ju högre upp man kommer? Det kan i vilket fall inte skafa om fler kvinnliga studenter hjälps, genom psykologiska metoder, att prestera bättre. Vissa av dem kommer säkert att nå längre också som forskare därigenom.

Se även inläggen ”Olympiad för intelligenta”, ”Bland de bästa matematikerna dominerar pojkar”, ”De sämsta och bästa är pojkar”, ”Könsskillnader i matematik”, ”Kvinnor i naturvetenskap” och ”Professorns kön påverkar kvinnliga studenter”.

Kan friare handel gynna kvinnor?

Mexiko är ett av de länder som har liberaliserat sin handel med omvärlden på senare år. Hur har det påverkat landets kvinnor, som i genomsnitt har en sämre ekonomisk position än männen? En ny studie, ”Did Trade Liberalization Help Women? The Case of Mexico in the 1990s”, finner följande:

We find that that women’s relative wage remained stable while employment increased, leading to an increase in women’s wage bill share. Between-industry shifts, consistent with trade-based explanations, account for up to 40 percent of the growth in women’s wage bill share between 1990 and 2000. Comparing across industries, we find tariff cuts and exports are positively related to industry growth and women benefited since some of the fastest growing industries were female-intensive industries. … Finally, we find suggestive evidence that household bargaining power shifted in favor of women. Expenditures shifted from goods associated with male preference, such as men’s clothing and tobacco and alcohol, to those associated with female preference such as women’s clothing and education.

Givetvis finns ingen garanti för att frihandel särskilt gynnar kvinnor men resultatet är ändå intressant därför att det visar att mindre politisk styrning av ekonomin inte nödvändigtvis missgynnar ekonomiskt svagare grupper.

Professorns kön påverkar kvinnliga studenter

Varför så få kvinnor i naturvetenskapliga ämnen? En hypotes är att andelen män bland de duktigaste i matematik är högre. Det leder vidare till frågan hur det i så fall kommer sig. En ny studie, ”Sex and Science: How Professor Gender Perpetuates the Gender Gap”, publicerad i Quarterly Journal of Economics (preliminär gratisversion här), finner att föresläsares kön kan utgöra en delförklaring:

Our results suggest that although professor gender has little impact on male students, it has a powerful effect on female students’ performance in math and science classes, and high-performing female students’ likelihood of taking future math and science courses, and graduating with a STEM degree. The estimates are largest for students whose SAT math scores are in the top 5% of the national distribution. The gender gap in course grades and STEM majors is eradicated when high-performing female students are assigned to female professors in mandatory introductory math and science coursework.

Här tycks ett moment 22-problem föreligga: kvinnliga föreläsare i naturvetenskap och matematik måste först vara duktiga kvinnliga studenter i dessa ämnen, men det är svårare för dem att bli duktiga som studenter om föreläsarna är män. Nå, det är inte minst intressant att högpresterande kvinnliga studenter verkas gynnas allra mest av kvinnliga föreläsare. Det kan dock fortfarande vara så att bland de allra mest högpresterande studenterna (säg den procent som presterar bäst) dominerar män ändå. Om så är fallet, kan även denna grupp bli jämställd om flickor ges andra villkor och bemötanden? Forskningen lär fortsätta.

Se även inläggen ”De sämsta och de bästa är pojkar”, ”Könsskillnader i matematik”, ”Bland de bästa matematikerna dominerar pojkar” och ”Olympiad för intelligenta”.

Påverkar könet straffets längd?

Något som upprör många är när kvinnor och män behandlas olika. En ny studie, ”Sex, Sexual Orientation, and Sexism: What Influence Do These Factors Have on Verdicts in a Crime-of-Passion Case?”, publicerad i Journal of Social Psychology, rapporteras resultaten från ett experiment. Fyra grupper fick ta del av en fallbeskrivning, som byggde på ett verkligt fall i Texas, där en person skjuter och dödar en ex-partner dagen efter att ha dumpats. Det som skiljde sig i fallbeskrivningarna var könet och den sexuella läggningen på förövaren. Bl.a. ombads deltagarna att ange hur hårt straff som skulle utdelas för dådet. Resultat:

Heterosexual female defendants were given significantly shorter sentence lengths than either heterosexual male defendants or homosexual defendants.

Upprörande? Ja, det tycker jag. Resultatet tycker jag kan tolkas som en varning för lekmannadeltagande i domstolars dömande. Bör inte uteslutande tränade jurister ägna sig åt att döma?

Se även ”Optimala straff efterlyses” samt Mårten Shultz inlägg ”Varför jag är emot lekmannadomare”.

Kvinnor i naturvetenskap

Hur kommer det sig att det finns relativt få kvinnliga naturvetare? Ett kontroversiellt förslag till förklaring rör förmåga: att andelen män bland de duktigaste på matematik helt enkelt är högre. En ny studie, ”Seeking Congruity Between Goals and Roles: A New Look at Why Women Opt Out of Science, Technology, Engineering, and Mathematics Careers”, publicerad i Psychological Science, föreslår en annan förklaring: skilda värderingar mellan kvinnor och män:

Although women have nearly attained equality with men in several formerly male-dominated fields, they remain underrepresented in the fields of science, technology, engineering, and mathematics (STEM). We argue that one important reason for this discrepancy is that STEM careers are perceived as less likely than careers in other fields to fulfill communal goals (e.g., working with or helping other people). Such perceptions might disproportionately affect women’s career decisions, because women tend to endorse communal goals more than men. As predicted, we found that STEM careers, relative to other careers, were perceived to impede communal goals. Moreover, communal-goal endorsement negatively predicted interest in STEM careers, even when controlling for past experience and self-efficacy in science and mathematics.

Ingen av dessa båda förklaringar innefattar, såvitt jag kan se, med nödvändighet diskriminering, men det är värt att notera att könsskillnader i matematisk förmåga inte behöver vara medfödda. Huruvida intresse av att hjälpa andra är medfött vet jag mindre om. I vilket fall, är det mot bakgrund av dessa resultat att betrakta som ett problem att andelen kvinnor bland naturvetare och matematiker på hög akademisk nivå är relativt låg? I så fall, hur kan man göra något åt saken?

Könsskillnader i matematik

Jag fann två resultat särskilt intressanta i den nya studien ”An Empirical Analysis of the Gender Gap in Mathematics”, publicerad i American Economic Journal: Applied Economics:

1. Enligt amerikanska data: ”There are no mean differences between boys and girls upon entry to school, but girls lose one-fourth of a standard deviation relative to boys over the first six years of school. … We explore a wide range of possible explanations in the US data, including less investment by girls in math, low parental expectations, and biased tests, but find little support for any of these theories.”
2. Enligt internationella data: ”Although imprecisely estimated, it appears that girls are doing better in the single-sex countries, and that the boys are doing worse. While of course highly speculative, these cross-country data are consistent with the hypothesis that mixed-gender classrooms are a necessary component for gender inequality to translate into poor female math performance, although it is difficult to distinguish single-sex classrooms from Islamic religion in the data.”

Det första resultatet implicerar att könsskillnader i matematik i USA inte är medfödda, men det är alltså oklart vad de beror på. Det andra resultatet implicerar (om än mer osäkert) att könsskillnader i matematik är mindre i länder där könen undervisas åtskilda (att könsåtskilda skolklasser kan ha god effekt på flickors skolprestationer har visats i tidigare forskning) och i länder med låg jämställdhet (vilket motsäger resultat i tidigare forskning). Se denna figur:

Diskussionen om orsaker till könsskillnaderna lär fortsätta. Att de existerar är dock helt klart.

Väljer kvinnor andra kvinnor?

Det finns fortfarande relativt få kvinnor på toppositioner i samhället. I en debattartikel i DI föreslogs den 5/2 att kvotering av valberedningar ska ske, så att kvinnor i ökad grad tar plats i de fora som utser vilka som får olika tjänster. Tanken är att det kommer att öka andelen kvinnliga chefer. En ny studie, ”Can Gender Parity Break the Glass Ceiling? Evidence from a Repeated Randomized Experiment”, accepterad för publicering i Review of Economic Studies, undersöker om den typen av åtgärd fungerar:

We make use of the unique evidence provided by Spanish public examinations, where the allocation of candidates to evaluating committees is random. We analyse how the chances of success of 150,000 female and male candidates for positions in the four main Corps of the Spanish Judiciary from 1987 to 2007 were affected by the gender composition of their evaluation committee. We find that a female (male) candidate is significantly less likely to be hired whenever she (he) is randomly assigned to a committee where the share of female (male) evaluators is relatively greater. Evidence from multiple choice tests suggests that this is due to the fact that female majority committees overestimate the quality of male candidates.

Detta verkar alltså inte vara en verksam åtgärd. Sannolikheten för en kvinna att få en tjänst minskade ju fler kvinnor som bestämde över tillsättningen.

Feminism för barn

Will, 6 år, och hans syster Vera, 3 år, är alltför könsstereotypa, anser deras mamma. Hon beslutar sig därför för att delge dem lite feministisk litteratur. Ett av tipsen: Pippi Longstocking! Vad tyckte då barnen?

Will: ”It was rubbish. It’s stupid. I like Mr Nilsson [Pippi’s pet monkey] and the father who was washed overboard and the mother who is up in heaven. Actually, no, it’s not rubbish. It’s really funny.”
Vera: ”I think I loved it. It was beautiful. Pippi is beautiful.”

Är pojkar mer tävlingsinriktade än flickor?

Ett flertal studier visar att män är mer tävlingsinriktade än kvinnor. En ny studie av Anna Dreber, Emma von Essen och Eva Ranehill, ”Outrunning the Gender Gap: Boys and Girls Compete Equally”, studerar svenska barn i åldrarna 7 till 10 år och finner, tvärtemot en liknande israelisk studie, inga könsskillnader.

Tävlingsinriktningen har mätts i tre olika aktiviteter –  löpning, hopprep och dans – på följande vis:

First the children perform the task individually. Their performance is measured and they are then matched together in pairs of two depending on their result. Thereafter the children perform the task a second time in these matched pairs. Competitiveness is measured as the difference in performance between the individual and matched performance, and is thus considered as the reaction to competition.

Deras resultat:

We find no gender differences in competitiveness among children in Sweden in any of the three tasks. Boys and girls increase their performance equally in the competitive setting for running and skipping rope, and there is no difference between the average increases. Regarding the dancing task, both boys and girls decrease their performance when competing, possibly due to attempts of imitating the other child. However, this decrease in performance is not significantly different between the two genders.

Forskarna menar att resultaten kan tyda på en kulturell del i bestämningen av tävlingsinriktning och följaktligen att allt inte har med biologi att göra. Om den slutsatsen står sig implicerar den bl.a. att vissa könsskillnader går att påverka genom medvetna val.

Se även de tidigare inläggen ”Dags för enkönade skolklasser?” och ”Är män mer tävlingsinriktade än kvinnor?”.

Kvinnor i bolagsstyrelser

Mellan 2000 och 2005 ökade andelen kvinnor i noterade svenska bolags styrelser från 4 till 14 procent. Andelen är förstås fortfarande låg, och den har föranlett vissa att kräva kvotering. Det har framförts argument om att kvotering i själva verket ligger i bolagens intresse, eftersom kvinnors närvaro kommer att förbättra de ekonomiska utfallen. Men stämmer det?

Troligen inte. En ny studie av Johan Eklund, Johanna Palmberg och Daniel Wiberg, ”Ownership Structure, Board Composition and Investment Performance”, publicerad i Corporate Ownership & Control (preliminär gratisversion här), finner följande:

Gender diversity has a small but negative effect on investment performance, and the same holds for CEO being on the board. When incorporating all the explanatory variables into the same equation the negative effect of larger boards dilutes the effect of gender diversity and having the CEO on the board.

Liknande slutsatser har funnits i tidigare forskning. Det är alltså svårt att finna belägg för att andelen kvinnor i bolagens styrelser påverkar den ekonomiska effektiviteten i verksamheten.

Indiska kvinnor får det bättre av tv

En fascinerande studie av Robert Jensen och Emily Oster, ”The Power of TV: Cable Television and Women’s Status in India”, publicerad i QJE, tyder på att tv:s inflytande på värderingar och beteenden kan vara positivt för kvinnors situation:

This paper explores the effect of the introduction of cable television on women’s status in rural India. Using a three-year, individual-level panel data set, we find that the introduction of cable television is associated with significant decreases in the reported acceptability of domestic violence toward women and son preference, as well as increases in women’s autonomy and decreases in fertility. We also find suggestive evidence that exposure to cable increases school enrollment for younger children, perhaps through increased participation of women in household decision making.

Kanske något för svenskt bistånd att stödja, utbyggd kabel- och satellit-tv i fattiga länder?

Se även inlägget ”Tv-tittande ger färre barn”.

Är deltidsarbete enbart negativt?

En viktig skillnad mellan regering och opposition rör synen på deltidsarbete. Socialdemokraterna lovar rätt till heltid om de kommer till makten 2010. Mot bakgrund av den svenska debatten är det intressant att se hur deltidsarbetet för kvinnor har utvecklats i Nederländerna, vilket presenteras i ”Female Part-Time Work in the Netherlands”. Några resultat:

• Andelen anställda kvinnor i åldersintervallet 25-54 år som arbetar deltid minskade i Sverige från drygt 30 procent 1983 till knappt 20 procent 2001; i Nederländerna ökade andelen något, till knappt 60 procent.
• Endast 4 procent av de deltidsarbetande kvinnorna i Nederländerna skulle önska arbeta heltid; motsvarande siffra för Danmark och Tyskland är 15 procent.
• Det främsta skälet för att arbeta deltid är en önskan att ta hand om egna barn. Andra skäl för deltid är att ha tid för hushållsarbete, sig själv och vänner.
• När kvinnor med heltidsarbetande män ökar sin arbetstid minskar deras tid för hushållsarbete (med 33 minuter per ytterligare arbetstimma per vecka), men männen ökar trots det bara sin hushållsarbetstid marginellt (med 6 minuter per ytterligare arbetstimma för kvinnan). Se detta diagram:

Vad ska man dra för slutsatser av dessa resultat? Forskarna skriver:

Without part-time work, female labour force participation rates in the Netherlands would not have increased as fast as they did in past decades. However, whereas part-time work was a transitional phase in Scandinavian countries, part-time work is more persistent in the Netherlands. Women are satisfied working part-time, because relatively high-skilled work can be done part-time, full-time work is not a financial necessity, and the burden of additional working hours is not shared within partnered families.

En fråga man kan ställa sig är om deltidsarbetets karaktär kan ändras i Sverige, så att fler av dem som ägnar sig åt det blir nöjda, som i Nederländerna.

Se även inlägget ”Leder heltidsarbete till lycka?”, Kommunals argumentation för en rätt till heltid samt HUI:s utredning av konsekvenserna.

Leder heltidsarbete till lycka?

Inte för kvinnor i Australien i alla fall:

We find that part-time women are more satisfied with working hours than full-time women, and that women’s life satisfaction is increased if their partners work full-time. Male partners’ life satisfaction is unaffected by their partners’ market hours but is increased if they themselves are working full-time.

Källa: Booth, Alison L. och van Ours, Jan C. (2009). ”Hours of Work and Gender Identity: Does Part-Time Work Make the Family Happier?” Economica 76(301): 176–196.

Är män mer tävlingsinriktade än kvinnor?

Inte nödvändigtvis. En ny studie, ”Gender Differences in Competition: Evidence from a Matrilineal and a Patriarchal Society” av Uri Gneezy, Kenneth Leonard och John List, accepterad för publicering i Econometrica, finner att det beror på:

This study uses a straightforward experimental task to explore whether there are gender differences in selecting into competitive environments across two distinct societies: the Maasai in Tanzania and the Khasi in India. One unique aspect of these societies is that the Maasai represent a textbook example of a patriarchal society whereas the Khasi are matrilineal. Similar to the extant evidence drawn from experiments executed in Western cultures, Maasai men opt to compete at roughly twice the rate as Maasai women. Interestingly, this result is reversed amongst the Khasi, where women choose the competitive environment more often than Khasi men, and even choose to compete weakly more often than Maasai men.

Det intressanta här är förstås att könstypiskt beteende inte verkar vara hugget i sten utan att det påverkas av de kulturella och institutionella ramverk inom vilka människor verkar.

Keynes om kvinnliga studenter

John Maynard Keynes verkade tidigt i sin karriär dela adjunkt Vilhelm Perssons tveksamhet inför kvinnliga studenter i nationalekonomi. Enligt D. E. Moggridge i Maynard Keynes: An Economist’s Biography (s. 183–184) skrev Keynes följande:

I think I shall have  to give up teaching females after this year. The nervous irritation caused by two hours contact with them is intense. I seem to hate every movement of their minds. The minds of the men, even when they are stupid and ugly, never appear to me so repellent.

Kan man tänka sig en föreläsare nuförtiden som tycker så? I så fall kan vi nog vara säkra på att han preferensförfalskar, varför vi inte kommer att få reda på det.

Är kvinnor lämpliga nationalekonomer?

Adjunkt Vilhelm Persson berättar följande, i Bo Baldersons Statsrådets verk (s. 10):

Jag skulle resa. Men ett villkor var ställt: jag skulle inte föras ut till ön med statsrådet vid ratten. Och Eva, hans äldsta dotter, hade genast erbjudit sig att hämta. Det är en mycket behaglig flicka, Eva. Lång, mörk — med litet av vallon över dragen. Försynt och stillsam, helt olik sin far. Föräldrar får inte ha favoriter. Men morbröder får och jag har nog aldrig kunnat dölja att Eva står mitt hjärta nära. Hon är tjugo år och läser statistik och nationalekonom vid universitetet. Det är kanske inte de ämnen jag skulle anse lämpliga för en ung, söt flicka. Men jag är ett gammalt fossil och ungdomen bryter glatt vägar genom könsbarriärerna…

Ja, adjunkt Persson är i vissa avseenden ett gammalt fossil: visst lämpar sig nationalekonomi utmärkt även för kvinnor. Förresten undrar jag om det kan vara en viss nybliven professor som har stått förebild för Balderson. Hur många nationalekonomer vid namn Eva kan det finnas?

Ska vi bry oss om kön?

Kim (foto: Beatrice Lundborg)

DN rapporterar om Kim, 2 år, som behandlas könsneutralt av sina föräldrar:

Det är ju många här på Söder som jobbar för att ha ett jämställt förhållande. Men de flesta verkar tycka att det är lite konstigt som vi håller på, att försöka uppfostra barnen könsneutralt, säger Yael.

En annan Kim beskriver i Kom Ut (s. 8–9) hur hen, som varken identifierar sig som man eller kvinna, fick problem när hen skulle boka resa till Gotland. Såväl färje- som flygbolag kräver att man anger kön vid bokningen. Kom Ut kallar i en kommentar denna ordning för ”könsapartheid”.

Är det verkligen viktigt att upprätthålla könsroller och bestämda könsidentiteter? Om inte, är det viktigt att aktivt bekämpa dem, t.ex. i uppfostran av de egna barnen? Eller är det, som Kims mamma tror att andra uppfattar det, ”lite konstigt”? Hur ser de rationella argumenten ut?

Se de tidigare inläggen ”Bra att inte bry sig” och ”Varför är könstänkandet så starkt?” 
Media: DN1, DN2, DN3, DN4

Dags för enkönade skolklasser?

Kvinnor är i genomsnitt mindre villiga att ta risker än män. Tidigare forskning antyder att det kan bidra till att förklara varför relativt få kvinnor når toppen i näringslivet. Men varför är kvinnor i genomsnitt mindre riskbenägna? En ny studie, ”Gender Differences in Risky Behaviour: Does Nurture Matter?”, finner stöd för att det inte är något medfött utan att det har att göra med miljömässiga faktorer:

Single-sex environments are likely to modify students’ risk-taking preferences in economically important ways. To test this, our controlled experiment gave subjects an opportunity to choose a risky outcome − a real-stakes gamble with a higher expected monetary value than the alternative outcome with a certain payoff − and in which the sensitivity of observed risk choices to environmental factors could be explored. The results show that girls from single-sex schools are as likely to choose the real-stakes gamble as much as boys from either coed or single sex schools, and more likely than coed girls. Moreover, gender differences in preferences for risk-taking are sensitive to the gender mix of the experimental group, with girls being more likely to choose risky outcomes when assigned to all-girl groups. This suggests that observed gender differences in behaviour under uncertainty found in previous studies might reflect social learning rather than inherent gender traits.

Skolklasser med pojkar och flickor för sig är, mot denna bakgrund, värda att överväga. Frågan är dock om flickornas riskbenägenhet stannar kvar när pojkarna förr eller senare dyker upp.

Ger kvinnor högre lönsamhet?

Regeringen ska kartlägga hur jämställda börsbolagen är. En av utgångspunkterna är denna:

Vi är övertygade om att jämställdhet inte bara är bra utifrån ett demokratiskt perspektiv, utan också lönsamt. 

Det finns åtminstone två problem här. För det första klargör docent Jordahl och docent Waldenström efter en forskningsgenomgång, i en artikel i Axess och i en intervju i Veckans Affärer, följande:

Forskningen ger alltså inget stöd för att företag med en jämnare könsfördelning i sina styrelser skulle vara mer – eller för den delen mindre – lönsamma än andra företag. Trots detta har flera representanter för den politiska sfären, med vissa statliga myndigheter i spetsen, valt att driva en annan linje.

För det andra föreligger ett metodologiskt problem. Även om forskning skulle visa att kvinnor i bolagsstyrelser ger högre lönsamhet, vilket den alltså inte har gjort, är frågan hur generaliserbart det resultatet är. Att de kvinnor som sitter där i dag har en viss effekt innebär inte att andra kvinnor, som hittills inte har lyckats bli valda dit, kommer att ha samma effekt. Kvinnor är inte en homogen massa, vilket resonemanget tycks utgå ifrån.

Man kan, som Maud Olofsson och Nyamko Sabuni, förespråka fler kvinnor i bolagsstyrelser, t.ex. utifrån ett demokratiskt perspektiv, men det imponerar inte att göra det med ett lönsamhetsargument.

Blogginlägg av Daniel Waldenström: ”Könskvotering utan stöd i forskning” och ”Confirmation bias i jämställdhetsdebatten”
Media: DN, SvD, Dagen, AB

Kvinnor påverkar politiken

Många lägger stor vikt vid andelen kvinnor i politiska församlingar. Så här ser utvecklingen ut i riksdagen:

Frågan är om det spelar någon roll för de politiska besluten hur könsfördelningen ser ut. Svaret är att det tycks det göra. I den nya studien ”Gender Gaps in Policy Making: Evidence from Direct Democracy in Switzerland” finner Patricia Funk och Christina Gathmann följande:

In spite of increasing representation of women in politics, little is known about their impact on policies. Comparing outcomes of parliaments with different shares of female members does not identify their causal impact because of possible differences in the underlying electorate. This paper uses a unique data set on voting decisions to sheds new light on gender gaps in policy making. Our analysis focuses on Switzerland, where all citizens can directly decide on a broad range of policies in referendums and initiatives. We show that there are large gender gaps in the areas of health, environmental protection, defense spending and welfare policy which typically persist even conditional on socio-economic characteristics. We also find that female policy makers have a substantial effect on the composition of public spending, but a small effect on the overall size of government.

Två reflexioner:

1. Bör man utvärdera andelen kvinnor i politiska församlingar utifrån hur politiken ändras därav? Antag att det inte blev någon politisk skillnad av fler kvinnor. Skulle då könsfördelningen vara irrelevant?
2. Detta verkar göra väljarens val mer komplicerat: det är inte bara parti som spelar roll för vilken politik som förs utan också könsfördelningen på de som väljs. Det tycks som om kvinnliga politiker står till vänster om manliga politiker. Innebär det att en personröst på en kvinna i ett parti mer till höger blir ”politiskt-ideologiskt ekvivalent” med en personröst på en man i ett parti mer till vänster?

Se tidigare inlägg om varför män delade med sig av makten, kvinnors politiska påverkan, döttrars effekter på föräldrarnas politiska uppfattningar samt kvinnlig rösträtt och barns hälsa,

De sämsta och de bästa är pojkar

En ny studie, ”Global Sex Differences in Test Score Variability”, publicerad i Science, rör pojkars och flickors prestationer i skolan i 41 länder:

International testing results show greater variance in boys’ scores than in girls’ scores.

Forskarna finner bl.a. att pojkar dominerar såväl bland de fem procent bästa som bland de fem procent sämsta eleverna i matematik i nästan alla länder.

En annan ny studie, ”Culture, Gender, and Math”, publicerad i samma tidskrift, undersöker orsakerna och finner stöd för tesen att resultatet främst står att finna i kulturella faktorer — hur flickor (och pojkar) behandlas under uppväxten:

Analysis of PISA results suggests that the gender gap in math scores disappears in countries with a more gender-equal culture.

Tidigare inlägg: ”Bland de bästa matematikerna dominerar pojkar” och ”Olympiad för intelligenta”.
Relaterat i media: SvD

Minskar marknadsekonomin löneskillnaderna mellan könen?

Gary Becker har framfört teorin att diskriminering tenderar att minska när graden av konkurrens ökar, eftersom det innebär en kostnad och konkurrensnackdel för företag att rata personal på andra grunder än låg produktivitet. I en ny studie, publicerad i Kyklos, undersöks i denna anda hur graden av marknadsekonomi är relaterad till löneskillnader mellan könen:

Both data bases lead to the same conclusion: there is a strong negative correlation between market orientation and gender wage gaps, in particular when competitive markets are measured by the components ”free trade”, ”absence of regulation” and ”legal structure”. These indicators are strongly related to competitiveness in the product market and are, therefore, backing Becker’s taste for discrimination model. More market orientation in the economy can reduce gender inequalities in wages – if it is enough to close the gender wage gap completely is still to be shown.

En illustration av sambandet (utan kontrollvariabler):

Jag har en känsla av att detta resultat är i linje med Nyamko Sabunis tänkande.

Hushållsarbete tar mycket tid

I en ny studie, accepterad för publicering i Journal of Economic History, visar Valerie Ramey att det antal timmar per vecka som ägnas åt hushållsarbete inte har minskat särskilt mycket i USA under 1900-talet. Däremot har en omfördelning av sådant arbete — med vilket avses matlagning, städning, omhändertagande av familjemedlemmar, handlande och skötsel av hushållet i övrigt — ägt rum, från kvinnor till män:

The new estimates suggest that time spent in home production by prime-age women fell by around six hours from 1900 to 1965 and by another 12 hours from 1965 to 2005. Time spent by prime-age men rose by 13 hours from 1900 to 2005. Considering the entire population, including children and older individuals, per capita time spent in home production increased slightly over the century.

Se denna figur:

Är fler än jag förvånade över att hushållsarbetet, trots ekonomisk och teknologisk utveckling, fortfarande upptar så mycket tid? Ramey refererar till två möjliga förklaringar: att apparater har ersatt hemhjälp (men inte egna arbetsinsatser) och att efterfrågan på hushållsarbete har ökat samtidigt med hushållsmaskinernas ankomst, som ett resultat av en utbredd betoning av renhet och sanitet.

Och är det fler än jag som undrar hur denna ”maktförskjutning” mellan könen i hemmet har uppstått? Jag har ingen aning om svaret (men har tidigare skrivit om varför män kan ha funnit det i sitt intresse att införa kvinnlig rösträtt — finns liknande mekanismer här?). Man kan hursomhelst notera att det kvarstår ett betydande gap mellan kvinnor och män.

Kvinnlig rösträtt och barns hälsa

Kvinnor och män prioriterar olika. När kvinnor fick rösträtt förändrades därför den förda politiken i vissa viktiga avseenden i USA. I synnerhet gynnade denna politiska reform barnen. Det visar Grant Miller i ”Women’s Suffrage, Political Responsiveness, and Child Survival in American History”, publicerad i Quarterly Journal of Economics (tidigare gratisversion finns här). Sammanfattning:

Women’s choices appear to emphasize child welfare more than those of men. This paper presents new evidence on how suffrage rights for American women helped children to benefit from the scientific breakthroughs of the bacteriological revolution. Consistent with standard models of electoral competition, suffrage laws were followed by immediate shifts in legislative behavior and large, sudden increases in local public health spending. This growth in public health spending fueled large-scale door-to-door hygiene campaigns, and child mortality declined by 8–15% (or 20,000 annual child deaths nationwide) as cause-specific reductions occurred exclusively among infectious childhood killers sensitive to hygienic conditions.

Fortfarande dör tio miljoner barn årligen av sjukdom och undernäring. Miller menar att den historiska erfarenheten av att ge kvinnor större utrymme i den politiska processen bör stämma till eftertanke även idag.

Se tidigare inlägg om varför män delade med sig av makten, kvinnors politiska påverkan samt döttrars effekter på föräldrarnas politiska uppfattningar.

Staten styr och ställer

Gynnad barnfamilj (foto: Katrin Jakobsen)

Många vill lägga sig i barnfamiljernas inre liv. Alliansen har infört en jämställdhetsbonus; socialdemokraterna vill kvotera föräldraförsäkringen; och TCO vill subventionera hushållsnära tjänster kraftigt, så att jämställdheten kan öka.

Hur ska man se på dessa styrförsök? PJ, Göran Hägglund och andra protesterar, och visst kan man göra det. Men de som nu protesterar ser, enligt min mening, inte grandet i sitt eget öga. Det stora styrförsöket handlar om att styra människor till barnafödande genom att överföra enorma materiella resurser till dem som skaffar barn, och detta styrande tycks ingen ifrågasätta. Mer upprörande än att staten inte är neutral när villkoren för fördelningen av dessa enorma resurser fördelas, är att staten inte är neutral mellan barnfamiljer och dem som inte vill eller kan skaffa barn.

Från ett rent analytiskt perspektiv är det rentav så att det är att förvänta att staten försöker styra och ställa närhelst den fördelar förmåner. Vill man slippa styrande och ställande föreslår jag att man argumenterar för sänkt skatt (för alla) samt avskaffade subventioner, bidrag och ersättningar istället.

Varför så få kvinnor på toppen?

I en ny studie undersöker Muriel Niederle och Alexandra Yestrumskas hur det kommer sig att kvinnor ofta är underrepresenterade på toppjobb. Tidigare förklaringar har pekat på olika preferenser mellan könen gällande arbetsmängd och typ av arbetsuppgift, på olika förmåga och på diskriminering. Utan att förneka att dessa faktorer spelar roll finner de följande:

[I]n this paper we have examined an environment in which women and men perform equally well, and in which issues of discrimination, or time spent on the job do not have any explanatory power. Nonetheless, we find large gender differences in the propensity to choose challenging tasks. It appears that these differences are driven by gender differences in risk aversion, and certainty in the ability to perform in a harder and new task.

Den tyska affärskvinnan Maria-Elisabeth Schaeffler

Högpresterande kvinnor är alltså relativt obenägna att välja komplicerade uppgifter pga. en ovilja att ta risker och bristande självförtroende. Lågpresterande män, å andra sedan, präglas av övermod.

Men forskarna finner också att utfallet kan påverkas av spelets regler. När experimentet ändrades i mer flexibel riktning, med mindre press att binda sig för ett visst handlingsalternativ, försvann i stort sett könsskillnaderna mellan högpresterande män och kvinnor:

Furthermore, we predict that gender differences should be reduced when the environment allows for participants to try out various tasks, without a strong initial commitment.

Frågan är hur denna insikt kan omsättas i praktisk handling på arbetsmarknaden. Det förefaller viktigt att försöka utnyttja den potential av högpresterande kvinnor som, med annorlunda spelregler, i högre grad skulle vilja och våga ta för sig.

Undvik kärnfamiljen som norm

Hemmafru

Jag har inget alls emot kärnfamiljen — jag är själv uppvuxen i och del av en sådan, dessutom i en av det allra finaste slag. Men jag känner mig ändå obekväm med den familjesyn som proklameras av många kristna och konservativa, bl.a. i form av SvD:s krönikör Elise Claeson:

Allt färre amerikaner och britter tror att det är bra för familjelivet att kvinnor förvärvsarbetar. … [Socialliberaler] vågar inte tro att starka familjer är bättre välfärd än hög personaltäthet hos barnavårdscentralen, dagis och försäkringskassan.

Jag har några invändningar.

1. Är det inte lite suspekt med detta ständiga behov av att offentligt bekänna sin kärlek till familjen? För de flesta torde familjelivet fungera alldeles utmärkt utan att detta behöver verbaliseras ständigt och jämt. Jag föredrar praktisering av family values framför deklamering av desamma.
2. Det förefaller obalanserat att enbart betona fördelar och att förtiga att familjen inte är en perfekt inrättning för alla. Det är viktigt att erbjuda utvägar när familjen är dysfunktionell.
3. Jag ogillar försöket att etablera kärnfamiljen som norm. Jag har inget alls emot att man äktar kvinna och skaffar barn, och vill kvinnan vara hemmafru har jag inga problem med det heller, om det är ett uttryck för genuina preferenser. Men jag inser att den modellen inte passar alla, och därför bör inte den premieras socialt framför andra livsarrangemang (som t.ex. ensamboende, samboende, arbetande kvinnor och samkönade relationer).
4. Jag har också svårt för de politiska förslagen. Att försvåra kvinnors deltagande i arbetslivet och att vilja ersätta utomfamiljära välfärdstjänster med familjen ser jag som högst problematiskt. En sak jag tycker om med utomfamiljära välfärdstjänster är att de ger autonomi genom att inte binda familjemedlemmar alltför hårt till varandra.

Varför delade män med sig av makten?

Från 1830 och framåt började männen att dela med sig av sin makt och ge (gifta) kvinnor olika ekonomisk-legala rättigheter som rörde barn, egendom och skilsmässa. Detta skedde frivilligt, eftersom kvinnor då inte hade rösträtt. Hur kom det sig? Matthias Doepke och Michèle Tertilt förklarar det, i den nya uppsatsen ”Women’s Liberation: What’s In It for Men?”, på följande sätt:

In our model, women’s legal rights set the marital bargaining power of husbands and wives. We show that men face a tradeoff between the rights they want for their own wives (namely none) and the rights of other women in the economy. Men prefer other men’s wives to have rights because men care about their own daughters and because an expansion of women’s rights increases educational investments in children. We show that men may agree to relinquish some of their power once technological change increases the importance of human capital.

Detta resonemang, att fäder bryr sig om sina döttrar, finner jag intuitivt rimligt, och det är också i linje med en analys som visar att barnens kön påverkar föräldrarnas politiska uppfattningar.* En alternativ förklaring skulle kunna vara ideologi eller ”a widening circle of compassion” (som Peter Singer brukar tala om), dvs. mer eller mindre altruistiska idéer om att kvinnor i allmänhet förtjänar att behandlas på samma sätt som män. Men denna hypotes förefaller mer ad hoc: istället för att egentligen förklara förändringen i mäns attityder postuleras att ”män ändrade sig därför att män ville ändra sig”.

Se även ett tidigare inlägg om att kvinnlig rösträtt gav politiska följder.

____________________

*Existerar samma mekanism i näringslivet? Är män villiga att dela med sig av makten över företagen av omsorg om sina döttrar?

Kvinnor som risktagare

Affärskvinna

Män är i allmänhet mer riskbenägna än kvinnor. Det har bl.a. visats i experiment med studenter. Men hur ser det ut bland fondförvaltare i investeringsbolag? Leder den typen av jobb till att skillnaderna försvinner? Daniela Beckmann och Lukas Menkhoff undersöker saken i en ny artikel, ”Will Women Be Women? Analyzing the Gender Difference Among Financial Experts” (gratis här):

”We analyze survey responses of 649 fund managers in the U.S., Germany, Italy and Thailand, and find that female fund managers tend to behave as expected from gender studies: they are more risk averse and shy away from competition in the tournament scenario. The expected lower degree of overconfidence by women is yet so small that it becomes insignificant in fund management.”

Författarnas hypotes var att just denna typ av yrke, som handlar om att hantera risk, skulle eliminera könsskillnader i riskattityd och konkurrensbeteende, men de fann alltså att så inte var fallet. De betonar dock att det inte finns belägg för att kvinnor är mindre effektiva i sina yrkesroller än män.

En annan studie finner att italienska kvinnor missgynnas av banker: de får betala mer för krediter än män, trots att de inte kan visas ta högre risker. Om något borde väl de resultat som framkommer i studien ovan utgöra grund för att kvinnor får lägre kreditkostnader.

Bland de bästa matematikerna dominerar pojkar

Den uppmärksammade studien i Science, som påstås visa att flickor och pojkar är lika bra på matematik, visar inte alls det. Som professor Alex Tabarrok klargör:

”All of these reports and many more like them are false. In fact, consistent with many earlier studies …, what this study found was that the ratio of male to female variance in ability was positive and significant, in other words we can expect that there will be more math geniuses and more dullards, among males than among females. … But what the authors don’t tell you is that the gender ratio will get larger the higher the percentile. … If you do the same type of calculation as the authors but now look at the expected gender ratio at 4 standard deviations from the mean you find a ratio of more than 3:1, i.e. just over 75 men for every 25 women should be expected at say a top-25 math or physics department on the basis of math ability alone.”

Rätt ska vara rätt. Som Alex påpekar innebär inte detta att det inte förekommer diskriminering mot kvinnor, men det innebär också att en lägre andel kvinnor inte med automatik innebär diskriminering.

Varför föll Hillary?

Hillary har gett upp. Men varför besegrades hon? Christine Todd Whitman, tidigare republikansk guvernör i New Jersey, menar att kvinnor i amerikansk politik fortfarande bedöms ofördelaktigt:

When Mrs. Clinton made points forcefully, people called her shrill, not bold and determined. When Mitt Romney teared up, he was described as compassionate, while she was labeled weak.”

Men givetvis finns det andra förklaringar än kön: se 13 expertkommentarer om varför Hillary föll i dagens New York Times.

Dissar du damidrott?

Om man inte intresserar sig för damidrott, beror det på att man värderar kvinnor lägre än män enbart pga. kön? Inte nödvändigtvis. Jag kan tänka mig andra orsaker:

• Människor vill se på de sportutövare som är bäst, och män presterar oftast bättre än kvinnor. Av samma skäl föredrar de flesta att se landskamper snarare än matcher mellan lag från Norrköping och Jönköping. Om detta stämmer borde sporter där skillnaderna i prestation är relativt små vara mer populära.
• Sportintresse kan styras av estetik, och i den mån idrottande kvinnor inte befinns attraktiva kan det förklara ett svalt intresse. Om detta stämmer borde sporter med attraktiva kvinnor ha fler intresserade fans än sporter med mindre attraktiva kvinnor.
• Sättet att utöva sport kan skilja sig åt. Damfotboll kan t.ex. se annorlunda ut, rent spelmässigt, än herrfotboll, och man kan tilltalas mer  av den manliga spelstilen. Om detta stämmer borde damidrotter där spelstilen ligger lika männens vara mer populära än andra damidrotter.

Detta torde gå att testa. Men det kanske finns fler teorier?

(Denna diskussion har i hög grad stimulerats av mina kvinno- och damidrottsälskande kollegor Carl Magnus och Per, som dock inte är ansvariga för någon formulering eller åsikt här.)

Kvinnliga väljare påverkar politiken

En ny studie* indikerar att kvinnlig rösträtt och kvinnligt valdeltagande påverkar politikens utformning. Sociala utgifter som andel av BNP ökade på kort sikt med 0,6—1,2 procentenheter när kvinnor fick rösträtt (i Belgien, Danmark, Frankrike, Norge, Storbritannien och Sverige), och på lång sikt med tre till åtta gånger så mycket. Givetvis kontrollerar studien för en rad andra tänkbara påverkansfaktorer.

I diagrammet visas hur sociala utgifter som andel av BNP utvecklas före och efter kvinnor fick rösträtt (år 0):

En vidare fråga — evig, svårbesvarad och kontroversiell — är hur det kommer sig att kvinnor och män i genomsnitt tycks ha ganska olika politiska preferenser. Är kvinnor ”mjuka” och män ”hårda” eller vad?

_____________________________

*Aidt, Toke S. och Dallal, Bianca (2008). ”Female Voting Power: The Contribution of Women’s Suffrage to the Growth of Social Spending in Western Europe (1869—1960)”. Public Choice, 134(3—4): 391—417.

Manlig dominans bland nationalekonomer

I en färsk artikel dokumenterar de svenska nationalekonomerna Christina Jonung och Ann-Charlotte Ståhlberg att den manliga dominansen är ovanligt stor i den akademiska nationalekonomin. Abstract:

Despite an increasing number of women entering the economics profession during recent decades, it is still dominated by men. This paper summarizes the situation in academic economics in Australia, Canada, Great Britain, the United States, and Sweden (substantial appendices detail the situation in Sweden, not previously been available in English). Women constitute about a third of the PhD graduates in each country, but their share of the economics full professors is still between 5 and 9 percent. Compared to other academic fields, economics has the greatest gender discrepancy in career attainment. We discuss various reasons for the under-representation of women, and call for continued efforts to increase the presence of women.

Läs kommentarer av Ann Mari May, Deirdre McCloskey, Catherine Hakim, John Johnson och Garett Jones.

Jämställdhet i trafiken

Regeringen föreslår att även kvinnor ska finnas med på trafikskyltarna vid övergångsställen. Blogge har tagit fram ett förslag:

Annars skulle regeringen kunna ta sig an en livsfarlig trafikregel.

Styrkebesked från regeringen

En regering kan utvärderas på två sätt: på basis av vad de beslutar att göra och på basis av vad de beslutar att inte göra. Det senare är ibland nog så viktigt. Det illustreras av den utmärkta Nyamko Sabunis besked idag att regeringen avvisar det undermåliga förslaget om en lag mot könsdiskriminerande reklam:

Som minister med ansvar både för jämställdhets- och demokratifrågor vill jag inte inskränka en grundläggande mänsklig fri- och rättighet för en symbollagstiftning vars effektivitet jag ifrågasätter. Så vinner vi inte slaget om jämställdheten.”

Valfrihet för familjen

De familjepolitiska förslagen duggar tätt. Vårdnadsbidraget är på gång; regeringen har aviserat en jämställdhetsbonus för pappor som stannar hemma med barnen; Maud vill inkomstpröva barnbidragen; och nu föreslår en arbetsgrupp inom kd ett dubblerat antal pappadagar. På vänsterkanten förespråkar många en delad föräldraledighet.

Jag har, som barnlös, inga starka uppfattningar om hur familjepolitiken utformas, men en sak som alltid slår mig är att många blir oerhört upprörda så fort ”interventionistiska” förslag läggs fram. ”Familjen ska få bestämma själv”, tycks många resonera. Det som förvånar mig är att dessa gnällspikar nästan utan undantag sällan ifrågasätter att staten bedriver en familjepolitik.

Det är ju just därigenom att politiken har tagit på sig uppgiften att prägla barnfamiljers ekonomi som olika typer av regleringar och styrningar följer som ett brev på posten. Och så bör det förstås vara. Om politiker väljer att pytsa ut miljardbelopp har de också rätt att bestämma på vilka villkor. Istället för att klaga på enskilda beslut hit och dit skulle jag välkomna en argumentation om att politiker helt ska sluta pytsa ut pengar till barnfamiljer och sänka skatterna med motsvarande belopp. Då slipper fäder som darrar inför tanken på att stanna hemma med sina barn en ekonomisk press att anpassa sig. Men ingen verkar ifrågasätta systemet. Då får man stå sitt kast när detaljregleringsförslagen kommer. Man vill ha pengarna men utan villkor och krav. Dream on.

Att ifrågasätta traditioner

 

Göran Skytte går till storms mot finansministern, som i Sydsvenskan pekar på att vissa könsspecifika traditioner kan inverka menligt på flickors möjligheter i det svenska samhället. Anders Borg skriver:

Redan små barn möts av olika förväntningar och tilldelas olika roller. Det allvarliga i detta ligger inte i att flickrummen målas rosa och pojkarna får riddarrustningar, utan i allt annat som följer med på köpet. Det bekymmersamma med könsrollerna visar sig i att kvinnor har svårt att få de högavlönade jobben och i den ojämna resurs- och förmögenhetsfördelningen. De kulturella, sociala och strukturella mönster vi vant oss vid är betydligt svårare att ändra än skattesatser och budgetposter. Det ställer våra trygga traditioner på ända och tvingar oss att tänka om. Det ansvaret går inte att delegera till vare sig politiker eller näringslivstoppar utan måste tas av var och en.”

Skytte upprörs av detta och skriver:

Det låter ju som i vilket velourkollektiv som helst på 60- och 70-talet. Barn är viljelösa offer för det gammalmodiga könssamhällets förtryckare. Vad väntar härnäst? Lag om momsbefriade dockor till pojkar? Skattesubventionering av leksaksbrandbilar till flickor? Hela vänsterstolleriet i repris? … Förlåt en borgare. När blev det till exempel fel med ‘trygga traditioner’? När blev det ‘tvingande’ för borgerlig politik att ställa just ‘trygga traditioner’ på ända? När blev det en borgerlig politisk livsuppgift att störta till exempel ‘kulturella… mönster vi vant oss vid’ i gruset?”

Själv tycker jag att finansministern hamnar ganska rätt mellan å ena sidan radikalfeminister, som vill omdana hela samhället i enlighet med abstrakta och syntetiska modeller, och å andra sidan konservativa, som motsätter sig allt ifrågasättande av traditioner. Problemet med de förra är att de helt negligerar att det kan finnas genuina individuella preferenser för en livsform som avviker från ”matematisk” jämställdhet. Problemet med de senare är att de negligerar att kultur och sociala strukturer kan förhindra att genuina individuella preferenser realiseras genom (omedveten) inlärning och genom upprätthållande av olika sociala sanktioner.

Det är bra och viktigt att vissa traditioner ifrågasätts, och enligt min mening gäller detta också könsrollstänkandet. För att ta exemplet dockor. Medan en radikalfeminist kanske vill pådyvla pojkar dockor, och medan en konservativ kanske vill pådyvla pojkar brandbilar, menar jag att en pojke bör få välja själv. Det ska inte problematiseras på något vis om han väljer det ena eller det andra.

Se ett tidigare inlägg på liknande tema.

Är kvinnor i näringslivet bra?

 

Givetvis ska kvinnor finnas med i näringslivet på lika villkor som män. Att den kvinnliga förvärvsfrekvensen har ökat kraftigt i Sverige under senare decennier och att andelen kvinnor ökar också på högre nivå, i ledningsgrupper och styrelser, ser jag som mycket positivt. Emellertid påstås i debatten numera saker på skakig grund, t.ex. att andelen kvinnor i styrelser är positivt relaterad till lönsamhet.

Här får man skilja på fakta och egna värderingar. Att man, som jag, av en rad skäl finner kvinnor vara en tillgång är en sak. Att hävda att man har vetenskapligt stöd för att deras andel i styrelser ökar lönsamheten är en annan. Sådant stöd finns inte i den existerande forskningen. Se vad mina vänner och kollegor Henrik Jordahl och Daniel Waldenström efter en forskningsgenomgång har att säga om saken, i en artikel i Axess och i en intervju i Veckans Affärer. Ur den förra artikeln:

Forskningen ger alltså inget stöd för att företag med en jämnare könsfördelning i sina styrelser skulle vara mer – eller för den delen mindre – lönsamma än andra företag. Trots detta har flera representanter för den politiska sfären, med vissa statliga myndigheter i spetsen, valt att driva en annan linje.

Rapport från kvinnodagen

I år befinner jag mig i Texas på Internationella kvinnodagen, och jag noterar inte att den firas här. Förra året var jag dock i Stockholm och hejdades, på väg till simningen, av något slags demonstration. Den befolkades av riktiga charmtroll (med betoning på troll), som bl.a. skanderade:

– Inga torskar på våra gator!
[”Våra” gator? Är Stockholms gator privata? OK, inga problem. Torskarna kan ju gå på ”sina” eller ”mina” eller ”horornas” gator i så fall.]
– Vi vill ha sex, sex, sex timmas arbetsdag!
[Snälla ni, deltidsarbete finns redan. Men ville ni inte förbjuda det? Och vad gäller sex är jag allvarligt rädd för att ingen kommer att vilja ha det med er.]
– Om du möter en våldtäktsman, vad gör du då? Slår, slår, slår ihjäl!
[Ja, fram för dödsstraff administrerat av mobbar av uppretade kvinnor. En utmärkt idé!]

Jag fick nästan lust att ansluta mig, men av någon märklig anledning lockade simningen mer.

Se förresten Tiina Rosenbergs tips för denna dag.

Lika skatt oavsett kön

Gudrun Schyman blev inte poppis i bredare kretsar (om än kanske i snävare, mer feministiska) när hon började tala om en ”mansskatt”. Professor Gilles Saint-Paul går till övertygande angrepp mot dem som tror sig kunna förbättra ekonomins funktionssätt, eller för den delen öka ”rättvisan”, genom olika typer av särlösningar baserade på könstillhörighet:

All these are practical objections which suggest that the supposed gains from gender-biased taxation may turn out to be much smaller than the authors think. But my opinion is that such a proposal is both wrong and dangerous not because of these practical shortcomings but because it is about abolishing equality before the law.

Saint-Pauls tänkande är helt i linje med den generalitetsprincip som Buchanan och Congleton förespråkar i Politics by Principle, Not Interest: Towards Nondiscriminatory Democracy (Cambridge University Press, 1998); se min recension i Statsvetenskaplig Tidskrift (1999, 102(2): 233–237).

Ska ”könsdiskriminerande” reklam förbjudas?

Professor Eva-Marie Svensson föreslår i en ny utredning (SOU 2008:5) att ”könsdiskriminerande” reklam, med vilket menas en könsrelaterad, kränkande utformning av kommersiella meddelanden, ska förbjudas. Jag ogillar förslaget av flera skäl.

• Begreppet ”kränkande” är subjektivt och en dålig grund för en lagreglering. En radikalfeminist kan anse en kvinna i underkläder i reklam kränkande; jag gör det inte. Vems syn ska råda? Jag är orolig för att en mycket restriktiv syn kommer att dominera – få tycks ens våga säga emot när någon talar om ”kränkning” – såväl hos lagstiftare och handhavande myndighet (Konsumentverket) som i domstolar.
• Jag tror att förslaget kommer att leda till en slippery slope-effekt: vilka fler typer av ”kränkningar” kommer efter hand att (föreslås) förbjudas?
• Det finns ingen djupare problematisering av den bakomliggande syn på sex och sexualisering som präglar utredningens förslag och som Blogge Bloggelito med pregnans skärskådar. Det tycks tas för givet att bilder som stimulerar sexuella tankar är negativa, i sig och i termer av hur vi behandlar varandra.
• Det argument som främst framförs i utredningen är att ”könsdiskriminerande” reklam just utgör diskriminering och försämrar jämställdheten mellan könen. Delargumentet om diskriminering är tautologiskt: de uppfattade kränkningarna anses per se utgöra diskriminering; delargumentet om försämrad jämställdhet är empiriskt och mycket svag underbyggt. Behandlas ett visst kön allmänt sämre pga. att viss lättklädd reklam förekommer? Det tror jag inte alls är fallet.
• I den mån man ser ”könsdiskriminerande” reklam som ett problem torde dagens system med självreglering, i form av Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam (ERK), vara tillräckligt. År 2007 kom 320 anmälningar in till ERK, varav drygt 50 fälldes. (Se fem exempel. Notera att jag personligen inte finner just dessa särskilt smakfulla, och troligen är de inte heller good for business, men det utgör inget skäl för förbud.) Nå, i så gott som samtliga fall av fällning drog företagen tillbaka den aktuella reklamen. Självregleringen tycks uppfylla sina syften (som i och för sig alltså i sig kan ifrågasättas).

Ansvarig minister, Nyamko Sabuni, bör förpassa utredningens förslag till papperskorgen, precis som partivännen Birgitta Ohlsson föreslår.